Ingår i temat
Fokus på de yngsta
Läs senare

Åldern har ingen betydelse – eller?

Visst är det skillnad på hur förskollärare arbetar med olika åldrar i förskolan. För 1–3-åringar talar man om en sorts ”nuets didaktik” där social utveckling väger tungt.
I 3–6-årsåldern lär barnen mer genom talade samtal. Men de allra yngsta och förskoleklassen har också något gemensamt – inskolningen.

Som förskollärare har man ett professionellt uppdrag att kunna anpassa läroplanen till den åldersgrupp och de barn man jobbar med. Läroplanen i sig är allmänt hållen och passar alla barn mellan 1 och 6 år. Det tycker Carina Hall, undervisningsråd på Skolverket.– Läroplanen är skriven utifrån ett barnperspektiv, att anpassa utifrån barns behov, erfarenheter, intressen och åsikter oberoende av ålder. Det är den härliga rollen man har som förskollärare – och utmaningen det är: Hur gör man då?

Hon tycker det är professionens styrka att kunna se behoven hos en ettåring kontra en femåring och även mellan olika barn i samma ålder. Men vad har man då för stöd som förskollärare om man vill veta mer om lärande i en viss åldersgrupp? Carina Hall svarar: utbildningen, kunskap om barns utveckling och den reviderade läroplanens mål. Skolverket har också i uppdrag nu att ta fram stödmaterial kring olika områden som matematik, teknik, flerspråkighet och naturvetenskap i förskolan.

– När en ettåring bekantar sig med fysikaliska fenomen får man kanske lägga utmaningen på en annan nivå än med ett äldre barn, säger Carina Hall.

För yngre barn innebär lärandet en enklare nivå där de får vara med om olika saker och indirekt får möjlighet att utveckla en förmåga, resonerar Carina Hall. Med äldre barn blir det mer aktiv dialog och samtal kring det som barnen får vara med om.

– Ju äldre de blir ju lättare är det att ha en muntlig dialog och få fatt i barnens tänkande och frågeställningar och gå vidare i det där.

Yngre barn pratar mer med kroppsspråk och det är en annan typ av utmaning att se hur de visar intresse för olika saker och hur man kan möta det och utmana barnet vidare, menar Carina Hall. Om man bygger med klossar ska man gå in och utmana på ett speciellt sätt med små barn och ett speciellt sätt med äldre. Hon betonar också miljöns betydelse för lek, lärande och omsorg i olika åldrar.

När det gäller förskoleklassen har man skolans läroplan att utgå ifrån, men även ett uppdrag att snegla på förskolans arbetssätt. Bygga broar. Carina Hall tycker inte det är så stor skillnad på läroplanerna i skola och förskola.

– De liknar varandra i stora delar.

Något annat specifikt för förskoleklassen är att man bara har barnen ett år och inte hela dagar, även om de flesta barn går på fritidshem och verksamheterna hänger ihop. Ytterligare en aspekt i arbetet med 6-åringar är att det är en inskolning för barnen, en ny grupp och miljö. Carina Hall tänker sig att man därför jobbar mycket med socialiseringen i början – precis som på småbarnsavdelningar.

– Med en viktig skillnad. Yngre barn har mer behov av nära vuxenkontakt och relationer än en 6-åring. Det är förstås viktigt för alla barn i förskolan, alla barn är små, men det är ännu viktigare bland de yngsta.

I förskolan varierar det hur man delar in barnen efter ålder. En del har åldersindelat med bara jämnåriga, ettåringar till exempel, andra har ett till tre år, tre till fem år eller helt åldersblandat. Carina Hall påpekar att det viktigaste när man sätter samman barngrupper är att man utgår från barnen och deras behov.

– Att det finns en medvetenhet om varför man väljer att göra på det ena eller det andra sättet.

Det finns lite forskning om hur olika typer av ålderssammansättningar påverkar barnen eller deras lärande i förskolan. Men 2011 kom en licentiatstudie om hur förskollärare på småbarnsavdelningar ser på läroplanen och lärandet. Studien är gjord av Agneta Jonsson, doktorand vid högskolan i Kristianstad. Hennes intervjuer med förskollärare visar att deras arbete med de yngsta huvudsakligen sker här och nu. Agneta Jonsson har utifrån berättelserna skapat begreppet ”nuets didaktik” – att fånga lärandet i stunden utifrån barnets perspektiv.

– Det handlar mycket om vilket barn man har framför sig. Att vara konkret och situationsanpassad. Det tyder på att man detaljplanerar mindre, fast det kan också finnas planering bakom.

Förskollärarna försöker hitta lärandetillfällen i spontana situationer och utgår från barnets intresse för något, eller ett uttryckt behov.

– De tycks anpassa sig mer än i andra åldrar efter barnets uttryck och för att möta barnet och utveckla situationen. Man lägger planeringen åt sidan och låter barnets perspektiv gå före styrdokumenten.

Det som förskollärarna lyfter fram som det viktigaste lärandet för de yngsta är personlig utveckling och social anpassning. En del ser det som att barnets trygghet i sig själv och gruppen lägger grunden till övrig utveckling, att med trygghet är sedan ”allt” möjligt att lära. Leken har en stark ställning och ses som lika viktig som andra innehåll som naturvetenskap eller matematik.

Förskollärarna har olika didaktiska strategier för att stötta barnens utveckling och lärande: samtal och samspel, upprepa och träna, uppleva och imitera, samt utforska och pröva.

Att arbetet med de yngre barnen styrs mycket utifrån barnen här och nu gör att Agneta Jonsson funderar över vilket kunskapsbehov förskollärare har för att förena det med läroplanens intentioner.

– Vilka specifika kunskaper behövs för att möta, stödja och utmana de yngsta barnen?

LÄS MER OM ÅLDRAR

Så utvecklas barn i olika åldrar, sammanfattning av förskollärare, psykolog och läkare: 1177.se/Stockholm/Tema/Barn-och-foraldrar/Vaxa-och-utvecklas

Nationellt centrum för matematik har material för olika åldrar: ncm.se

Licentiatavhandling: Nuets didaktik: förskolans lärare talar om läroplan för de yngsta, Agneta Jonsson, 2011, Högskolan i Kristianstad, diva-portal.org

Små barn i förskolan: den viktiga vardagen och läroplanen, Gunilla Niss, Anna-Karin Söderström, 2006, (Studentlitteratur)

Förskoleklassens didaktik: möjligheter och utmaningar, Helena Ackesjö, Elisabeth Frank, Katarina Herrlin, 2012, (Natur & Kultur)

Förskoleklassen – ett tionde skolår? Marie Karlsson, Helen Melander, Héctor Pérez Prieto, Fritjof Sahlström, 2006, (Liber)

Alla artiklar i temat Fokus på de yngsta (28)

Rösta

Hur tänker ni kring giftfritt i verksamheten?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin