Ingår i temat
Alla ska med
Läs senare

Hitta stöd i skollagen

Finns det inga pengar till en extra resurs? Ta hjälp av skollagen och skriv ordentliga underlag som chefen kan ta med till huvudmannen så ökar du möjligheten.

13 Feb 2015

Illustration: Michel Ducourneau

När förskollärare märker att ett barn behöver så mycket särskilt stöd i sin utveckling att den ordinarie personalstyrkan inte räcker till går de vanligtvis till chefen och ber om en extra resurs. Ofta möts de då av svaret att det inte finns pengar till ytterligare en anställd utan att arbetslaget får försöka lösa situationen ändå. Ibland med, ibland utan, hjälp av professionell handledning. Många gånger är den lösningen fullt tillräcklig men i några fall räcker den inte.Vad gör man då när förskolechefen säger att det inte finns några pengar? Hen är ju en mellanchef vars främsta uppgift är att hålla budget, eller? Nej, riktigt så är det inte.

– Det stämmer att förskolechefen, som är anställd av en huvudman, har ansvar att hålla huvudmannens budget men förskolechefens huvuduppdrag är att följa de lagar och förordningar som styr förskoleverksamheten, säger Björn Hareland, ombudsman med centralt ansvar för skolledarfrågor på Lärarförbundet.

Skollagen är dessutom en speciallag som går före allmänna lagar som kommunallagen och de olika bolagsformslagar som styr fristående förskoleverksamheter. Det går alltså inte att bortse från skollagens formuleringar bara för att man vill hålla budget.

I skollagen står bland annat att om det framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd ska förskolechefen se till att barnet ges ett sådant stöd. Förskolechefen måste därför hålla förvaltningschefen och de ansvariga nämndpolitikerna – eller styrelseledamöterna om verksamheten är fristående – informerade om läget.

– Det är förskolechefens skyldighet. Det är inte förskolechefen som ska säga att det inte finns pengar. I stället ska han eller hon föra det vidare till huvudmannen vars skyldighet det enligt skollagen är att se till att barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stödet, säger Björn Hareland.

Problemet i dag är att det är vanligt att förskollärare framför sina iakttagelser av de behov de ser enbart muntligt och utan att ta stöd i läroplan och skollag. Förskolechefen får alltså inget skriftligt, väl underbyggt underlag att föra vidare till de som har det lagliga ansvaret.

– Vi är inte så vana vid att tänka på det här sättet och har inte riktigt förstått att skollagen är för oss. Men hela kapitel 8 i skollagen handlar om förskolan och det är dags att vi börjar använda oss av det, säger Camilla Norberg, förskollärare och ordförande för Lärarförbundets avdelning i Hedemora, och får medhåll av Björn Hareland.

– Förskollärare måste sluta prata och börja skriva. I dag finns verktygen i så väl läroplanen som i skollagen, men det gäller att göra sin läxa så att man vet hur man ska använda dem.

I ärlighetens namn finns det också en ganska stor skillnad mellan förutsättningarna för lärare och förskollärare att använda sig av skrivningarna i skollagen för att försäkra sig om att alla barn får det stöd de har rätt till. Den beror på att förskolan, till skillnad från grundskolan, är en frivillig skolform och det innebär att det inte finns några sanktioner att ta till mot en huvudman som inte ger särskilt stöd till ett förskolebarn i behov av det. Den möjligheten uppkommer först när barnet börjar i den obligatoriska grundskolan och blir elev.

– Men det vore väl bedrövligt om huvudmän inte tog hänsyn till ett barns behov bara för att det inte finns några sanktioner som kan drabba dem om de inte gör det, säger Björn Hareland och fortsätter:

– Verksamheten i förskolan liksom i skolan ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och all forskning och erfarenhet visar att tidiga insatser ger större effekt. Så det är bättre även för huvudmannen att sätta in stödet när förskollärarna märker behovet än att vänta till barnet börjar skolan och måste få särskilt stöd i kanske ännu större omfattning.

Användbara paragrafer i skollagen:

1 Kap 4 § (—) I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Utbildningen syftar också till att i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.

1 Kap 10 § I all utbildning och annan verksamhet enligt denna lag som rör barn ska barnets bästa vara utgångspunkt. Med barn avses varje människa under 18 år.

3 Kap 3 § Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. (—)

8 Kap 9 § Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling ska ges det stöd som deras speciella behov kräver.

Om det genom uppgifter från förskolans personal, ett barn eller ett barns vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att ett barn är i behov av särskilt stöd, ska förskolechefen se till att barnet ges sådant stöd. Barnets vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta vid utformningen av de särskilda stödinsatserna.

* Notera att ingenting i skollagen säger att ett barn bör ha en medicinsk diagnos för att ha rätt till särskilt stöd. Läs mer om diagnoser i vårt tidigare tema Diagnoser på gott och ont: lararnasnyheter.se/tema/diagnoser-pa-gott-ont

Spara

Rösta

Hur tänker ni kring giftfritt i verksamheten?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin