Läs senare

Integrera i vardagen

SupportenIntegration är inte bara politikernas, chefernas eller någon annans ansvar. Det är en process som pågår överallt, varje dag. Alla kan bidra. Inte minst på jobbet.
Men hur?

12 Apr 2017
Små handlingar i vardagen kan göra stor skillnad för att människor ska känna sig välkomna och accepterade. Här tipsar vi om vad det kan handla om.
Illustration: Istock

Mångfald. Integration. Inkludering. Oavsett vilket ord vi väljer att använda handlar det om allas rätt att få känna sig sedda, delaktiga och välkomna. Få vara en del av helheten.

I arbetet med barngruppen är det här självklart att förhålla sig till. Men hur fungerar det i mötet med andra vuxna? Kollegor i arbetslaget, praktikanter eller annan personal på förskolan? Och efter jobbet. Hur beter jag mig i kassakön eller på träningspasset?

– Det är allas ansvar att få integrationen att fungera. Nya svenskar vill komma in i samhället, men det spelar ingen roll hur hårt de bankar, om ingen öppnar, säger förlägg­aren Lina Nordstrand, som tillsammans med Malin Eirefelt skrivit Lilla integrationshandboken.

Det här kan du göra:

  • Våga berätta om dig själv för dina nya kollegor – det får andra att våga samma sak.
  • Har ni någon jargong på jobbet? Se över den så att den inte utesluter någon.
  • Se individen i stället för grupptillhörigheten.
  • Prata med varandra – inte om varandra!
  • Hjälp någon att få jobb genom att öppna upp ditt yrkesnätverk, till exempel genom att anmäla dig på Yrkesdörren, yrkesdorren.se

Källor: Kristina Gow och Lina Nordstrand

I boken ger de handfasta tips på saker man själv kan göra för att stärka integrationen. Som att delta i språkkafé, bli god man, bjuda hem nya bekantskaper på middag eller något så enkelt som att dela med sig av sina kunskaper om det svenska samhället.

– Ja, det finns hur mycket som helst att göra. Det är viktigt att komma ihåg att integration är en tvåvägsprocess, säger Lina Nordstrand och fortsätter:

– Din arabiska kanske inte är den bästa, men du som är född här eller redan etablerad i det svenska samhället sitter på annan kunskap. Du vet förhoppningsvis skillnaden mellan Skatteverket och Försäkringskassan, och du kan det svenska skolsystemet.

I Lilla integrationshand­boken fokuserar författarna främst på vad man kan göra på sin fritid. Men de har också tankar kring arbetsvardagen. När till exempel någon är ny på jobbet, tycker Lina Nordstrand att det är klokt att vara tydlig med vad som gäller i form av rutiner och annat. Men minst lika viktigt är det att som kollega vara lyhörd för att det kan finnas andra behov än de man är van vid.

– Svenska arbetsplatser är ofta otroligt väl anpassade efter svenska vanor och seder. Det finns kaffekokare. Man är ledig på julafton. Ingen höjer på ögonbrynen om man tar ledigt på sportlovet för att åka skidor i fjällen, säger Lina Nordstrand.

Förutsättningarna för att etablerade svenskar ska känna sig accepterade och som en del av normen är oftast goda. Men de olika bekvämlighetsinrättningar som finns på en arbetsplats är inte givna, utan finns där för att passa en specifik grupp.

– När personalens sammansättning förändras, måste man ibland också ändra på sådant som redan finns eller tillföra fler saker. I alla fall om ambitionen är att allas trivsel är lika viktig, säger hon.

Nyckelordet är dialog. Att prata med varandra och fråga sina kollegor hur de vill ha det. Ett inkluderande arbetsklimat gynnar alla på förskolan.

Det anser även konsulten Kristina Gow, som i snart 20 år har arbetat med att handleda och utbilda personal i mångfalds- och jämställdhetsfrågor.

– I grunden handlar det om att synliggöra andra människor. Att vara öppen för olika individer, att inte placera in dem i fack, säger hon.

Kristina Gow säger att alla har rätt att känna sig trygga på jobbet. Det är ett förhållningssätt som omfattar alla diskrimineringsgrunder i lagen. Men även annat som kan få någon att känna sig utanför.

– Tänk på att integration inte bara handlar om att integrera kollegor från andra länder, utan att det gäller att inkludera varje medarbetare, säger Kristina Gow och fortsätter:

– Många arbetslag är homogena, men mångfald berikar och alla har något att tillföra gruppen. Visa gärna intresse för dina kollegors bakgrund och våga fråga om saker du undrar över.

Men när tiden är knapp, jobbet stressigt och krävande, är fallgroparna många.

– Fördomar frodas när det inte finns tid för dialog. Om någon beter sig annorlunda börjar det lätt viskas och pratas bakom ryggen. Det är aldrig bra. Vi ska prata med varandra – inte om, säger hon.

Försök även få koll på om det finns någon jargong på din arbetsplats.

– En del gillar jargong, det kan skapa en vi-känsla. Man retas, delar ut gliringar och skrattar. Säger att man bara skojar. Men oftast ligger det något därunder, som gör att några i gruppen blir ledsna och tystnar, säger Kristina Gow.

Extra känsligt är det om någon är ny eller tillfällig på arbetsplatsen.

– Var varsam och stäm av. Även om man inte menade något illa, kan andra ha upplevt det som förlöjligande eller att det skapat en vi-och-dom-känsla, säger Kristina Gow.

Och om du hör en kollega säga något som inte känns bra i maggropen – säg ifrån. Hur svårt det än må vara. Inte minst om man jobbat ihop sedan länge och tidigare tagit för vana att skratta med eller vara tyst, trots nedlåtande skämt.

Hur säger man ifrån på ett bra sätt?

– Genom att ställa frågor till den som sagt något kränkande eller dumt. Det är ett bra sätt att bryta ner fördomar, eftersom så mycket sker på ett omedvetet plan, säger Kristina Gow.

Fotnot: Diskrimineringsgrunder i lagen är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder.

Rösta

Jobbar du fast du är sjuk?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin