Ingår i temat
Hållbar utveckling
Läs senare

Hållbart även i framtiden

Förskolans uppdrag, resurser och helhetssyn på barn och lärande är grundstenar som behövs när det gäller att bädda för hållbar utveckling, säger Solveig Hägglund, forskare och professor i pedagogik.

Hållbar utveckling ? begreppet har synts och hörts allt oftare de senaste åren. Framför allt när det gäller miljöhot och klimatförändringar, men även i samband med ekonomi, sociala frågor och utbildning. I en internationell workshop i Göteborg förra året diskuterades även förskolans roll i hållbar utveckling.
Men vad betyder det?
Bakom begreppet ligger det faktum att världen står inför stora utmaningar som angår alla människor och alla länder ? att bekämpa till exempel fattigdom, klimatförändringar, epidemier och krig. Vi håller helt enkelt på att förstöra livet på den här planeten och vi har alla ett ansvar för att bidra till att framtida generationer får ett bra liv.
Den vanligaste defi nitionen av hållbar utveckling är att den tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Gemensamt för alla defi nitioner i olika sammanhang är att tidsperspektivet omfattar fl era generationer, och att det alltid fi nns ett globalt perspektiv.
– Man ska ha i åtanke att det kommer en dag i morgon också, och att det kommer att behövas luft att andas och vatten att fi ska i. Men för att överleva behöver vi också varandra. Själva grundplåten i hållbar utveckling handlar om att hitta vägar till ett gemensamt ansvarstagande, säger Solveig Hägglund, forskare och professor i pedagogik vid Karlstads universitet.
– Hållbar utveckling har både en ekologisk, en ekonomisk och en social, moralisk aspekt som betonar individens ansvar och delaktighet. Både en uthållig fysisk miljö och en uthållig social miljö ingår i definitionen.

Egentligen är det inget nytt. Diskussionen har funnits länge, bland forskare och politiker, inom miljöorganisationer och i utbildningssammanhang. När nu UNESCO beslutat utropa 2005?2014 till ?Dekaden för utbildning för hållbar utveckling? har frågan blivit mer aktuell än någonsin i pedagogiska verksamheter. Hållbar utveckling har blivit ett övergripande paraplybegrepp att kunna samlas kring, tycker Solveig Hägglund.
– Om man ska hitta en gemensam nämnare så handlar det om värdefostran. När man plockar isär vad hållbar utveckling handlar om så är det rättigheter och rättvisa, jämlikhet och jämställdhet, tolerans och solidaritet. Det är vad som krävs för att upprätthålla ett rättvist samhälle, en rättvis värld där alla människor får tillgång till de resurser vi har att fördela.
Samma ?värdegrundspaket? som förskola och skola vilar på, och som betonats så starkt i de senaste läroplanerna. Men som inte sällan saknar innehåll, säger hon.
– Man talar om solidaritet, men utan att problematisera. Solidaritet med vem? Och på vilket sätt? Man talar om jämlikhet och jämställdhet ? men med vilka? På vilka villkor?
I hållbar utveckling finns en riktning och ett mer tydligt beskrivet innehåll än vad som finns i värdebegreppen. Hade läroplanerna för förskola och skola skrivits i dag skulle begreppet hållbar utveckling säkert ha stått med i dem som ett övergripande mål, tror hon.
– För att kunna jobba med värdebegreppen måste man lägga in någonting i dem. Hållbar utveckling kan fungera som en utgångspunkt för att konkretisera och hitta ett innehåll. Om man tänker i termer av hållbar utveckling får värdefrågorna en tilllämpning, säger Solveig Hägglund. Vilket värdebegrepp man än lyfter kan bli en tankeställare i relation till hållbar utveckling.
– Vad handlar rättvisa om i ett globalt perspektiv? Betyder det att de svenska barnens leksakskonto ska reduceras till en tiondel? Vad ska man då göra med de nio tiondelar vi inte använder? Även konsumtionsfrågorna blir centrala i ett rättviseperspektiv. Hur kan man jobba med det? Inte för att skapa dåligt samvete, utan för att skapa redskap och instrument.

För fem år sedan tillsatte den dåvarande svenska regeringen en kommitté för utbildning för hållbar utveckling. Tanken var att lärande är en förutsättning för att människor ska kunna möta de utmaningar som världen står inför. Vad människor lär sig och hur de omsätter det i handling är avgörande för om en hållbar utveckling ska bli möjlig, menade man.
Därför är det märkligt att man både inom politik och forskning har talat förhållandevis lite om utbildningssystemet som ett redskap i detta gigantiska projekt, säger Solveig Hägglund.
– Förskolan har man inte talat om alls. När man pratar om utbildning för hållbar utveckling så är det med betoning på de äldre barnen.
Därför har Solveig Hägglund tillsammans med två andra professorer i pedagogik ? Ingrid Pramling Samuelsson vid Göteborgs universitet och Ingegerd Tallberg Broman vid Malmö Högskola ? sedan ett år tillbaka skissat på ett treårigt projekt: Förskolan och utbildning för hållbar utveckling.
– Vi vill försöka identifiera hur förskolan kan bidra till utbildning för hållbar utveckling, och se hållbar utveckling utifrån förskolans och förskolebarnets perspektiv.
De håller just på och finslipar sin ansökan till Vetenskapsrådet och hoppas få finansiering att sätta igång nästa år.
– Vi hävdar att det finns något unikt i den svenska förskolans pedagogiska tradition som kan bädda för hållbar utveckling. Bland annat tycker vi att förskolans helhetssyn på barn, kunskap och lärande är en resurs i uppdraget, eftersom hållbar utveckling kräver en sådan ansats, säger Solveig Hägglund.

sina tankar kring projektet har Solveig Hägglund, Ingrid Pramling Samuelsson och Ingegerd Tallberg Broman koncentrerat sig på tre ?ben? i förskolan: uppdrag, resurser och lärande.
– Vad är egentligen den svenska förskolans samhällsuppdrag och pedagogiska uppdrag? Vi vill försöka hitta förskolans roll i en hårdnande värld och lyfta fram de specifi ka förutsättningarna.
– Det är inte alldeles enkelt, eftersom förskolan som institution inte har haft ett entydigt samhällsuppdrag. Det fi nns en inbyggd öppenhet för hur förskolan kan användas. Om den ska vara till för föräldrarnas skull eller för barnens, om den ska betraktas som något som är viktigt i dag eller något som är viktigt för morgondagen.

Tankarna kring förskolans uppdrag är kopplade till resurser och lärande. Det hänger ihop, säger Solveig Hägglund.
– Vi har funderat över vad den svenska förskolan har för resurser jämfört med skolan. Pedagogiska, sociala, institutionella, historiska, ekonomiska, kulturella ? Vad fi nns det för möjligheter?
Jo, förskolans barnsyn, kunskapssyn och helhetsbetonade syn på utbildning är en resurs i arbetet för hållbar utveckling. Det vill säga förskolans grundmurade idé om att barn lär med hela sig och alla sina sinnen. Grundtanken att lärandet utgår från barnets perspektiv och att barnet i alla situationer betraktas som subjekt, som någon som i varje situation vet något.
– Förskollärarna har en kunskap och en kompetens att inte betrakta kunskap som bitar och fragment, utan som helheter som har en mening för den som utvecklar kunskapen. De har utvecklat sin pedagogiska praktik och sin profession i nära samverkan med ett sådant synsätt. Man har testat det praktiskt och vet hur man ska göra för att få hela barnet med sig, till exempel genom att arbeta temainriktat.
Förskolan har också en kommunikativ resurs, anser hon. En öppenhet inför att prata om det som händer i gruppen, som inte fi nns i skolans mer inrutade verksamhet.
– Jag tror en öppen kommunikation är centralt när det gäller hållbar utveckling. Vi måste kunna kommunicera, både om farhågor och möjligheter. Kors och tvärs, med varandra, i media ? överallt.

I förskolan fi nns ett antal traditioner som kan utnyttjas i det här projektet, säger Solveig Hägglund. Till exempel är att man jobbar i arbetslag både en pedagogisk och kulturell resurs. Allt står och faller inte med en enda, engagerad lärare.
– Det fi nns en tradition hur man förvaltar och upprätthåller en idé om vad man vill med sitt pedagogiska arbete som inte fi nns i skolan. Det skulle på sikt kunna ha bäring på en stats eller planets ekonomiska hushållning. För mig handlar ekonomi om hushållande, att man inte gör av med allt utan har någonting kvar i morgon.
En annan resurs är att man av tradition arbetar nära naturen. Forskning har visat att det är vanligt att förskollärare tillsammans med barnen levandegör och besjälar det som fi nns i naturen, och att det har betydelse för vilken relation som uppstår, säger Solveig Hägglund.
– Man kan fundera över vad relationen mellan barn och natur har för bäring på insikter om att man inte bara ska vara rädd om naturen, utan att man faktiskt också själv kan ta ansvar för den och göra någonting.
Samarbetet med barnens föräldrar är också en resurs; det pedagogiska arbetet påverkar indirekt även dem. Dessutom har förskolan i jämförelse med skolan en tradition att samarbeta med andra instanser i samhället.
– Det fi nns till exempel en kunskap om vad man gör inom socialtjänsten, inom hälsofältet och andra som också är engagerade i barnet. Den skandinaviska förskolan är unik med sin helhetssyn på lärande och omsorg.

I projektet tänker sig Solveig Hägglund, Ingrid Pramling Samuelsson och Ingegerd Tallberg Broman att göra en övergripande kartläggning över hur man i dag arbetar med de här frågorna inom förskolan.
– Vi skulle vilja se hur man kan lägga ihop de sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensionerna i hållbar utveckling med förskolans uppdrag, resurser och lärande för att försöka hitta en modell hur man kan tänka kring hållbar utveckling, säger Solveig Hägglund.
De vill också låta pedagoger komma till tals om hur man kan jobba med frågorna, möjligen genom ett aktionsprojekt, och skapa möjligheter att lyssna på barn över tid.
– Vi vill att projektet ska beskriva praktiken, men också ha en stark förankring i teoriutveckling. Frågor som är kopplade till ideologiska värden blir annars lätt missionerande till sin karaktär. Man tappar lätt det begreppsliga, vassa bidrag vi behöver för att föra kunskapen framåt.
Att prata om hållbar utveckling i förskolan sätter diskussionen om det hållbara samhället på sin spets, menar Solveig Hägglund.
– Vad menar vi med det? Menar vi hållbar från dag till dag för den här lilla gruppen? Eller tror vi oss om att lägga en första grundplåt till insikt om att mitt liv faktiskt har betydelse även för andras liv, och för de liv som kommer sedan? Kan vi tänka så överhuvudtaget?
Det har mycket med förskollärarens ansvar att göra. Professionen är oerhört viktig, säger hon. Det är tänkvärt, inte minst i ljuset av vad den utredning som pågår kring förändringar av förskollärarutbildningens längd och status.
– Det fi nns en brist på refl ekterande insikter om vad förskolan är och hur man skulle kunna ta tillvara den tradition vi fått till stånd i det här landet när det gäller att ta hand om de yngsta barnen. Någonstans skulle man vilja visa att det är betydelsefullt i ett framtidsperspektiv vad de personer som ska jobba med de här frågorna har för utbildning.

Alla artiklar i temat Hållbar utveckling (16)

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin