Läs senare

Fristående förskolor har färre lärare

Andelen utbildade förskollärare är färre i fristående förskolor än i kommunala, en klyfta som ökat de senaste tio åren enligt nya siffror från Skolverket. Samtidigt är barngrupperna mindre i fristående förskolor, särskilt för de yngsta.

21 Maj 2012

Foto: Pelle Hybbinette

Andelen utbildade förskollärare är färre i fristående förskolor än i kommunala, en klyfta som ökat de senaste tio åren enligt nya siffror från Skolverket. Samtidigt är barngrupperna mindre i fristående förskolor, särskilt för de yngsta.
Vad finns det för skillnader mellan kommunala och fristående förskolor? Enligt Skolverkets nya rapport Barn och personal i förskolan hösten 2011 finns en ökande skillnad i personalens kompetens. Mer än hälften, 52 procent, av årsarbetarna i den kommunala förskolan är förskollärare, medan 43 procent har en förskollärarexamen, eller annan högskolepedagogisk utbildning, i fristående förskolor.

– Vi konstaterar att det är såhär, men någon förklaring har vi inte. Det vi kan se är att det är svårare runt storstäderna att få tag på utbildad personal. De fristående förskolorna är också vanligare där, säger Åsa Nordström, undervisningsråd på Skolverket som arbetat med rapporten.

Skillnaderna har förstärkts de senaste tio åren då utbildningsnivån sjunkit i fristående förskolor.

– Det vi kan se är att de fristående förskolorna blivit vanligare. För tio år sedan var det klart vanligast med föräldrakooperativ. Nu är fler bolagsdrivna. Strukturen har förändrats, säger Åsa Nordström.

Lärarnas Tidning rapporterade i en undersökning 2010 att de som har svårast att rekrytera förskollärare är de fristående förskolorna och särskilt föräldrakooperativen. Det kan bero på att där ofta bara finns en förskollärartjänst. Förskollärare vill hellre jobba där det finns andra förskollärare, enligt tidningen. Men det är inget som Skolverket undersökt.

Med den nya skollagen från 2011 ska alla förskolor följa den reviderade läroplanen. Det ställer högre krav på pedagogisk kvalitet och på att det ska finnas förskollärare anställda. Enligt läroplanen ska förskollärare ansvara för det pedagogiska arbetet, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten.

– Man kan alltså inte driva förskola utan förskollärare. Minst en måste man ha. Det är möjligt att vissa också organiserar sig så att man bara har en. Samtidigt måste en förskollärare känna barnen. Det går inte att ha för många barn på en förskollärare, säger Åsa Nordström.

I kombination med att fler barn än någonsin går i förskolan, över 470000 barn 2011, kommer efterfrågan på förskollärare fortsätta framöver, särskilt i storstadsregionerna.

Skolverkets rapport visar också att det är något minde barngrupper i fristående förskolor, än i kommunala, framför allt för de yngsta barnen.

– Det är inte så enkelt som att den ena är bättre än den andra, utan det är olika sätt att mäta kvalitet. Det finns andra mått som lokaler och utemiljö, säger Åsa Nordström.

Enligt Skolverkets siffror är det i genomsnitt 16,2 barn per grupp i fristående förskolor och 17 barn per grupp i kommunala. Det går i snitt 5,2 barn per årsarbetare i fristående förskolor och 5,3 barn per årsarbetare i kommunala. Tittar man på antal barn per årsarbetande förskollärare går det 12,5 barn per förskollärare i fristående förskolor och 9,6 barn per förskollärare i kommunala. Det är ungefär lika vanligt med riktigt stora barngrupper med 21 barn eller fler. Barngruppernas storlek har inte ökat generellt sett, trots återkommande larm om att så är fallet.

– Vi gör en rikssiffra och ser att det inte hänt så mycket på tio år. Sen finns det variationer. I vissa kommuner och förskolor har det säkert skett försämringar. Det är spritt över landet. Vissa kommuner organiserar sig så, med stora barngrupper med fler personal. Sen delar man in i mindre grupper beroende på aktivitet, så det blir mer individanpassat pedagogiskt. Det är ett annat sätt att jobba på, jämfört med de traditionella avdelningarna. Det blir också flexiblare när personal är sjuk. Men utifrån barnperspektivet kan det bli många personer att förhålla sig till och knyta an till, säger Åsa Nordström.

Av Lärarförbundets medlemmar arbetar cirka 6377 som förskollärare i fristående förskola eller skola, medan 56498 har angett att de arbetar som förskollärare i kommunal verksamhet. Ungefär 11,8 procent av medlemmarna som jobbar som förskollärare i fristående verksamhet har fackliga uppdrag, medan motsvarande siffra för kommunalt anställda är cirka 13,7 procent, enligt ett utdrag ur medlemsregistret i mars 2012. Lärarförbundet arbetar för att fler medlemmar på fristående förskolor och skolor ska ha fackliga uppdrag.

– Att det finns ombud på arbetsplatsen är viktigt för att vi ska kunna ta tillvara vår rätt till inflytande, säger Ulla Persson, som arbetar på Lärarförbundets avdelning Yrke och villkor.

En skillnad mellan fristående och kommunala förskolor är meddelarskyddet. Det är kort sagt rätten att berätta om missförhållanden på arbetsplatsen för medier, utan att arbetsgivaren får ta reda på vem som läckt. Men det gäller i dag bara i offentligt ägd verksamhet. Lärarförbundet vill att meddelarskydd ska gälla i alla skattefinansierade skolformer. Riksdagens konstitutionsutskott föreslog också i mars att regeringen ska utreda frågan.

Facket driver annars ungefär samma frågor för fristående förskolor som för kommunala. Ett mål är att alla ska ha kollektivavtal.

– De allra flesta har det redan, i alla fall alla stora aktörer, säger Ulla Persson.

Löneläget är också ungefär detsamma mellan fristående och kommunalt ägda förskolor. Skillnaderna är större mellan olika delar av landet än mellan driftsformer och beror på var det är förskollärarbrist. Enligt Lärarförbundets statistik för 2010 var medellönen 24282 kronor för förskollärare med kommunavtal. Motsvarande siffra för förskollärare i fristående verksamhet var 24418 kronor för anställda med avtal med Almega Tjänsteföretagen och 23814 kronor för förskollärare med KFO-avtal.

– Vi ser nästan inga skillnader. Vi trodde att en privat lönesektor skulle bli lönedrivande, men det verkar som om man passar på varandra. Fristående förskolor följer kommunens löner, det har vi sett i många kommuner, säger Ulla Persson.

LÄS MER

Läs mer och se statistik över personal och barngrupper i förskolan i din kommun på www.skolverket.se/forskolan

Fristående förskolor

Det fanns 2 694 fristående förskolor i Sverige 2011. De är vanligast kring storstäderna. Sedan 2005 har bolagsdrivna förskolor gått om föräldrakooperativ som den vanligaste driftsformen. 45 procent av barnen i fristående förskolor går i en bolagsdriven förskola och 22 procent i föräldrakooperativ. Det finns även personalkooperativ, enskilda näringsidkare och stiftelser som driver förskolor. De fristående förskolorna ökar. Mellan 1995 och 2011 ökade andelen barn i fristående förskola från 12 till 19,5 procent, vilket 2011 var 91 898 barn. Skolinspektionen granskar de kommunala förskolorna medan kommunerna har tillsynsansvar för de fristående.

Källa: Skolverket

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin