Läs senare

Färg en motor för hjärnan

Utan färger blir barnet understimulerat. Men tänk efter när ni väljer kulörer, råder färgforskaren Karl Ryberg.

12 Feb 2014

Arbetar du i en miljö där allting är i olika nyanser av grått, beigt och svart? Förmodligen inte. När barn och personal kommer till förskolan på morgonen brukar de mötas av gula leksaker, gröna mattor, röda kuddar och väggar som pryds av teckningar i alla möjliga färger. En sådan färgexplosion bör pedagoger försöka tona ner, enligt psykologen och färgforskaren Karl Ryberg.

– Det blir bara kaos av det tyvärr. Det är som att röra ihop för mycket saker, du får bara villovägar av det.

Han drar en parallell till naturen under en härlig, grönskande sommardag. Där dräller det inte av starka färger. Körsbär, lingon och fjärilar är exempel på färgglada saker som snarare står ut i kontrast till skogens jämna grönska eller bergens grå toner. Det är alltså inte starka färger överallt, hela tiden. Det är en färgglad balans som vi mår bäst av – hjärnan blir stimulerad och håller sig pigg.

Färger är något både vuxna och barn behöver. Men när det gäller de små är starka färger extra viktiga, så länge de används i rätt mängd. Det beror på att yngre barn instinktivt dras till de iögonfallande färgerna, de fångar deras intresse till skillnad från bleka ”ickefärger”. Det är ett biologiskt beteende som vi människor har gemensamt med gorillor, schimpanser och orangutanger. Beteendet kan också jämföras med fågelvärlden, där domherren med det rödaste bröstet är populärast i flocken. Instinkten finns kvar i oss, men fostras delvis bort när vi blir vuxna, förklarar Karl Ryberg.

– Det starka färgerna stimulerar barnets hjärna, precis som att folk är vaknare på sommaren när det är mycket färger ute. Därför är det olyckligt att många föräldrar till exempel har svarta barnvagnar.

Karl Ryberg berättar att det finns två extremer när det gäller färg. Den ena är överfärgning som du ser på första sidan av glansiga veckotidningar, vilket blir kaotiskt för hjärnan. Den andra extremen är färglösheten som du har i vinterlandskapet, där allt är svart, vitt och grått. Då blir hjärnan vinterdeprimerad – den blir trött och har inget att titta på.

– Mellan de extremerna har du en biologiskt viktig färgsättning, förklarar Karl Ryberg.

Han jämför färgens roll för hjärnan med vitaminen i mat. Likväl som maten behöver vitaminer för att vara näringsrik behöver vi färgerna för att ha en aktiv hjärna och utvecklas på bästa sätt. Om vi inte skulle få i oss några färger, om allt på förskoleavdelningen till exempel skulle bestå av olika nyanser av grått, skulle vår och framför allt barnens hjärna förlora näring som den behöver för att fungera på bästa sätt.

– Om du tänker dig ett gråaktigt landskap så får du för lite information i det. Initialt får du lugn, på sikt får du uttråkning. Det leder till dumhet, hjärnan stannar av, säger Karl Ryberg.

Att färgbehovet är så starkt hos barn beror också på att färgen är ett sorts språk för dem, när det verbala språket inte är fullt utvecklat. Barnen läser till exempel av färger väldigt tydligt innan de lär sig förstå många ord, det är i färgen de inhämtar information. Därför råder Karl Ryberg pedagoger att observera hur de individuella barnen beter sig omkring och med vissa färger. Som en grov tumregel nämner han de röda färgerna som i regel verkar stimulerande, men kan vara uppjagande. Det är en anledning till att hyperaktiva barn inte ska ha så mycket rött omkring sig, de går bara i gång på det. Det är bättre att använda blått, som är lugnande.

Karl Ryberg är dock försiktig med färgråd som dessa och påpekar än en gång hur viktigt det är att pedagogerna observerar hur barnen reagerar på de olika kulörerna. Han menar att det finns vissa grundläggande effekter, som att gult är piggare och mentalt stimulerande för hjärnan vid inlärning, att grönt är mer naturbundet och hälsoanknutet samt att blått är vilsamt eftersom det påminner om skymningen.

– Men sedan har du den orangea kusinen, då börjar det halta och du kan inte dra det så lätt över en kam utan får titta på hur individen reagerar på det, säger Karl Ryberg.

Överlag är det primärfärgerna barnen reagerar på: rött, gult och blått. Inte förrän i fyra till femårsåldern börjar barnen förstå olika nyanser som lila, beige, brun och turkos. Karl Ryberg tycker ändå att det går utmärkt att använda de flesta färgerna för både skapande och att ha i närmiljön för barn i alla åldrar. I naturen finns det ju trots allt inte bara tre–fyra färger. Därför tycker Karl Ryberg att färgskalan i till exempel lego är lite klumpig.

Tänk bara på att det inte ska bli för rörigt.

– Man kan nästan säga att färgen är som en dators programvara, fast i hjärnan. Den måste finnas, men ska sitta rätt också.

LÄS MER

Levande färger, Karl Ryberg (ICA bokförlag) 
(har gått ur tryck, men finns att låna på bibliotek runt om i landet)

Den nya utgåvan ges ut på engelska och heter Living light – The origin of colours (Typografia)

Rösta

Vad tycker du om regeringens förslag om läsa, skriva, räkna-garantin?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin