Ingår i temat
Modersmål
Läs senare

Här är 30 språk vardag

ModersmålPå Jungfrustigens förskola är det inte konstigt eller udda att ha ett annat modersmål − utan en tillgång. Alla barnen lär sig flera olika språk i förskolans vardag.

Mahroo Khousravi har märkt att alla barnen tycker att det är spännande att få vara med och lära sig andra språk. Även om de inte förstår kan de titta på bilder och lyssna på orden. Foto: Ola Kjelbye

Hej! Salam! Moi! Hola! säger förskolläraren Mahroo Khousravi och inleder undervisningen på avdelningen Stacken.

– Hur många barn är det här i dag? Kan ni hjälpa mig att räkna?

Elias går runt och pekar på de andra barnen samtidigt som han räknar till åtta på isländska. Sedan är det Nils tur.

– One, two, three, four. Jag räknar på engelska. Jag bara kan det, förklarar han innan han fortsätter att räkna.

Vi märker att barnen tycker om att pröva olika språk, det väcker deras vilja att lära.

– Vad duktiga ni är. Det är åtta barn här i dag. Vilket språk kan du räkna på, Adrian?

Foto: Ola Kjelbye

– Persiska. Yek, do, se, säger Adrian och pekar på kompisarna Liv, Ludwig och Diana.

– Bra, säger Mahroo Khousravi och uppmuntrar honom att räkna vidare.

Jungfrustigens förskola är en av tre förskolor i Bosgårdens pedagogiska enhet i Mölndal. Inom enheten finns cirka 250 barn. En tredjedel av dem har ett annat modersmål än svenska. På alla förskolorna finns de olika språken med som en naturlig del av vardagen − i stället för att särskilja barnen genom modersmålsstöd. I en förskolegrupp kan barnen använda sig av kanske tio olika språk. På avdelningen Stacken, där barnen är mellan 3 och 5 år, finns fyra olika modersmål utöver svenska. Men de använder även ord på andra språk som engelska och finska.

Tidigare under veckan har förskolläraren Mahroo Khousravi läst högt ur Stina Wirséns bok Liten.

– Kommer ni ihåg hur Liten kände sig när de hade bråkat hemma? frågar hon barnen och håller upp bilder på Liten som är omgiven av ord för känslor på olika språk.

– Hur känner sig Liten på den här bilden?

– Arg, säger Ludwig.

– Kan ni visa hur ni ser ut när ni är arga?

Barnen gör grimaser, visar tänderna och testar olika arga miner.

– Om någon är arg och bråkar säger jag stopp, säger Adrian.

Foto: Ola Kjelbye

Diana berättar på sitt modersmål dari, som är en variant av persiska som talas i Afghanistan, om när hon är arg.

– Diana säger att hon blir arg när hon bråkar med sin syster, översätter Mahroo Khousravi.

Hon frågar sedan barnen om de vet vad arg heter på olika språk.

– Reiður, svarar Elias ivrigt på sitt modersmål isländska.

Mahroo Khousravi berättar för barnen vad arg heter på persiska och arabiska. Hon undrar också om någon vet hur arg tecknas.

– Jag vet, säger Nils och visar genom att riva sig över bröstet.

– Det är viktigt att ni hittar sätt att berätta för era kompisar om vad ni känner, säger hon.

För fem år sedan började Bosgårdens förskolor att arbeta med flerspråkighet i vardagen.

Foto: Ola Kjelbye

– Vi hade upptäckt att barnen inte gärna ville gå ifrån sin grupp och avbryta lekar för att delta i särskilda modersmåls­aktiviteter. Dessutom tyckte de barn som inte fick följa med att det var orättvist att de inte fick lära sig ett nytt språk. Man kan säga att det var barnens önskan som drev på utvecklingen.

Det togs ett gemensamt beslut på enheten om att alla barn skulle få möta olika språk. Men det har hänt att enstaka vårdnadshavare har varit oroliga för att deras barn ska få det svårt att hålla isär språken.

– Vi brukar berätta för vårdnadshavarna om fördelarna att behärska flera språk och att vårt arbetssätt bygger på forskning. Vi vill att de ska känna sig trygga med vad vi gör.

Forskning visar bland annat att flerspråkighet hos barn ökar hjärnans kapacitet, förbättrar arbetsminnet och ökar förmågan att ta emot, hålla och bearbeta information. Studier visar också att andraspråket förbättras om elever får utvecklas inom sitt modersmål.

– Vi märker att barnen tycker om att pröva olika språk och att det väcker deras vilja att lära. Barnen får med sig en känsla för språk, till exempel hur ett språk är uppbyggt, vilka likheter och skillnader som finns mellan olika språk och hur ord och fraser låter. Även när barnen inte förstår språket kan de titta på bilder i böcker och lyssna efter ord som de känner igen i berättelser.

Mahroo Khousravi är även språkutvecklare på enheten. Hon kom till Sverige från Iran för drygt 20 år sedan och vet av egen erfarenhet hur språksvårigheter kan leda till osäkerhet och missförstånd. Det känns viktigt för henne att barn som kommer från andra länder redan i förskolan får chansen att lära sig det nya språket samtidigt som de har kvar sitt modersmål.

Det finns fler anställda på enheten som är tvåspråkiga och de behärskar tillsammans åtta språk: persiska, arabiska, thai, somaliska, franska, ryska, kurdiska och spanska. Bland barnen finns det 30 olika modersmål och det är omöjligt för förskollärare och barnskötare att kunna alla språken. De tar hjälp av översättningsappar eller frågar vårdnadshavare och vikarier som kan andra modersmål.

läs mer:

Flerspråkighet. Alla barn, alla språk, alla dagar! av Mahroo Khousravi, (Natur & Kultur 2017).

– Vi tar med oss papper och penna till hallen och skriver ner vad vårdnadshavarna säger eller spelar in med Ipad. Jag brukar fråga om enkla vardagsord på barnets modersmål. Det kan vara hälsningsfraser, klädesplagg, mat, känslouttryck eller matematiska begrepp.

Behöver förskollärare förkunskaper för att kunna arbeta flerspråkigt? Nej, det behövs inte, menar Mahroo Khousravi. Det viktiga är förskollärarens förhållnings­sätt – att visa intresse och uppmuntra barnen att använda språk.

– Barnens självförtroende växer när de får berätta om vad de kan. Det kan vara svenska barn som lärt sig engelska fraser eller barn som går hem och frågar sina föräldrar om ord på sitt modersmål som de kan lära ut på förskolan. Arbetssättet lockar också tysta barn att öppna sig mer.

Efter undervisningen är det fri lek. Elias och Nils sitter i en soffa med en Ipad och skrattar så att de nästan kiknar. De tittar på ett Youtube-klipp av ”Nummersången” på olika språk.

– Uno, dos, tres, sjunger de skrattande på spanska.

Från Livs Ipad hörs först en dansk version av låten ”Hjulen på bussen” och sedan en thailändsk. Hon tar några danssteg och sjunger med i texten.

– Jag kan prata på alla språk, säger hon stolt.

Fotnot: På Jungfrustigens förskola används ordet undervisning för en samling med lärande syfte.

Så kan du jobba med modersmål:

  • Börja med enkla vardagsord, till exempel hälsningsfraser, ord för maträtter och klädesplagg.
  • Använd olika språk i vardagssituationer exempelvis vid undervisningen/på samlingen, vid lunchen eller i hallen.
  • Sätt upp lappar med bilder och ord på olika språk som stöd för inlärning, till exempel en lapp på matbordet med maträtter på olika språk.
  • Samla in vardagsord på olika språk. Skriv ner eller spela in ord från vårdnadshavare.
  • Lyssna på sånger och se på film på olika språk, exempelvis från Youtube eller ur.se.
  • Bjud in vårdnadshavare eller grundskoleelever med olika modersmål att läsa för barnen.
  • Konkretisera och tydliggör språket med hjälp av TAKK (Tecken för Alternativ och Kompletterande Kommunikation).
  • Ladda ner flerspråkiga appar för olika åldrar.
  • Låt barnen använda PENpal, en talande penna som kan läsa upp ljudfiler på olika språk.

Källa: Mahroo Khousravi

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin