Läs senare

Få bättre udd på skrivandet

SupportenAtt skriva är så mycket mer än att stava rätt. Det gäller att anpassa sig till läsarna och undvika onödigt krångel. Ta hjälp av klarspråk – så blir arbetet med veckobrev och andra jobbtexter både lättare och roligare.

09 Okt 2017
Få bättre udd på skrivandet
Att fokusera på målgruppen är ett bra knep för att skriva mer begripligt. Här ger Maria Sundin, språkkonsult och specialist på klarspråk sina tips. Foto: Istock

Dokumentera, blogga, informera. I förskolans värld, liksom på de flesta arbetsplatser, är det skrivna ordet ett oumbärligt redskap för kommunikation. Oavsett om vi gillar att sitta och fila på formuleringarna eller helst skulle slippa, är det för de flesta av oss en del av jobbet.

Det viktigaste är att skriva för målgruppen. Jag måste veta vilka mina läsare är och anpassa mig därefter.

Den svenska språklagen från 2009 slår fast att ”språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt”.

I myndighetssvängen brukar det kallas för klarspråk och handlar egentligen om att göra textens budskap tydligt och begripligt för den som ska läsa. Något som låter självklart, men som inte alltid är lika enkelt att åstadkomma i praktiken.

– Läsarna ska förstå vad texten vill. Ingen ska behöva sitta och fundera över krångliga ord och meningar, säger Maria Sundin, språkkonsult och specialist på klarspråk.

Enligt henne har samhällets krav på att vi ska kunna uttrycka oss väl i skrift bara ökat.

– Allt mer kommunikation består av text. Inom flera yrken är kraven på att kunna skriva betydligt högre i dag än vad de var tidigare, säger hon.

Samtidigt är det många som känner sig osäkra. Både på sig själva som skribenter och som användare av ny teknik och sociala medier. Att ”slänga ihop” några ord om veckan som varit och lägga ut på förskolns Facebooksida kan kosta energi och vara tidskrävande.

Så skriver du klarspråk

  1. Vem ska läsa texten? Oavsett var texten ska publiceras är det viktigt att veta vilken som är din målgrupp, det vill säga de personer som ska läsa det du skriver.
  2. Vad är textens budskap? Försök få klarhet i vad du vill berätta. Vad vill du att den som har läst din text ska känna, tänka eller göra efteråt? Vill du till exempel att den som läst texten själv ska komma på mötet du informerar om eller bara känna till att det arrangeras?
  3. Ha en tydlig struktur och dela in texten i lagom långa stycken. Håll dig till en röd tråd.
  4. Använd ett enkelt och lättläst språk. Undvik understruken text, förkortningar, slang, krångliga begrepp, symboler och att skriva hela ord eller meningar med stora bokstäver.
  5. Korrekturläs. Läs texten högt och/eller låt någon annan läsa den. Det är det enklaste sättet att slippa uppenbara stav- och slarvfel.

Källa: Maria Sundin, språkkonsult Textfixarna

– Det kan kännas som ett enormt steg och det är inte alltid så lätt som det låter. Oftast vill man ägna sig åt det man är bäst på, vilket är att vara pedagog, säger Maria Sundin.

Hur gör man då för att skriva klarspråk? Vilka är knepen?

– Bland det viktigaste är att skriva för målgruppen. Jag måste veta vilka mina läsare är och anpassa mig därefter. Är det kollegorna som ska läsa? Vårdnadshavare? Skriver jag verkligen det målgruppen vill veta eller är det bara något jag själv vill berätta?, säger Maria Sundin.

Att anpassa sig till läsaren innebär också att använda ett rakt, enkelt och lättfattligt språk. Nyutexaminerade förskollärare faller lätt i fällan att vilja använda fackuttryck. Men om det är barngruppens föräldrar som ska läsa, kanske det är bättre att skippa det akademiska tugget.

– Under utbildningen uppmuntras man ofta att använda sig av uttryck som pedagogiska processer eller processinriktat arbetssätt. Men i ett annat sammanhang kan den sortens uttryck få motsatt effekt. I stället för att signalera professionalitet verkar det ängsligt och osäkert, säger Maria Sundin.

Inte heller intern jargong och nischade förkortningar fungerar särskilt bra.

– I stället för att skriva ”på fredag stänger vi tidigare på grund av APT” kan man lika gärna skriva att man har personalmöte. Det vet de flesta vad det är, säger hon.

Överhuvudtaget gynnas en text av att gå rakt på sak och inte krångla till det för mycket.

– Håll fokus på vad du vill säga med din text. Läs den gärna högt för någon. Då är det lättare att upptäcka om något verkar konstigt eller har blivit alltför krångligt.

Dessutom varnar Maria Sundin för utropstecken, versaler, understruken text och, inte minst, emojis. Att uttrycka sig på det sättet kanske passar på ett privat Instagramkonto eller på arga lappar i tvättstugan, men i professionella sammanhang sänker det trovärdigheten.

– Många som inte är vana vid att skriva kan tycka att det känns tråkigt med enbart vanliga ord. Men det går faktiskt att uttrycka känslor utan att använda röda hjärtan, skrattande ansikten och andra symboler, säger hon och fortsätter:

– Jag pratar ju inte med mina kompisar på samma sätt som med folk på jobbet. Detsamma gäller texter, även de som ska publiceras i sociala medier. Att använda sociala medier i ett professionellt sammanhang är en sak, att göra det på fritiden en annan.

Maria Sundin menar att de flesta människor i dag är ganska kräsna läsare. Vi är så vana att konsumera skriven text att vår tolerans för slarv- och stavfel har blivit lägre. Dessutom drar vi ofta snabba slutsatser om avsändaren när vi läser. En slarvig text kan ge en negativ bild av förskolans verksamhet. Medan en pigg och välformulerad text stärker förtroendet.

– Korrekturläs noga och leta efter stav- och slarvfel. Ta hjälp av kollegorna på arbetsplatsen, läs varandras texter och ge kommentarer. För mycket slarv kan leda till läsare som tänker att ”om de slarvar så här mycket med en text, kanske de slarvar med hela verksamheten”.

Rösta

Hur tänker ni kring giftfritt i verksamheten?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin