Läs senare

Ingen vits stressa med språkträning

ForskningBarn som börjar tidigt med främmande språk blir inte bättre på språket än de som börjar senare visar forskning.

av Elisabeth R Brising
15 Jan 2018
15 Jan 2018
Ingen vits stressa med språkträning
Foto: Pixabay

Barn suger i sig nya språk som svampar och därför är det bra att börja så tidigt som möjligt. Det tror många, inte minst föräldrar som hoppas att deras barn ska klara sig bättre i skolan om de fått träna till exempel engelska tidigt.

Men det finns ingen forskning som stöder den uppfattningen. Niclas Abrahamsson är professor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning på Stockholms universitet och har forskat länge om språkinlärning. Han slår hål på myten att yngre barns snabba utveckling av första- och andraspråk går att överföra även till inlärning av främmande språk. Det finns ingen parallell eftersom det handlar om olika sorters inlärning och olika delar av hjärnan som aktiveras.

– Det här har forskare vetat sedan 70-talet. Det har gjorts specifika studier på svenska elever där man sett att ålder inte är någon faktor i inlärning av främmande språk. Däremot spelar ålder en viktig roll när barn tillägnar sig sitt första och andra språk, säger han.

Språket måste finnas med i kommunikationen i vardagen på ett meningsfullt sätt

Det gäller att kunna skilja på olika typer av språk och hur hjärnan lär bäst i olika åldrar. Förstaspråk, eller modersmål som det ofta kallas, är det första språk man exponeras för i livet. Andraspråket är det andra språk som ett barn kommer i kontakt med i vardagen. Till exempel svenskan för barn till föräldrar med ett annat modersmål. En del har föräldrar som talar två olika språk. Förutsatt att språken används aktivt hela tiden under barndomen kan båda språken bli flytande förstaspråk. Även om inget av språken i hemmet är svenska kan svenskan också bli som ett modersmål eftersom det dominerar överallt annars.

– Barn kan tillägna sig flera språk samtidigt. Det som talas i samhället utanför hemmet blir oftast det dominanta språket i slutänden. Det går inte att värja sig mot svenskan i Sverige, vilket gör att föräldraspråket ofta får stå tillbaka något senare, säger Niclas Abrahamsson.

Främmande språk, å andra sidan, skiljer sig från första- och andraspråk, genom att det inte talas vare sig i barnets familj eller i samhället runtomkring. Ofta är de typiska ”skolspråk” som engelska, tyska, franska eller spanska, som man förväntas lära sig senare.

Språk med olika funktioner

Förstaspråk är det första språk man exponeras för i livet – det som föräldrarna talar. Förstaspråk kallas ofta för modersmål men det är inte alltid samma sak, till exempel för adopterade barn.

Andraspråk – är ett andra språk som man exponeras för i vardagen. Till exempel svenska för de barn och vuxna som flyttat till Sverige. Även andraspråket kan med tiden bli ett upplevt modersmål, eller ”bästaspråk”. Man kan tillgodogöra sig flera olika språk tidigt i livet om språken finns med i vardagen hela tiden under lång tid.

Främmande språk – ett språk som inte används i vår naturliga miljö, som inte talas av våra närstående eller i samhället omkring. Att lära sig främmande språk kräver kognitiv medveten inlärning som sker med andra delar av hjärnan än det naturliga tillägnandet av ett första- eller andraspråk.

– Definitionen är att man inte lär sig språket i sin naturliga miljö, utan att det är ett studieobjekt som kräver mer faktabaserad undervisning, säger Niclas Abrahamsson.

Vid undervisning av ett främmande språk sker helt andra processer i hjärnan än när vi lär oss ett eller flera modersmål.

– Yngre barn lär sig inte ett nytt språk med medveten träning som äldre skolelever eller vuxna, utan de tillägnar sig ett språk genom att umgås med andra och verka i språket hela tiden i vardagen. Språket måste finnas med i kommunikationen i vardagen på ett meningsfullt sätt. Barnet kan inte se på språk som något man ska lära sig bara för att, utan det måste spela en viktig roll för barnet säger Niclas Abrahamsson.

Förskolebarn använder framför allt procedurminnet som är supereffektivt i ett- till femårsåldern. Minnet beskrivs som en tyst, intuitiv eller automatiserad kunskap – vi lär oss gå, springa, klättra och prata grammatiskt korrekt utan att behöva tänka på hur det går till under tiden. Procedurminnet är mycket inblandat i våra rörelser och kopplat till vissa språkområden i hjärnan. Samma minne används när vi som vuxna lär oss köra bil och automatiserar kunskapen i kroppen.

– Man måste uppleva högerregeln för att lära sig den. När vi pratar vårt förstaspråk pusslar vi inte ihop meningar genom att tänka efter först, säger Niclas Abrahamsson.

Den till synes snabba språkinlärningen hos yngre barn är en följd av en massiv exponering för och användning av språket under många år. Det börjar redan i fosterstadiet när bebisen hör språkmelodi och betoningar från mammans och andras röster. Just det aktiva användandet av språket under barndomen är väsentligt.

– Passiv massiv exponering av engelskspråkiga tv-program eller musik på engelska resulterar inte i inlärning av engelska hos barn, säger Niclas Abrahamsson.

När vi tränas i ett främmande språk vid avgränsade undervisningstillfällen använder vi oss av det deklarativa minnet – som inte är så utvecklat hos yngre barn. Här lagrar vi medvetet inlärda faktabaserade kunskaper. Det minnet börjar tillta i den senare delen av barndomen och når sin effektivitetstopp i tonår och tidig vuxenålder för att sedan plana ut och sakta bli sämre under vuxenlivet. De två olika minnes­systemen påverkar hur man undervisar i olika åldrar. Procedurminnet kräver exponering och användning under lång tid

– Inte några lektioner i veckan. Så klart kan yngre barn lära sig vissa fakta, ord och andra saker om främmande språk, men problemet tycker jag är att man ofta använder forskningen om barns starka förmåga att tillägna sig språk naturligt som ett argument för att börja tidigt med främmande språk, säger Niclas Abrahamsson.

Han blir ibland uppringd av entreprenörer som vill starta nya förskolor med språkprofil och söker hans stöd som forskare.

– De har läst att det är viktigt att börja tidigt med språk och vill använda det som en sorts säljargument för föräldrarna. Underliggande finns ett budskap om att era barn kommer bli bättre än andra barn på spanska eller engelska eller vad det är.

Men några vetenskapligt utvärderade främmande språk-program finns inte för den svenska förskolan enligt Niklas Abrahamsson, men däremot i skolor i bland annat Kanada, Finland och Katalonien.

– Då går man nästan hela sin skolgång på ett främmande språk. Engelska skolan i Sverige är en sådan skola som är väl utprövad under decennier. Men de flesta förskolor med språkprofil har inte upplägget att man pratar språket hela dagarna, utan några timmar i veckan.

Språkprofessorn vill betona att han inte är negativ till förskolor med språkprofil överlag eller att barn kommer i kontakt med olika språk i förskolan. Det finns många fördelar med det. Ord är kul och man väcker nyfikenhet för språk och olika kulturer. Att jobba med flerspråkighet utifrån barngruppens olika modersmål är också en obligatorisk del av förskolans uppdrag.

Rösta

Vilket arbetsvillkor är viktigast för dig?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin