Ingår i temat
Nyanlända
Läs senare

Föräldrasamtal som går på djupet

En hagelskur påminner den nyanlända flickan om ljudet från bomber. I kartläggningssamtal med föräldrar får förskolläraren Pirjo Nieminen kunskaper om vad flyktingbarnet har varit med om.

09 Aug 2016
Föräldrasamtal som går på djupet
Pirjo Nieminen. Foto: Emelie Asplund

På utegården myllrar det av lek­sugna förskolebarn i olika åldrar. Men en liten tjej hamnar utanför en lek, och börjar gråta.– Vad var det som hände? Hann du inte med när de andra barnen sprang iväg? undrar förskolläraren Pirjo Nieminen och tröstar flickan.

Pirjo Nieminen sätter igång en katt- och råtta-lek där alla barnen får chansen att vara med på nytt. När leken är slut ska de gå in och tvätta händerna, innan det är dags för en kort samling och lunch.

– Det är viktigt med rutiner. Det gör att barnen, i synnerhet de nyanlända, känner trygghet på förskolan. Flyktingbarnen behöver få en fungerande vardag igen.

På Körvelgatans förskola i Angered har alla utom ett av de 80 barnen utlandsfödda föräldrar. De flesta barnen är födda i Sverige, men det finns också de som kommit som flyktingar. Åren 2011 och 2012 genomförde stadsdelsförvaltningen i Angered till­sammans med Göteborgs universitet och Center för skolutveckling projektet Barnets bästa – för flyktingbarn i förskolan. Syftet var att ta fram arbetssätt för ett likvärdigt bemötande av nyanlända barn i förskolan. En viktig del i mottagandet på förskolan blev kartläggningssamtalen med barnets vårdnadshavare. Pirjo Nieminen var en av de förskollärare som var med och provade ut samtalen, som numera används i alla Angereds förskolor.

– Kartläggningssamtalen går mer på djupet än inskolningssamtal. Jag får till exempel veta om barnet varit med om traumatiska händelser och vilka personer i hemlandet och i Sverige som betyder mycket för barnet. Informationen ger mig en trygghet i hur jag ska bemöta barnet.Foto: Emelie AsplundHon berättar om en nyanländ flicka som kunde paralyseras av skräck vid starka ljud. I kartläggningssamtalen med föräldrarna fick hon reda på att flickan blivit skrämd av ljudet från bombanfall.

– Genom att jag hade den informationen kunde jag oftast ligga steget före och förbereda flickan på olika ljud som kunde komma, till exempel om vi skulle gå förbi ett bygge med kraftiga hammarslag eller om det kunde börja hagla.

Så småningom avtog flickans rädsla.

– Vi fick en stark relation. Trots att jag bara kunde några få ord på hennes språk, kunde jag förklara och lugna henne med hjälp av kroppsspråk och bilder. Det var fantastiskt att se hur skäcken lade sig och hur hon gick vidare i sin utveckling.

Att bygga upp en bra kontakt med det nyanlända barnets föräldrar är grunden i mottag­andet, menar Pirjo Nieminen. Föräldrarna bjuds först in till ett inskolningssamtal.

– Vi låter inskolningen få ta tid. En del familjer har svåra upplevelser av separationer bakom sig, till exempel kan en förälder ha varit kvar i hemlandet medan barnet flytt till Sverige med den andra föräldern. Då kan det vara tufft att lämna barnet på nytt, när familjen väl har återförenats.

Under inskolningen tillfrågas föräldrarna om de vill delta i kartläggningssamtal, för att förskolan ska lära känna barnet och familjen bättre. Kartläggningssamtalen sker i en serie, oftast med 4–5 samtal. Samtalen leds av en förskollärare och tolk finns med.

– I kartläggningssamtalen ställer jag till exempel frågor om tiden i hemlandet och om det finns händelser som barnet påverkats av. Vi pratar också om familjens nuvarande situation och hur de tagit sig till Sverige. Jag avväger vilka frågor som känns bra att ställa och vilka som ska sparas till kommande tillfällen. Det gäller att även våga fråga om sådant som kan upplevas som känsligt. Det svåra har redan hänt och föräldrarna har ofta behov av att berätta.

För att kartläggningssamtalen ska få en trygg inramning är det viktigt att det praktiska runt omkring fungerar. Pirjo Nieminen berättar att hon är noga med att se till att det finns ett rum som är bokat, att det finns en start- och sluttid angivet för samtalet och att föräldrarna informerats om samtalets syfte i förväg. Tillsammans med föräldrarna brukar hon också skapa ett familjeträd för att få veta mer om vilka personer som är viktiga för barnet.

– I Sverige är vi så vana vid kärnfamiljen, men för många av de nyanlända barnen är familjen betydligt större. Kusiner kan vara lika viktiga som syskon.

Det har hänt att föräldrar berättat om anhöriga som har dött, men att de inte talat om det för barnet.

– Vi hade en liten kille som trodde att hans pappa hade försvunnit på väg till affären i Bagdad. I själva verket hade pappan dött. Jag försökte prata med mamman om att det var bättre att hon berättade för pojken, än att han skulle leva med fantasier om vad som hänt.

Som förskollärare kan hon bli en viktig person utanför familjen för de nyanlända barnen. Hon berättar att de kan behöva någon som står ut med att höra om deras känslor och upplevelser. Ibland orkar föräldrarna inte lyssna på grund av egna svåra upplevelser. Samtidigt poängterar hon att när barnet fastnar i sin utveckling, till exempel har svårt att komma till ro eller inte vill leka med andra barn, kopplar hon in specialpedagog och ibland även barn- och ungdomspsykiatrin.

Pirjo Nieminen har under sitt 40-åriga yrkesliv som förskollärare alltid arbetat i de nordöstra förorterna i Göteborg. Hon flyttade som åttaåring till Uddevalla från Finland tillsammans med sina föräldrar. Utan att kunna ett ord svenska.

– Jag känner igen utanförskapet som de nyanlända kan uppleva. Det är nog en anledning till varför jag valt att jobba här. Jag vet också hur viktigt det är att få lov att få prata om sin historia och sina minnen, säger hon.

FAKTA

Körvelgatans förskola ligger i Lövgärdet i Angered utanför Göteborg. Förskolan inrymmer två storavdelningar med 6 pedagoger och 40 barn i åldrarna 1–5 år, på respektive avdelning. Den nybyggda kommunala förskolan invigdes hösten 2015 och är Göteborgs första förskola med lekgård på taket.

LÄS MER

Läs mer om/ladda ner broschyr och lärar­handledning för kartläggningssamtalen: centerforskolutveckling.goteborg.se (klicka på flikarna: Våra uppdrag/ Nyanlända/ Exempel på utvecklingsarbete)

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin