Läs senare

 Diagram gör utvärderingen konkret 

Med diagram blir planering och utvärdering synlig och konkret, tycker förskollärarna på Kummelnäs förskola.

12 Sep 2005

 Kummelnäs förskola i Saltsjö-Boo, Nacka, har hittat kvalitetsverktyg som fungerar: lotusdiagram och plus/deltadiagram. De skapar en medvetenhet om vad man gör och visar tydligt vad som kan förbättras, säger rektor Kerstin Häggner. 
   – Vi jobbar med kvalitet hela tiden. De här verktygen är ett enkelt och genialt sätt för personalen att förbättra verksamhetens kvalitet. Kerstin Häggner kom i kontakt med diagrammen under ett studiebesök i USA för fem år sedan. Året efter åkte biträdande rektor Ann Sundman Brott dit och blev lika övertygad som Kerstin om att kvalitetsverktygen skulle användas i Kummelnäs förskola och Sågtorpsskolan. Nu har all personal inom enheten fått grundutbildning i att använda bland annat lotusdiagram, plus/ deltadiagram och flödesschema. Både för sin egen planering och utvärdering, och i hur barnen kan använda dem. 
   – För oss innebär kvalitet att öka barns delaktighet. Och diagrammen är ett sätt för barnenatt planera, sätta upp individuella mål, utvärdera och se resultatet av sitt arbete, säger Ann. 
   För barnen på Kummelnäs förskola handlar det mest om att få en förförståelse för vad lotusdiagram och plus/deltadiagram är. Att de ska vänja sig vid dem och förstå hur de fungerar, så de känner igen dem när de kommer till skolan. 

 Lotusdiagram används för att kartlägga, organisera och strukturera fakta och idéer. Det består av en centrumruta omgiven av åtta rutor och har många olika användningsområden. Till exempel i temaarbetet. Ska man ha träd som tema ska trädet stå i centrumrutan. Efter ”brainstorming” med barnen fyller man i rutorna runt om med sådant som handlar om träd: björk, gran, trädstam, löv och så vidare. Antingen skriver man, ritar eller klistrar in bilder. Diagrammet synliggör vad temat ska handla om. 
   Sedan kan man gå vidare och detaljplanera de olika delarna i temat i ett nytt lotusdiagram. 
   – Då sätter vi till exempel en gran i mitten. Ny brainstorming: vad hänger ihop med granen? Kottar, kåda, barr och så vidare. Det blir som en form av ”mindmap”, säger Ann. 
   På 3–5-årsavdelningen Myran gör förskollärarna lotusdiagram över nästan alla ämnen de arbetar med. 
   –Det är ett bra sätt att belysa vad vi tycker det är viktigt att barnen lär sig genom att till exempel ha rytmik, säger förskollärare Eva Söderqvist. 
   Runt centrumrutans ”rytmik” står det turtagande, takt, att kunna förlora, kroppsuppfattning, socialt samspel, rumsuppfattning och att förstå regler. 
   – Sedan bryter vi ner varje del. Hur gör man? Vilka lekar kan vi använda? Vilka övningar tränar taktkänsla? Det ger oss ett bra underlag för att utvärdera de olika aktiviteterna sedan. 
   På samma sätt använder arbetslagen lotusdiagram när de gör barnens utvecklingsplaner. Ett för varje område som social utveckling, grovmotorisk utveckling och språkutveckling. 
   Lotusdiagrammet är också bra vid planering av gemensamma aktiviteter för huset, som till exempel arbetsdagar med föräldrarna eller öppna hus: Vad behöver göras? Vem fixar korvgrillningen? 
   –Det är jätteenkelt och går på nolltid. Inte ett dugg omständligt. Alla uppfinner sina egna användningsområden för diagrammen när man lärt sig sättet att tänka, säger Kerstin. 

 När lotusdiagrammet har använts vid utvärderingen sätts det in i en pärm. Nästa gång en liknande aktivitet ska planeras utgår man från det. 
   – När vi har planeringsdag behöver vi aldrig tänka efter vad vi gjorde för ett halvår sedan och hur det gick. Vi har redan allting klart och kan börja jobba direkt för att det ska bli bättre än förra gången, säger Ann. För utvärderingen används plus/deltadiagrammet – som helt enkelt består av två kolumner. Plus för det som har varit positivt och bra, och delta för det som kan göras bättre. Orden ”minus” eller ”dåligt” används aldrig. Med plus/deltadiagrammet går att utvärdera i princip allt, från teman och utvecklingssamtal till hela terminens arbete. Både i arbetslaget och tillsammans med barn och föräldrar. 
   På 1–3-årsavdelningen Humlan brukar förskollärare Mikael Carlsson använda plus/ delta efter till exempel en utflykt för att få veta vad barnen tycker. 
   –Man får träna sig i att ställa öppna frågor och försöka få fram vad de tycker är bra och vad de skulle vilja. Det är lätt hänt att ställa ledande frågor eftersom barnen är så små, tycker han. 
   Nästan varje månad brukar Mikael sätta sig efter en lunch och prata tillsammans med några barn om vad som var bra och vad som kunde vara bättre med matsituationen. Han skriver ner vad barnen säger i ett plus/deltadiagram och sätter upp det på väggen. 
  –Det är ett sätt att uppvärdera barnens tankar och åsikter. I vuxenvärlden skriver man alltid upp det som är viktigt för att man ska komma ihåg det. Så gör vi här också 

På en dörr på 3–5-årsavdelningen Myggan sitter ett plus/deltadiagram över vad föräldrarna tycker om verksamheten. 
   På föräldramöten får alla föräldrar en bunt post-it-lappar att skriva ner sina åsikter på. Vad tycker de är bra på Myggan? Vad tycker de kan förbättras? Sedan prioriterar ett par föräldrar i vilken ordning man ska prata om det som står på lapparna. 
   –Det ger så bra diskussioner på mötet. Vi pratar ju om sådant som föräldrarna själva tar initiativet till. Dessutom är det härligt att få så mycket positiv feedback. Det gör att man bättre klarar av det som eventuellt skulle vara negativt, säger förskollärare Eva Reinius. 
   Kummelnäs förskola använder sig av ytterligare ett kvalitetsverktyg: flödesschema. Det beskriver en process och kan användas till exempel för rutiner vid utflykt, vid brandövning eller personalbrist. 
   Men det kan också användas för barnen. På 1–3-årsavdelningen Larven finns ett flödesschema över i vilken ordning barnen ska sätta på sig ytterkläderna när de ska gå ut. På väggen i hallen sitter fotografier av de olika klädesplaggen så barnen själva kan titta. Att själv behärska sin påklädningssituation gör att självförtroendet växer och det innebär kvalitet för barnet, menar förskollärare Gunvor Persson. 
   –De ser sitt eget lärande. Och bilderna kan leda till aha-upplevelser. En pojke var till exempel helt fascinerad av att han inte hade något blixtlås på sin jacka, fast det fanns på overallen på bilden. 
   Tanken är givetvis att kvalitetsverktygen ska leda till kontinuerliga förbättringar av kvaliteten. Det går runt, runt i ett ”förbättringshjul”, förklarar Kerstin Häggner: 
   – Kvalitet är något som är hållbart, beständigt och utvecklande. Man tar reda på vilka framgångsfaktorer som finns och tar vara på dem. 

Annika Claesdotter 

 Fotnot/ Diagrammen är så kallade Koalaty Kidverktyg och utarbetades från början för näringslivet. För mer information, se www.siq.se

Rösta

Hur tänker ni kring giftfritt i verksamheten?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin