Ingår i temat
Hållbar utveckling
Läs senare

Ingenting försvinner – allt finns kvar

Medvetenheten kring de globala och lokala miljöproblemen ökar. Inom alla kommunala verksamheter strävar man efter att bidra till en hållbar utveckling, inte minst inom förskolan.

13 Apr 2008

Förskolan ska jämföras med andra skolformer men jag tror att det är ett fåtal lokala politiker som ser det så. De ser förskolan i första hand som lek och omsorg. Kunskapsinlärningen kommer längre upp i åldern. Det är fel tänkt, säger Björn Dahlquist, rektor för Vättne- dals förskoleenhet i Tynnered, Göteborg.
Utmaningen består i att föra in den kunskap och de frågor kring globalt och lokalt miljötänkande i det lärande som sker i förskolan. Det är viktigt att tidigt få förståelse för vad som är nedskräpning och vad man kan göra åt det.
– Men vad är kunskap? Barn kan lära sig saker utantill. En treåring kan ta en bild på skräp med digitalkameran och sedan lägga bilden i datorn, då kan man tycka att barnet kan mycket, men det intressanta är ju att barnet vill något med sin bild, barnets lärprocess fi nns där hela tiden, berättar Björn Dahlquist.
På förskolan Smaragdgatan, avdelningen Regnbågen, i Tynnered jobbar förskollärarna Jasmina Causevic-Svensson och Lena Johansson med att tillvarata barnens naturliga nyfi kenhet för naturen. Förskolan ingår i den första enheten som i juni 2003 fi ck Göteborgs Miljöförvaltnings miljödiplomering som ett bevis för att man på ett medvetet sätt arbetar för att minska verksamhetens miljöbelastning. Abstrakta mål i läroplanen har brutits ner till fl era konkreta åtgärder i vardagen.
– Vi sätter upp lappar om att man ska släcka lamporna när man går ut och vi brukar diska när maskinen är full istället för halvfull. Vi har en särskild miljöpolicy och inköpspolicy för personalen och försöker hela tiden göra barnen delaktiga så att de förstår hur deras egna handlingar påverkar. Det är svårt att få med alla punkter varje gång, men vi har alltid tänkandet i bakhuvudet, säger Lena Johansson.
Ett konkret exempel var när Jasmina Causevic-Svensson tog barnen till toaletten och frågade vad de tror händer när man spolar. Barnen fi ck dra sina egna slutsatser men Jasmina gav dem några ledtrådar. Till slut enades de om att det måste fi nnas rör under marken som leder bort det smutsiga vattnet.
– Vi ritade en affi sch i form av en saga om en fl icka som sitter på toaletten och funderar över detta. När hon spolar ser man rör som går från alla husen och leder avloppsvattnet ut i havet. Då blir havet smutsigt, fi skarna dör och ingen kan bada. Sedan visar en annan bild att man måste rena avloppsvattnet i ett reningsverk innan man släpper ut det i havet. På sista bilden är fl ickan glad, fi skarna simmar, vattnet är blått och rent, berättar Jasmina Causevic-Svensson.
På Regnbågen använder lärare och barn ofta datorer och internet för att hitta information och bilder. På Miljöförvaltningens hemsida fi nns Plumsspelet som både vuxna och barn tycker om. Spelet går ut på att man ska öppna eller stänga locket på tre toalettstolar beroende på om det kommer bajs eller cigarettfi mpar, tamponger, tops, blöjor, mediciner och annat som inte hör dit. Blir det för mycket skräp i toaletten så dör en fi sk.
Varje dag går någon ur personalen med något av barnen till komposten och sorterar hushållsavfallet. Barnen får själva fundera över var mjölkpaket, mat, konservburkar och annat ska läggas.
– Vi försöker förklara att en del paket blir nya paket och att maten blir jord, men det är lite svårt för dem att förstå, berättar Lena Johansson.

Varje år arrangerar Miljöförvaltningen en stor städdag för samtliga skolor och förskolor. På Regnbågen brukar man plocka skräp utmed en drygt femtio meter lång gångbana mellan en spårvagnshållplats och en liten matbutik. Av någon anledning fi nns det inte en enda papperskorg där. Alla förskolebarn som deltar får en miljömärkt, rättvisemärkt och ekologisk t-tröja som tack.
– Vi får ihop säckar med skräp och nästa dag skulle vi kunna få lika mycket. Folk slänger saker hela tiden och barnen är mycket uppmärksamma på allt som slängs och reagerar på det, säger Lena Johansson.
– Häromdagen gick vi ut i skogen och samlade in barr, svampar, blommor och pinnar och vi hittade även en glödlampa och en aluminiumburk. Vi tog kort på det och frågade vad som inte hör dit och barnen var väl medvetna om vad som inte ska fi nnas i skogen, säger Jasmina Causevic-Svensson.
Inom stadsdelen Tynnered fi nns det fl era olika mötesgrupper för personalen, bland annat kring miljö, jämställdhet, inköp, IT och språk där man utbyter erfarenheter med andra enheter. Hela stadsdelsledningen står bakom och uppmuntrar miljöpolicyn och mötena sker på arbetstid. Men ibland kan det kännas lite motigt.
– I höstas var jag på semester i Egypten och där ser man jättemånga bussar som står på tomgång för att vi västerlänningar ska ha det svalt medan vi väntar. Man ser 25 miljoner Kairobor som slänger och kör som galningar och sen ska lilla Sverige jobba så mycket med miljön. Det är underbart att vi gör det, men vad är perspektivet? undrar Jasmina Causevic-Svensson.
Lena Johansson håller med.
– Det är ungefär samma med jämställdheten. Här jobbar vi jättemycket för att försöka få barnen att tänka på att fl ickor och pojkar är lika mycket värda och ska behandlas lika. Men hur ser det ut på fl ick- och pojkavdelningen i alla affärer? Vilka roller har fl ickor och pojkar i böckerna? Vi har mycket att kämpa mot och frågar oss ibland om det spelar någon roll. Men sen tar man nya tag, säger hon.
Jasmina Causevic-Svensson berättar att de erbjuder många olika aktiviteter för både pojkar och fl ickor. En pojke hade fått väva och var jätteglad när han visade sin pappa vad han hade vävt. Men då frågade pappan om han hade blivit en tjej?
– På föräldramöten försöker vi informera föräldrarna om vårt miljö- och jämställdhetsarbete och vi sätter nästan dagligen upp bilder i hallen på vad barnen har gjort så att föräldrarna själva kan se, säger Jasmina.

Under åren har varje termin präglats av speciella teman för natur och miljö, exempelvis myrstacken, de olika träden och havet. Tynnered ligger i södra Göteborg, nära havet och ibland åker hela gruppen ut på utfl ykt med en båt till en av öarna. För tillfället pratar lärarna mycket med barnen om bondgården.
– Det är viktigt att barnen förstår var maten kommer ifrån, för många har ingen aning om det i dag. Vi har visat under ett helt år att mjölk, smör, ost och kött kommer från korna. Men det kan även bli fel. När vi hade soppa en dag trodde barnen att den också kom från korna, skrattar Lena.
En gång undrade barnen hur köttet blev till köttbullar. Då gick lärarna med dem till affären och köpte kött, malde det och lät barnen smaka. De visade att det var samma kött. Liknande experiment har gjorts med hönor, kycklingar, ägg och fi sk. Vid ett tillfälle odlade de potatis i ett par spänner.
– Det blev inte så mycket potatis av det, men bladen växte högt och vi ställde barnen så vi kunde mäta hur mycket det hade vuxit. Då blev det både lite miljö och matematik, säger Lena Johansson.
Under 2008 kommer det att göras försök att få något av miljömålen mätbara för att kunna uppvisa resultat. Arbetet med att öka medvetenheten har pågått länge, men den stora skillnaden är nu att rutinerna har vävts in i den dagliga verksamheten.
– Den stora vinsten är om vi hittar alternativ som vi inte tänkte på tidigare. Om vi vuxna tänker så här, då börjar även barnen tänka så, menar Björn Dahlquist.

Hans P A Karlsson, Jerker Andersson

Alla artiklar i temat Hållbar utveckling (16)

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin