Ingår i temat
Förskoleklassen
Läs senare

I en klass för sig

Förskoleklassen är en egen skolform som är lite bortglömd i styrdokumenten, vilket gör uppdraget en aning oklart.
De stora möjligheterna kan samtidigt bli till utmaningar och en av dem är barnens övergångar.

08 Apr 2015

Kärt barn har många namn, säger man och metaforerna haglar verkligen i den forskning som berör skolformen förskoleklass. Det talas om mellanklass, isolerad ö, väntrum, brygga och gränsland och – förstås – om förskoleklassen som bro. För ända sedan skolformen infördes har intentionen varit att den ska vara just en bro mellan förskola och skola, där förskolepedagogiken följer barnen in i skolmiljön och där det bästa av två världar erbjuds och lek förenas med lärande.Helena Ackesjö, forskare vid Linnéuniversitetet, ser den pedagogiska poängen med bro-tanken.

– Det kräver sin tid att möta nytt, att tolka det nya, att komma in i ett nytt socialt landskap och ta en plats där. Eftersom förskoleklassen kan betraktas som en gradvis introduktion till skolan finns där i större grad möjlighet att följa upp och utnyttja barns nyfikenhet och intresse: Ja, ni gillar dinosaurier? Då kör vi på det och får in allt och alla i det arbetet, säger hon och menar också att det finns en poäng med att komma in i skolsystemet i lugn och ro, att lära sig hitta, att ta med jackan från matsalen, att lära sig ta ansvar.

– Barnen känner trygghet och föräldrar lär sig släppa taget.

Samtidigt har förskoleklassen ett eget kapitel i skollagen – den ska inte bara finnas till för två andra skolformer utan ha sin egen rätt. Den har också ett eget uppdrag att arbeta i enlighet med läroplanerna för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11.

Helena Ackesjö ser vissa dilemman som kanske till viss del beror på att förskoleklassen är frivillig och därmed lite bortglömd då det gäller bland annat styrdokument.

– Vilket utbildningsideal ska egentligen råda? Vad är förskoleklassens pedagogik? Man talar om att det bästa från två världar ska smälta samman – men vad är då det bästa – det är väldigt odiskuterat. Dessutom vet vi väldigt lite om vad barnen har med sig till förskoleklassen, vad det är för ideal som verkar på förskolorna de kommer ifrån, säger hon.

Lärare i förskoleklass har en stor utmaning. De måste känna till innehållet i både förskolans och skolans läroplan, Lgr 11, eftersom det är meningen att dessa båda ska länka i varandra i förskoleklassen. De ska också skapa förutsättningar så att eleverna kan nå de övergripande målen, inklusive kunskapsmålen i läroplanen när de går ut nian. Samtidigt är det oklart hur de ska arbeta, uppdraget regleras i ett eget kapitel i skollagen och sedan är det meningen att undervisningen i förskoleklassen ska utgå från Lgr 11 i tillämpliga delar.

Bellita Torén, undervisningsråd på Skolverket, bekräftar att det finns ett behov att förtydliga uppdraget.

–Att arbeta med långsiktiga mål är en utmaning, det är enklare i förskolan som har en egen läroplan. De långsiktiga, övergripande målen ska utgöra en grund för undervisningens inriktning men det är inte alltid så enkelt att konkretisera dem. Dessutom skapar formuleringen att läroplanen ska gälla i ”tillämpliga delar” otydlighet, vilket har lett till ett tolkningsutrymme.

Bellita Torén är projektledare för stödmaterialet Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalitet som gavs ut i höstas, ett eget initiativ från Skolverket som hade identifierat att det fanns ett stort behov av att tydliggöra uppdraget.

– I det har vi förtydligat så långt det är möjligt i ett stödmaterial. Ändå har vi fått önskemål från lärare om att vara ännu tydligare, säger hon och ser därför fram emot att ta tag i det nya uppdraget Skolverket har fått av regeringen: att ge förslag till ett nytt avsnitt i de läroplaner som gäller för förskoleklassen. Avsnittet ska tydliggöra syftet med utbildningen och dess innehåll. Även fritidshemmet, där många av förskolebarnen går, ska få ett nytt avsnitt i de läroplaner som gäller för fritidshemmet.

– Det kanske kan råda bot mot den dokumenterat bristande likvärdigheten och leda till att det blir lättare för Skolinspektionen att granska och ställa krav, vilket i sin tur leder till bättre verksamheter – och i slutändan får eleverna en bättre utbildning.

Under hösten har Skolinspektionen genomfört en kvalitetsgranskning av undervisning i förskoleklass på tjugo slumpmässigt utvalda skolor i lika många kommuner och just nu arbetar man med en övergripande rapport som kommer att publiceras i slutet av april.

Ett område som granskades var om undervisningen utgick från läroplanens övergipande mål – specifikt de sexton kunskapsmålen. Här hittade man ett utvecklingsområde enligt Johan Dahl, utredare på Skolinspektionen.

– Vi har inte sett mycket av läroplanens långsiktiga mål i förskoleklassernas planering. Ofta utgår man från beprövad erfarenhet och kanske tittar på målen för årskurs 1–3. Det är förstås bra om man känner till dem, men i förskoleklassen ska man planera och följa upp undervisningen utifrån de övergripande målen i läroplanen, säger han och poängterar att man inte kan dra några generella slutsatser utan endast utifrån vad man sett i den här begränsade kvalitetsgranskningen.

Skolinspektionen har också noterat att det ibland saknas systematik i planering, uppföljning och utvärdering. Ofta planerar man inte vilka övergripande mål man ska arbeta med inför ett tema men checkar ibland av i efterhand: det här fick vi in – och det här, en slags efterkonstruktion.

– Om man inte planerar för hur man ska arbeta med målen i verksamheten, kan det bli svårt att följa upp och utvärdera hur bra verksamheten har lyckats att utveckla eleverna mot dem. Då blir det också svårt att stötta den enskilda eleven mot vissa bestämda mål, säger Johan Dahl.

Skolinspektionen konstaterar att de granskade förskoleklasserna arbetar bra och genomtänkt med de mål i läroplanen som rör social utveckling, språkutveckling och matematik. Då det gäller de andra övergripande kunskapsmålen kan det se väldigt olika ut i förskoleklasserna. Vissa planerar ämnesinriktat medan andra arbetar i teman. Några skolor berör de flesta kunskapsmålen i sin planering medan andra inte berör dem alls.

Många gånger tycker lärarna att målen är abstrakt skrivna.

– Det kan ibland uppfattas som ett stort steg för lärarna själva att konkretisera de övergripande kunskapsmålen till ett gripbart och anpassat innehåll för elever i förskoleklass, säger Johan Dahl.

Vid en första anblick kan till exempel kunskapsmålet ”att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning” verka orimligt att arbeta med i en sexårsgrupp, men enligt Bellita Torén på Skolverket är det inte det.

– Om vi tar det till förskoleklass – barn leker ofta olika arbeten, de låtsas och provar på. Man kanske får besök av personer som representerar olika yrken och berättar om dem. Det är ju ett sätt att fånga upp olika yrkesval och sedan bearbeta det till exempel i leken, säger hon.

Eftersom förskoleklassens uppdrag inte är tydligt definierat, läggs ett stort ansvar på de enskilda verksamheterna och i slutändan blir det ofta läraren i förskoleklass som får ta hela ansvaret.

Skolinspektionen har också sett att förskoleklassen är bortglömd på skolnivå i uppföljning och utvärdering av verksamheten. Och trots att förskoleklassens lärare oftast ingår i arbetslag tillsammans med grundskolans lärare är fokus allt för sällan det pedagogiska samarbetet mellan de både skolformerna. Om det ska bli progression i barnens lärande krävs samarbete mellan de olika skolformerna – och det gäller även övergångar och överlämningar. Och det går nästan inte att tala om förskoleklass utan att tala om övergångar. I doktorsavhandlingen Barns övergångar till och från förskoleklass. Gränser, identiteter och (dis-)kontinuiteter har Helena Ackesjö tagit barnens perspektiv.

– Jag ville undersöka övergångar i relation till kontinuitetsbegreppet eftersom det finns så lite studier på det. Vi förutsätter ofta att kontinuitet mellan skolformer är positivt i alla lägen.

Men barnen tänker annorlunda, visar studien. I vissa fall uppskattar barnen diskontinuitet med tydliga gränser och markerade skillnader och vill gärna känna att det är något nytt och spännande. Ett sådant exempel är den nya fysiska miljön, att förskolemiljön byts ut mot skolmiljö. Kulturell kontinuitet – att förskolans tradition ”flyter över” till förskoleklass och att man till exempel kan sitta i ring på golvet som i förskolan, det uppskattas inte heller av de barn som hellre vill känna att de ”har börjat skolan”.

Däremot visade det sig att barn har ett stort behov av sammanhang och kontinuitet i de sociala relationerna.

– Det var nog den största aha-upplevelsen under arbetet med avhandlingen, hur viktiga barnens kamratrelationer faktiskt är i övergångarna. Barnen ska inte bara träda in i en ny fysisk miljö och in i ett nytt skolhus utan även stiga in i ett nytt socialt landskap vilket ställer nya krav. Här ställs övergången på sin spets och barnen tvingas fundera över frågor som ”vem är jag nu, i detta sammanhang?”

Studien visar att barn som kom ensamma från andra förskolor eller hade varit hemma, tyckte det var jättejobbigt.

– Det blev så tydligt att trygghet är A och O för att barn ska få lugn och ro till fortsatt lärande, säger Helena Ackesjö och menar att även internationell forskning pekar på att gruppen och relationerna är viktiga för barns lärande, att barn som är trygga i en grupp får bättre resultat än de som kommer ”ensamma”.

I avhandlingen framkommer det också att övergångar, ur barnens perspektiv, handlar lika mycket om separationer.

– En del av barnen var på det klara med att de skulle börja i förskoleklassen men insåg inte att det betydde att de inte längre skulle vara i förskolan. När de förstod det blev det som ett sorgearbete hos vissa.

Helena Ackesjö menar att man i förskolan lägger ner mycket tid på att fokusera på barnens anpassning till det nya men ibland glömmer bort separationsarbetet – förberedande aktiviteter som att avsluta, städa ur, plocka ner och packa ihop sina erfarenheter från förskoletiden.

Ansvaret för övergångarna ligger oftast på förskoleklasslärarna. De ska förbereda för nya barn i förskolan och samtidigt lämna över till årskurs 1, de arbetar nästan ständigt med två grupper.

I läroplanerna står det att man ska arbeta med övergångar och att de ska vara ett gemensamt ansvar mellan olika skolformer, förskola, fritidshem och skola.

– Även när det gäller övergångar har vi fått i uppdrag att ta fram förslag till ändringar i de respektive läroplanerna, säger Bellita Torén på Skolverket och menar att förskoleklassen går en ljus tid till mötes.

Efter att tidigare hamnat lite i skymundan lyfts den nu fram på många nivåer och i det nya regeringsuppdraget är det tydligt att de ursprungliga intentionerna med förskoleklassen ska vara kvar, att den ska fungera som en bro mellan förskola och skola. Målet är att den ska ge barnen en trygg övergång, att två utbildningstraditioner ska mötas i verksamheten för att tillsammans skapa en pedagogik som gynnar sexåringarnas utveckling och lärande.

Helena Ackesjö menar att det finns så stora möjligheter i förskoleklassen eftersom det finns stort utrymme att utgå från barnens intresse och engagemang.

– Som en riktigt bra förskoleklass – så borde hela skolan se ut, säger hon.

LÄS MER

Den övergripande rapporten om undervisning i förskoleklass kommer att publiceras på Skolinspektionens hemsida i slutet av april: skolinspektionen.se

Att tänka på vid övergången förskola – förskoleklass

  • Övergångar handlar lika mycket om separation som om anpassning – så fundera lika mycket på hur ni gör för att avsluta som att anpassa till det nya.
  • Ju fler besök i förskoleklassen, ju varmare blir barnen i kläderna – och desto mjukare blir övergången. Barn har många förväntningar, de måste få tillfälle att pröva dem, revidera dem och skapa nya. Det måste få ta tid.
  • Ställ frågor – har barnen förstått varför de besöker förskoleklassen?
  • Tänk på att den kanske viktigaste kontinuiteten för barn då det gäller övergångar är kamratrelationerna.

Alla artiklar i temat Förskoleklassen (25)

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin