Ingår i temat
Vila på vetenskapen
Läs senare

Ingrid Pramling Samuelsson: Trend eller vetenskap?

11 Okt 2015


Professor Jan-Erik Johansson, som forskat om förskolans historia, påstår att förskolan varit forskningsanknuten långt tidigare än skolverksamheten. Han ger exempel på hur man i förskolans begynnelse systematiskt observerade olika moment, exempelvis när barn badade, och drog slutsatser av barnens reaktioner för hur man skulle ändra sina rutiner för badandet. Ett annat exempel från förskol­ans tidiga utveckling är Stina Sandels som observerade hur barn använde sig av sina händer och utarbetade material för att träna just handmotoriken. Vad utmärker då förskolans vetenskapliga grund och dess beprövande erfarenheter? Först och främst kan man väl konstatera att mycket av förskolans tradition är använt och dokumenterat under flera generationer förskollärare. Det finns stor erfarenhet inom förskollärarkåren om beprövad erfarenhet som kollektivt genererad. Men om vi då vänder blicken mot vetenskaplig kunskap, vad betyder det?
Vetenskaplig kunskap ska vara systematisk, genererad genom uttalade metoder, det vill säga att man klargör hur man kommit fram till det resultat man presenterar. Om man uttalar sig om barns trivsel i förskolan så måste man kunna tala om på vilket sätt man studerat detta – genom att fråga barn eller genom att observera dem. Vilka frågor har man ställt, och så vidare? Detta innebär att man samlar in empiri på ett transparant sätt för att man ska kunna ta ställning till värdet av det man påstår.

Vetenskaplig kunskap är reducerad, det vill säga, man ser på något avgränsat och från ett visst perspektiv. Kunskapen blir därför alltid mer avgränsad än hur något ter sig i den komplexa vardagen. Om man studerar barns kommunicerande, så är det detta som är i fokus och inte allt annat som sker runtomkring. Det är forskarens privilegium, att få studera en aspekt av verkligheten. Och även om arbetet i förskolan kräver helhetstänkande så måste man som arbetslag också fokusera något specifikt och avgränsat om man vill skapa kunskap om något.

Kunskap kan vara empiriskt genererad, då man systematisk samlar information om något. Man kan exempelvis videofilma matsituationen och analysera denna utifrån vissa begrepp eller perspektiv. Men kunskap kan också vara teoretiskt genererad, utifrån teoretiska antaganden kan man dra logiska slutsatser om olika förhållanden. Vetenskaplig kunskap ska också vara kumulativ, den ska med andra ord bygga på tidigare kunnande inom området. Den ska vara teoretiskt konsistent, vilket innebär att man bestämmer sig för ett teoretiskt perspektiv som handlar om kommunikation, så kan man inte plötsligt börja tala om beteende eller hur barn mår. Det som också utmärker vetenskaplig kunskap är att den är kritiskt granskad av andra inom fältet. Och sist men inte minst, den är kollektiv till sin natur. Den är till för alla, och det handlar om kunskapsgenerering inom fältet och inte personligt lärande i sig.

Likheterna med beprövad erfarenhet är att denna är just som begreppet säger, (ut)prövad och dokumenterad, kollektivt granskad och omfattas av etiska principer, vilket gäller för all vetenskaplig kunskap.

Vad betyder då detta för förskolans lärare, för de ska ju inte bli forskare? För det första tänker jag att det i dag finns tillräckligt mycket vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet för att vi ska kunna utveckla en förskola som bygger på denna. För det andra så handlar det om att förskollärare ska inta ett vetenskapligt förhållningssätt. Inte följa med i alla trender utan fråga sig, vad finns det för bevis för att detta är det bästa sättet att arbeta med olika problem eller utmaningar. För det tredje handlar det om att systematiskt studera sin egen verksamhet, gruppens sätt att tala om något och dra slutsatser i och för vardagen.

Ett exempel på hur man i dag försöker att använda sig av vetenskaplighet och beprövad erfarenhet i förskolan är området dokumentation. Idéerna om detta är oändliga, men det förekommer väldigt få studier och dokumenterad erfarenhet om vad dokumentationen bidrar med för barns lärande och utveckling. Det som oftast fattas är frågan, vad är det man vill veta och varför – och vad det ska bidra till?

Alla artiklar i temat Vila på vetenskapen (6)

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin