Ingår i temat
Drama
Läs senare

Ger skjuts åt självkänslan

DramaLåt läroplanens doldis få ta plats i förskolan.
Det tycker dramaforskare som pekar på en rad positiva effekter med pedagogiskt drama.

Ger skjuts åt självkänslan
Foto: Pixabay

Det är inget att hymla om – drama är inte förskolans mest prioriterade område. Men lyssnar man på verksamma inom fältet finns det anledningar att ändra på det.

– De starkaste skälen till att använda drama är för att utveckla språket och få till ett gott socialt klimat. Barnen blir duktigare på att samarbeta och att uttrycka sig själva, säger Eva Österlind, professor i drama vid Stockholms universitet.

Hon lyfter framför allt fram en undersökning av den internationella organisationen OECD, känd för skolans PISA-tester. De analyserade nästan hundra studier och de flesta pekar på att drama gynnar barns tal och läs- och skrivutveckling.

Drama i en förskole­kontext förutsätter en ledare med ett pedagogiskt mål, annars är det barnens lek.

Det går inte att slå fast varför drama har en sådan effekt, men en möjlig förklaring enligt Eva Österlind är att barn använder kroppen lika mycket som huvudet inom drama och lär sig i samspel med andra vilket kan göra att kunskaperna fastnar lättare.

– Det här med att sitta still och bara använda tio procent av kroppen, det vill säga hjärnan, fungerar för vissa men inte alla, säger hon.

Det finns också studier som visar att drama bland annat är bra för att utveckla barns empati, självkänsla och förmågan att byta perspektiv. Effekterna beskrivs som små, men tillräckligt betydelsefulla för att inte bortse från. Studierna är ofta gjorda på barn i skolåldern, men Eva Österlind är övertygad om att mycket även gäller för yngre barn.

Utöver glädjen att uttrycka sig tycker hon att poängen med drama är att det förenar tanke och känsla, får barn och vuxna att reflektera och uppleva. Dramaaktiviteter kretsar ofta kring ett tema, som hur man är en bra kompis eller hur det är när man får ett syskon, och fokus är inte sällan på den egna reaktionen – hur hanterar jag detta? Det handlar om att sätta sig in i någon annans situation och se saker ur olika perspektiv.

– Det skapar en intellektuell rörlighet som har inslag av empati, säger Eva Österlind.

Det är, enligt henne, ett effektivt verktyg för att skapa god stämning och samhörighet i en grupp. Samtidigt betonar Eva Österlind att drama kan spela stor roll för den personliga utvecklingen.

– Om man har en roll i en grupp kan man vidga den, det har jag sett väldigt konkreta exempel på och det finns många beskrivningar av enskilda fall där barn har tagit väldiga kliv med hjälp av drama, säger hon.

För att ta del av fördelarna gäller det att vara på det klara med vad drama är för något. Lotta Holmgren-Lind, forskare och lärarutbildare i drama vid Linköpings universitet, får ibland höra påståenden som ”barnen leker, så det är ju drama”, men det vänder hon sig emot.

– Drama i en förskolekontext förutsätter en ledare med ett pedagogiskt mål, annars är det barnens lek. Det är också underbart och jättekul, men ska man säga att man har drama krävs ledning och en pedagogisk idé, säger Lotta Holmgren-Lind.

Att ha en pedagogisk idé innebär att ha ett syfte med dramaaktiviteten. Det kan vara att arbeta för att barnen ska respektera varandra, lära barn att inte ta hårt i andra eller att utveckla språket. Drama handlar alltså inte bara om att klä ut sig och gå in i andra roller.

– På det viset är drama en planerad aktivitet, säger Lotta Holmgren-Lind.

Böcker om drama

7 vägar till drama – Grundbok i dramapedagogik för förskollärare och lärare (Studentlitteratur, 2014).

Drama – ledarskap som spelar roll (Studentlitteratur, 2011)

Undervisa i pedagogiskt drama (4:e uppl, Studentlitteratur, 2016)

Dramabok (3:e uppl, Liber, 2011)

Den som leder aktiviteterna behöver inte vara en utbildad dramapedagog, det kan lika gärna vara en förskollärare eller en barnskötare. Forskning – visserligen gjord på skolelever – visar till och med att drama får störst effekt när barnens egna lärare håller i aktiviteterna och gör det vid fler än fem tillfällen.

Lotta Holmgren-Lind tycker att det ändå finns en poäng med att dramapedagoger och förskollärare samarbetar.

– Att vara en som har det konstnärligt pedagogiska perspektivet och en som har det baspedagogiska perspektivet upplever jag som väldigt kreativt, säger hon.

I sin forskning har Lotta Holmgren-Lind bland annat intresserat sig för hur pedagoger leder dramaprocesser. Viktiga egenskaper är, enligt henne, att vara öppen, tillåtande och verkligen lyssna på barnen. Som ledare bör man bejaka barnens fantasi, ge dem utrymme att uttrycka sig och få dem att känna sig bekväma med att göra det. Det är förskollärare överlag bra på, visar hennes tidigare studier där hon har tittat på hur drama bedrivs i förskolan.

– Barnen kände att deras berättande blev taget på allvar. När berättandet omsattes i gestaltning såg ju barnen att deras fantasi kunde uttryckas också med deras kroppar och det tror jag var väldigt stärkande, säger hon.

Enligt Eva Österlind är det viktigt att den som leder dramaaktiviteter själv har deltagit i dramaövningar innan man intar ledarrollen.

– Grundprincipen är att man inte utsätter andra för det man själv inte skulle vilja göra. Har man varit deltagare kan man på ett annat sätt förstå hur det är att delta i de här uppgifterna, säger hon och tillägger snabbt:

– Men det räcker inte med att prova själv, man måste ha reflekterat över det också.

En bra början för den som är ovan med dramaaktiviteter tycker Lotta Holmgren-Lind är hitta på en berättelse med ett budskap att gestalta för barnen – antingen med kroppen eller med dockor. Man kan också pröva att gestalta en saga. Huvudsaken är att man vågar ta ut svängarna och använda fantasin till fullo. För att känna sig trygg med det rekommenderar hon arbetslaget att göra ett ”antilöjlighetskontrakt”, där personalen kommer överens om att ingen ska känna sig löjlig eller utlämnad när de dramatiserar.

– Jag vill att förskollärare först ska hitta fantasin och kreativiteten hos sig själv och kunna dela den med en grupp, för det är vad de begär av barnen sen, säger Lotta Holmgren-Lind.

Rösta

Hur tänker ni kring giftfritt i verksamheten?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin