Läs senare

Dags att satsa på förskoleklassen

av Helena Ingvarsdotter
11 Sep 2017
11 Sep 2017
Helena Ingvarsdotter, chefredaktör

Regeringen föreslår att förskoleklassen ska bli obligatorisk, och att det blir skolplikt redan från sex års ålder. Reaktionerna på förslaget är blandade. Vissa menar att förskoleklassens roll kommer att stärkas så att den äntligen blir den bro mellan förskola och grundskola som det var tänkt. Andra tror att förskoleklassens särart med lärande på lekens grund riskerar att försvinna.

Jag hoppas och tror att ifall politikerna enas om att införa obligatorisk förskoleklass så ska de dessutom besluta om ökade resurser och bättre förutsättningar. Det är ett utmärkt läge att få ordning på det som inte fungerar.

Många förskoleklasslärare har vittnat om upplevelsen att inte höra hemma, varken i förskolan eller skolan. De får sämre möjligheter till fortbildning. Forskning har visat att de ofta känner utanförskap, osäkerhet i lärarrollen och brist på delaktighet i skolstrukturen. Kanske kan införandet av obligatorisk förskoleklass råda bot på de problemen? Och barnen är ju redan där, hela 98 procent av alla sexåringar går i förskoleklass i dag. Självklart ska vi satsa på att det blir en toppenverksamhet, för eleverna och för lärarna som arbetar där.

Annat som behöver styras upp är rätten till modersmålsundervisning. Nyligen skrev vi om att språkstödet haltar för mer än hälften av barnen. Enligt Skolverkets siffror får bara 41 procent av barnen med annat modersmål möjlighet att utveckla det i förskoleklassen. Detta trots att det står i läroplanen att elever med annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla sin förmåga såväl på svenska som på sitt modersmål.

En annan sak som brister är resurserna för extra anpassning och särskilt stöd. I dagarna kom ett förslag från regeringen som rör just detta. Det handlar om en åtgärdsgaranti för att alla barn ska lära sig läsa, skriva, räkna, och att elever i behov av extra stöd ska identifieras tidigt – redan i förskoleklassen. Det är förstås alldeles lysande. Men det har kommit en hel del kritik mot tillvägagångssättet. Ett nationellt kartläggningsmaterial ska användas, enligt förslaget. Behövs det verkligen? Jag tror att lärarna i förskoleklassen redan vet vilka elever som behöver stöd. Risken är att kartläggningen blir ytterligare en stressfaktor, ihop med all annan administration som efterfrågas. Samtidigt är tanken mycket god att läraren själv ska få mandat att bestämma om stödinsatser.

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin