Läs senare

Barn stressar i vardagen

Barns hälsaTjat och jäkt i samband med dagliga rutiner stressar barn i förskoleklassen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

av Elisabeth R Brising
07 Aug 2017
07 Aug 2017

– Man hinner inte ens välja kläder.

Det säger sexåriga Siri i en ny studie om hur barn upplever sitt vardagsliv. Stress och strikt reglerad fritid är en del av den moderna barndomen. I alla fall enligt en ny studie av Ylva Odenbring, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon har intervjuat 6- och 7-åringar i Göteborgsområdet och i New Jersey och Virginia, USA. Barnen fick rita medan de svarade på frågor som: Vad är roligt i vardagen? Vad är jobbigt?

Särskilt mornarna upplevs som stressiga.

– Det intressanta var att barn i Sverige och USA satte ord på olika saker, säger Ylva Odenbring.

De svenska barnen uttryckte mer explicit stress i vardagssituationer.

– Det var det de tryckte på, säger Ylva Odenbring.

På morgonen är det ett späckat program när den svenska familjen ska upp och alla ska iväg till jobb och skola. Barnen i studien säger att det är jobbigt med tjat från jäktade föräldrar och småsyskon som är ledsna. Att inte hinna välja kläder, att behöva springa och att frysa är andra saker de nämner som är jobbiga.

– Särskilt mornarna upplevs som stressiga, lämningarna, men även hämtningarna på eftermiddagarna och att det stressas fram och tillbaka mellan olika ställen, säger forskaren.

De amerikanska barnen pratar mer om långa skoldagar, läxor varje dag och en uppstyrd fritid med ”after school programs”, liknande fritidshem, samt sportaktiviteter på kvällarna.

– Det var en väldigt schemalagd vardag och inget utrymme att själv få styra. Men barnen uttryckte också att det var roliga aktiviteter de hade, säger Ylva Odenbring.

I USA börjar barnen skolan vid fem års ålder och har läxor och bedömning från start.

Skolan och fritidsaktiviteterna gör det svårt för barnen att hinna träffa kompisar under vardagarna, utan det sker främst under helgerna. Eller som Alexander säger i studien: ”För det är då vi är lediga”.

Det både svenska och amerikanska barn säger är roligt i vardagen är just att ”leka med kompisar”. Fler svenska barn talade uttryckligen om lek med andra, och om att de lekte både i skolmiljön, hemma och ute. Något som också är gemensamt för alla barnens vardag är att tiden är väldigt reglerad, enligt Ylva Odenbring.

– Barnen tillbringar den största delen av sin dag på utbildningsinstitutionen, säger hon.

Det är inget unikt för Sverige och USA, utan kännetecknar utbildningssystemet i västvärlden. På fritiden har många barn dessutom fritidsaktiviteter och läxor. Barndomsforskare talar därför om att det skett en sorts ”skolifiering” av barndomen.

Det som skiljer ut Sverige internationellt är den utbyggda förskolan och fritidshemmet. Mammor arbetar i högre utsträckning och man använder sällan privat barnomsorg. Det är en effekt av Sveriges jämställdhets- och jämlikhetspolitik som påbörjades på 60- och 70-talet. Förskolan har sedan dess byggts ut kontinuerligt och utbyggnaden pågår än – exempelvis erbjuder nu fler och fler kommuner rätt till heltid i förskola för barn till föräldralediga.

– Barn i Sverige kommer i kontakt med utbildningssystemet väldigt tidigt i sina liv. Och rätten till förskola från ett års ålder ska vi vara stolta över. Men det kan vara viktigt att tänka på att när barnen har varit hela dagen i förskolan eller förskoleklassen är de trötta. Barnen har jobbat klart. Man behöver inte klämma in mer aktiviteter som vuxen, säger Ylva Odenbring.

6- och 7-åringarna i hennes intervjuer kommer från en medelklassbakgrund med arbetande föräldrar och god familjeekonomi. Hur vardagsstressen ser ut hos barn med andra ekonomiska och sociala förutsättningar var inte i fokus i den här studien. Ylva Odenbring pekar på tidigare forskning som visat att fattiga barn också upplever stress – men på ett annat sätt.

– Mindre bemedlade barn har förstås inte alls möjlighet att delta i några fritidsaktiviteter. Fattigdom innebär ett socialt stigma, ett utanförskap som stressar.

Stress och psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem i Sverige bland både barn och vuxna. Många bränner ut sig i arbetslivet och klassklyftorna och segregationen ökar. Att vara högpresterande och ”lyckad” är idealet, enligt Ylva Odenbring.

– Det som kommit fram här i studien tror jag speglar dagens samhälle där det är ett högre tempo på alla möjliga plan som smittar av sig på barnen. Situationen på arbetsmarknaden innebär att man som vuxen förväntas göra mer än tidigare på mindre tid och vara mer tillgänglig. Som lärare är det bra att ha kännedom om de här sakerna och kunna anpassa aktivitet­erna efter det – att ha stunder där man vilar, varvar ner och har det lugnt och tyst.

Det är viktigt att vila, men också att röra på sig. Det förebygger både fysisk och psykisk ohälsa visar mycket forskning. Vår kropp och hjärna är byggd för rörelse, men både barn och vuxna är mer stillasittande i dag än förr i tiden, konstaterar Ylva Odenbring.

Hon tycker det är viktigt att som lärare lyssna in hur barnen själva upplever vardagen och samtala om stressen med både barn, föräldrar och kollegor i arbetslaget. Då kan man kanske hejda en negativ spiral.

Ska man som förskollärare verkligen prata med föräldrarna om deras stress?

– Ja, samverkan är ett uppdrag i läroplanen som hör samman med barnens välmående psykiskt och fysiskt. Så ta upp det här till diskussion med stress vid lämning och hämtning.

Fotnot:

Forskningsartikeln Childhood, free time and everyday lives: comparing children’s views in Sweden and the United States är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Early Child Development and Care. Barnens namn i studien och i artikeln ovan är fingerade.

Rösta

Hur tänker ni kring giftfritt i verksamheten?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin