Läs senare

Förskolemetodik med kulturella verktyg

Kulturteamet i Halmstad innebär kompetensutveckling. Förskollärarna får inspiration, verktyg och hjälp att komma igång med att utveckla sitt arbetssätt.

08 Nov 2007

I bland känner man sig som Lilla My, säger Maria Sandström när hon öppnar grinden och går med sin stora resväska i handen över gården till Österängs förskola i Halmstad. Där inne på avdelning Tomtebo väntar barn och pedagoger på henne. Det är fjärde gången Maria besöker dem för att ha sagolek och drama, och i väskan finns rekvisita för att göra sagan spännande och sätta fart på fantasin.
Maria Sandström är en av fyra kulturpedagoger i Kulturteamet i Halmstad. Ett jobb där alla hennes erfarenheter
– som förskollärare, dansare, musikalartist och dramapedagog
– kommer väl till pass.
– Kulturteamets verksamhet är förskolemetodik med kulturella verktyg, säger hon.
På Tomtebo har förskollärare Mona Severinsson och hennes arbetskamrater satsat på ett särskilt sagorum. De har berättat flanosagor, men vill gärna komma igång och berätta mer. Helst utan bok, så barnen får skapa egna inre bilder.
– Men vi behöver lite stöd, inspiration och skjuts på vägen. Därför lät ”Sagolek och berättande” som en spännande rubrik när vi skulle välja vad vi ville ha för kulturpedagogiskt samarbete den här terminen. Det är så bra att Kulturteamet finns, att det kommer ut pedagoger som kan mer än vi och inspirerar oss och barnen.

Första gången Maria besöker en förskola träffar hon enbart arbetslaget: Finns speciella önskemål eller idéer? Arbetar personalen med något särskilt tema eller har de en viss målsättning? Då kan hon skräddarsy sitt val av sagor efter det.
Har man barn med svenska som andraspråk i grupperna är sagor ett bra verktyg, säger hon.
– Språkträning är ett prioriterat mål i Halmstad. Sagor ger barnen möjlighet att utveckla sitt språk inifrån, eftersom de sätter igång känslor. Då kommer språket spontant.
Dessutom är sagor en källa för barn att få bearbeta saker, och få större förståelse och leva sig in i andras situation, tankar och känslor, menar Maria.
– Jag vill visa barnen magiska fantasivärldar och väver gärna ihop musik, dans och dramatisering. Det ger även barn som inte kan leka ett tillfälle att vara med. Det behöver inte vara så krångligt. Det är bara att testa
– det är inte alltid man får med barnen, men man måste få misslyckas.
På Tomtebo ville Mona och hennes kollegor framför allt få tips och idéer om hur man kan jobba med berättande. Maria föreslog sagor hon själv tycker mycket om, och kom i samråd med arbetslaget fram till att fem besök, ett i veckan, var lagom den här gången.
Tanken bakom kulturpedagogisk verksamhet är att den ska fungera som kompetensutveckling för förskollärarna, och ge dem verktyg och hjälp att komma igång med att förändra sitt arbetssätt. I första hand utgår man från material som redan finns i förskolan eller i närmiljön, säger Maria.
–Det är alltid minst en ordinarie personal med när jag kommer till barngruppen. Ofta alla i arbetslaget. Jag vill sätta spår så arbetssättet kan leva kvar i vardagen. Någon ska kunna driva det vidare. Mitt besök ska inte bara vara en upplevelse för barnen.

Men det blir en upplevelse, också, när Maria möter tre
–fyraåringarna på Tomtebo. Hon kommer in med sin stora väska i sagorummet, lägger en skiva i cd-spelaren och sätter igång. Med namnrunda och rymdfärd till sagans planet där det glittrar och glimmar. Uppmanar alla att vara tysta, öppnar väskan sakta, tar fram tändstickor, tänder sagolyktan och läser ramsan:
I sagans skog
snurrar sagans slända
som spinner tråd så blank som solen är
I sagans skog kan allting hända
och nästan allting händer också där…

Sedan berättar och dramatiserar hon folksagan om Vargen och killingen, med rekvisita som hon plockar upp ur sin stora väska. En schal och en korg när hon är getmamman som går ut och plockar svamp, och ett svart skynke, vargmössa och pälsvantar när hon är vargen som knackar på hemma hos killingarna. Det är riktigt nervpirrande när vargen förställer rösten och mjölar ner händerna och till slut lyckas få killingarna att tro att han är deras mamma. Barnen applåderar och hurrar när den minsta killingen lyckas gömma sig undan vargen, hämtar jägaren och räddar alla sina syskon.
–Nu tänkte jag vi skulle leka den. Vi behöver en varg och en bagare och en jägare… säger Maria.
Både barn och vuxna får roller. Med hjälp av Maria dramatiseras hela sagan en gång till. På Tomtebo har man valt att låta samma barn vara med vid varje tillfälle när Maria har kommit, så de vet hur det går till. Det är lite mer avancerat i dag än tidigare, men alla barn är med i sagoleken. Både Maria och Mona är nöjda efteråt och ger dem en stor applåd.
– Vad duktiga ni var! säger Maria.
Hon berömmer hela gruppen men aldrig individuella prestationer, berättar hon.
– Jag vill förmedla ett dramapedagogiskt förhållningssätt. Alla barn ska få tänka själva, de ska inte bli avbrutna och man ska inte värdera deras arbete. Inga fantasier är fel, alla duger och allas idéer är välkomna. Det finns inget rätt och fel i drama.
Efteråt samlar Maria barnen och pratar om vargar, visar bilder ur en bok och lyssnar på barnens erfarenheter och tankar. Hon har alltid en röd tråd genom passet, och hinner också med ett par lekar på vargtemat.
Nästa vecka är sista gången hon kommer till Tomtebo. Då tänker hon att barnen ska få skapa en saga gemensamt som de sedan dramatiserar.

Sedan är det dags för henne att packa ihop och ge sig iväg till nästa förskola. Hon besöker nästan alltid två olika avdelningar på förmiddagarna. På eftermiddagarna dokumenterar hon vad hon gjort, funderar över hur det gick och vad som kunde gjorts annorlunda. Dessutom planerar hon inför kommande sagolekar.
De övriga tre kulturpedagogerna i Kulturteamet arbetar på ungefär samma sätt. Trycket har ökat hela tiden och efterfrågan är så stor att Kulturteamet nu har väntelista.
– Vi prioriterar ytterområden, förskolor som har långt till bibliotek och andra kulturinstitutioner. De som haft kulturpedagog tidigare kan också få vänta. Men många får en kulturpedagog varje läsår, säger Maria.
Varje morgon träffas alla fyra kulturpedagogerna i sitt ”högkvarter” i Gula villan, för en gemensam samling innan de hoppar in i sina bilar och ger sig iväg till olika förskolor.
–Det är en stor fördel att vi är ett team, att vi har varandra så vi kan bolla tankar och idéer. Om man är ensam kulturpedagog i ett skolområde är risken stor att man ”äts upp” av verksamheten och blir vikarie, säger Maria.
Dessutom kan alla förskoleavdelningar önska sig och få del av hela Kulturteamets olika kompetensområden: bild och form, musik och rytmik, dans, lek och rörelse, gymnastik, sagolek och berättande.
– Tillsammans eller enskilt ordnar vi också workshops och fortbildning för arbetslagen, berättar Maria. Vi vill att de ska få ökad kulturell kompetens så att kulturen blir en röd tråd i den dagliga verksamheten.

Annika Claesdotter

Kulturteamet i Halmstad • Kulturteamet startades i augusti 2005 och ligger under barn- och ungdomsförvaltningen i Halmstad. • Kulturteamet finns till för alla kommunala förskolor, ungefär 300 avdelningar. • Innan Kulturteamet startade gjorde de studiebesök hos Kulturbyrån i Trollhättan och Uppdrag kulturkoppling i Malmö. • Kulturpedagogerna heter Christine Markunger, Maria Cederfjord, Maria Rydne och Maria Sandström.

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin