Läs senare

Brett om vikten av musik

26 Feb 2016

Musik och lärande i barnets värld är en bok som jag skulle vilja kalla för en antologi med stor bredd, där Ylva Hofvander Trulsson och Anna Houmann tillsammans med nio andra forskare utifrån sina respektive perspektiv försöker tydliggöra varför det är bra att jobba med musik tillsammans med barn i olika skolformer och sammanhang. Om hur det kan eller bör gå till och betydelsen av musik för barn och unga utifrån deras olika ursprung och bakgrund.

I boken finns ingen tydlig röd tråd utan i stället är det forskare som helt fristående från varandra fått bidra med sina egna avsnitt. Ylva Hofvander Trulsson och Anna Houmann försöker ändå hålla ihop boken genom den första delen som mer handlar om varför och den andra delen fokuserar på hur man ska jobba med musik.

Det första kapitlet, skrivet av en engelsk forskare, Pamela Burnard, ger en teoretisk grund till kreativ musikundervisning för barn i de yngre åldrarna från förskola till skola. Kapitel två tar upp barns rätt till musik på sina villkor. Efter att jag läst dessa, som jag inte tyckte var särskilt intressanta, letade jag mig fram till ett kapitel, som tydligare riktar sig till mig som förskollärare, där Anna Ehrlin presenterar en sammanfattning av sin etnografiska studie av musik i förskolan i en flerspråkig miljö. Hon genomförde studien på förskolan Sångfågeln i Örebro och ger en ingående beskrivning av hur man utvecklat och jobbar med sitt musikpedagogiska arbetssätt. Anna Ehrlin ger en bild av den pedagogiska praktiken och gör synligt med konkreta exempel hur de jobbar med musik. Hon skriver att förskollärarna på Sångfågeln mer ser musik som en del för att utveckla barnens förmåga till språklig och social utveckling än för den musikaliska utvecklingen och menar att förskollärarna inte riktigt inser att den undervisning de genomför också har betydelse för barnens musikaliska och estetiska lärande.

Forskaren Ylva Holmberg presenterar i ett av kapitlen sin avhandling Musikskap – musik­stunders didaktik i förskolepraktiken 2014. Hon har filmat musikstunder under ett halvår på tre förskolor i Malmö. Detta ligger till grund för analysen i avhandlingen där hon hittar tre olika spelare: igång-, sam- och motspelare. Hon skriver att både barnen och lärarna kan vara igångspelare, men även musiken i sig själv. Samspelarna är centrala i de musikstunder där ingen direkt igång-spelare kan urskiljas. Ett exempel är när två pojkar klättar upp på en trappstege och hoppar ner. Då sätter sig en förskollärare vid pianot och gestaltar deras rörelser med pianospel. Den tredje formen av aktörskap som beskrivs är motspelande. Ylva Holmberg beskriver det som en musikstund där hon uppfattar att alla är där men de spelar inte tillsammans, det finns dissonanser, mot­spelare som gör motstånd och inte vill inordna sig i ett gemensamt musicerande.

I bokens sista kapitel tar den isländska forskaren, Helga Rut Gundmundsdottir, upp musikalitet för spädbarn och de allra yngsta barnen. Även det är ett kapitel som jag känner riktar sig till mig som förskollär­are. De övriga delarna, som tar upp musik utifrån flera olika perspektiv främst för musik­undervisning för elever i skolan, läser jag av plikt.

Sammanfattningsvis är det här en bok som lyfter fram vikten av musik till barn och elever utifrån olika aspekter och teoretiska beskrivningar. Tyvärr har jag som förskollärare i förskola och förskoleklass svårt att känna boken som helhet riktar sig till mig. De kapitel där forskare på ett bra sätt redovisar forskning om musik för barn i förskoleåldrarna gjorde ändå att boken gav mig som förskollärare lite metodisk och pedagogisk påfyllnad.

Rösta

Vad tycker du om regeringens förslag om läsa, skriva, räkna-garantin?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin