Ingår i temat
Närmiljö
Läs senare

Fånga det som finns på vägen

NärmiljöSpana på lägenheter, titta ner i en vattenpöl eller följa efter sopbilen. Ta avstamp i närmiljön och börja utforska världen.

av Erik Ignerus
11 Sep 2017
11 Sep 2017
Fånga det som finns på vägen
Foto: Pixabay Foto: Pixabay

Förskolor finns överallt. I norr och i söder. I skogen och stan. De kan ligga intill en strand, nedanför ett berg eller bredvid en byggarbetsplats.

Närmiljön vid olika förskolor skiljer sig alltså kraftigt åt.

I läroplanen finns ordet närmiljö med på två olika ställen. Där står det dels att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ”respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö”.

Dels står det att arbetslaget ska ”ge barn möjlighet att lära känna sin närmiljö och de funktioner som har betydelse för det dagliga livet samt få bekanta sig med det lokala kulturlivet”.

Men hur jobbar då förskolor egentligen med närmiljön?

IngBeth Larsson är utredare och projektledare för Skolinspektionens treåriga satsning på att granska förskolans kvalitet. Hon berättar att närmiljön inte är något som myndigheten har specialstuderat, men nämner samtidigt att området har dykt upp i flera granskningar där förskolans miljö observerats. Till exempel i kvalitetsgranskningen Förskola, före skola – lärande och bärande.

Hon har bland annat sett att det är vanligt att förskolor inventerar barnens intressen i början av hösten, och sedan följer upp det med ett arbete om närmiljön.

– Det kan innebära promenader runt i bostadsområden till exempel, familjen är ofta en del av det här arbetet också. Man går igenom familj och släkt, tittar på var barnen bor och passar kanske på att prata om olika typer av byggnader och bostäder.

Om man håller ögonen öppna och är beredd på att fundera vidare tillsammans med barnen behöver det inte vara så svårt att jobba med närmiljön. Ibland kan barnens intresse synas tydligt, och i sådana stunder blir det tacksamt att fånga upp det.

– I en rapport hade vi ett exempel om en förskola där man hade soprummen ganska nära förskolan. När sopbilen passerade utanför fönstret stod alla barn och tittade på vad den gjorde och såg hur säckarna krossades, säger IngBeth Larsson.

Ett knep när det kommer till närmiljön är att inte nöja sig med att bara titta. Använd i stället fantasin för att spinna vidare från olika upptäckter.

– Den förskolan gjorde ett projekt av det och tog reda på vilka som hämtade soporna, varför, och hur det hela gick till. De gjorde även ett besök på en återvinningsstation och tittade på var soporna tog vägen.

Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket, berättar om hur ett stort utforskande kan börja i en liten vattenpöl.

– Det går att säga väldigt mycket om den. Man kan få in ekologi, biologi, säkert fysik och kemi också. Och vad händer om man ställer sig i den, med eller utan skor, vad suger åt sig vatten till exempel? Det går också att komma vidare in på sådant som samhällets avloppssystem, säger Magdalena Karlsson.

Genom att aktivt jobba med närmiljön går det att komma in på många andra delar av läroplanen.

– Du kan få in språk, du kan få in kultur, du kan få in ja … allt!

Det är inte bara närmiljön som förskolepersonalen ska introducera barnen till. De ska även ges möjlighet att lära känna ”funktioner med betydelse för det dagliga livet”.

– Det kan vara alltifrån trafik och infrastruktur till mänskliga relationer. Hur vi förhåller oss till varandra. Det skulle också kunna vara sådant som tillgänglighetsfrågor, funktionshindersperspektiv, jämställdhetsperspektiv och djurrättsperspektiv, säger Magdalena Karlsson.

Med uppmärksamhet och medvetenhet kommer du långt. Att hålla ögonen öppna på vägen till lekplatsen kan räcka bra.

– Bara på den korta vägen kan det hända enormt mycket som har bäring på det här. Om man som förskollärare är medveten om det blir det enkelt att jobba med närmiljön. Men det går förstås lika lätt att bara traska på och missa alltihop, säger Magdalena Karlsson.

– Hoppar en ekorre förbi kan man fånga upp det, kanske passerar en brandbil. Om man kan fånga upp sådant lite smidigt behöver det inte bli så artificiellt som att ”nu ska vi minsann ha samhällskunskap och lära oss om olika funktioner”. Det gäller att vara ständigt medveten som förskollärare.

Att lämna förskolan och ge sig ut i närmiljön kan förstås också innebära en del risker. Speciellt med stora barngrupper. Men som förskollärare får man ändå aldrig låta det bli ett hinder, anser Magdalena Karlsson.

– Känner man sig osäker får man fundera på hur det går att göra så att det inte blir farligt för barnen. Det är förskolechefens ansvar att se till att det går att jobba utifrån läroplanen och skapa en hanterlig situation för personalen.

Magdalena Karlsson tror också att synen på vad som är farligt har förändrats.

– När jag jobbade i förskolan fanns inte alls samma tankar om säkerhet som det gör nu. Utan att tveka kunde vi fara iväg med ganska många barn till en badstrand. Det gör man nog inte i dag, man vet att det kan hända väldigt mycket väldigt fort.

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin