Läs senare

Kan förskolan rädda samiskan?

De samiska språken i Sverige är allvarligt hotade. Räddningen kan finnas i förskolan, men då krävs större satsningar anser språkforskaren Mikael Vinka.

av Erik Ignerus
04 Dec 2017
04 Dec 2017
Barn från en samisk förskola i Gällivare utfodrar renar.
Foto: TT-bild

Samiskan är ett av Sveriges fem minoritetsspråk. Få talar språket vilket gör att samiskan är hotad. Det pratas därför allt mer om behovet av en så kallad språkrevitalisering. Alltså att väcka liv i språket igen, få fler talare och hitta nya arenor för språket.

– Det stora problemet för samiskan är hur överföringen av språket till den nya generationen ska gå till. Väldigt få av talarna är mellan tre och fyra år.

Förskolan är därför en viktig arena. Men där görs det i nuläget inte tillräckligt mycket, anser Mikael Vinka. I lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk står det att förskola ska erbjudas helt eller delvis på samiska, eller andra minoritetsspråk. Mikael Vinka ser problem med hur det tolkas.

Det är klart att det funnits en viss tveksamhet från ledning och politiker.

– ”Delvis” har på många ställen blivit liktydigt med modersmålsstöd på 45 minuter i veckan. Det är inte ”delvis”, utan ett byråkratiskt sätt att visa att man gör något utan att det har en mätbar effekt, säger han.

För att ett barn ska kunna utveckla och bibehålla ett språk upp till tioårsåldern krävs mellan fyra- och femtusen yttranden per dag om barnet är tvåspråkigt, enligt Mikael Vinka. Ett yttrande motsvarar ungefär fem ord.

SÅ SÄGER LAGEN OM MINORITETSSPRÅK I FÖRSKOLAN

”17 § När en kommun i ett förvaltningsområde erbjuder plats i förskola eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800) som kompletterar eller erbjuds i stället för förskola, ska kommunen erbjuda barn vars vårdnadshavare begär plats i sådan verksamhet där hela eller delar av verksamheten bedrivs på finska, meänkieli respektive samiska. Lag (2010:865)”

Enligt Mikael Vinka misslyckas 98 procent av språkrevitaliseringarna i världen, så risken att samiskan försvinner är väldigt stor. Ett av få lyckade exempel går att hitta hos mohawkindianerna i Kanada. Mellan 1970 och 2008 ökade språket från 500 talare till 3500.

– Just förskolan och riktade satsningar på att ge språket till yngre barn spelade en viktig roll där, säger Mikael Vinka.

– De startade bland annat förskolor som tog in äldre personer som kunde prata språket med barnen, och det tror jag är något som behövs i samiska sammanhang också. Förskolan är obeskrivbart viktig för samiskan. Det är där barn får den största språkliga exponeringen på vardagar och språkutvecklingen är enormt viktig i de åldrarna, säger han.

I Umeå kommun har det nyligen startats en förskoleavdelning helt på samiska. Umeå är en förvaltningskommun för språket, vilket innebär att kommunen får pengar mot att den jobbar med frågorna på olika sätt. Frågan om förskola på samiska väcktes av en mindre grupp föräldrar i kommunen.

– De har varit ivriga att få till det här, säger Lena Enmark som är utvecklingsledare på Umeå kommun och sitter med i en referensgrupp för samiska skolfrågor.

Som förvaltningskommun har Umeå en skyldighet att kunna erbjuda förskola på samiska om det efterfrågas. Tidigare har kommunen gått ut med information om vilka rättigheter som finns för minoritetsspråken, men någon förskola på samiska har inte funnits eftersom ingen har frågat efter det.

När frågan väcktes av föräldrarna började kommunen leta efter en lösning. Det var två år sedan, och i höstas öppnade den första avdelningen. Där går det än så länge bara tre barn.

– Vi hade ett möte tidigt i höstas då vi bestämde oss för att starta avdelningen. Då hade vi två barn som vi visste ville börja. Det är ju egentligen för lite för att man ska kunna få någon pedagogiskt bra verksamhet. Men vi sa att om föräldrarna är beredda att sätta sina barn i verksamheten så kör vi igång, säger Lena Enmark.

Att hitta personal till förskolan var ingen enkel match. Kommunen fick söka flera gånger innan den till slut kunde hitta en förskollärare som pratade samiska.

– Det är jättejättesvårt, vi har varit ute i flera omgångar. I fjol var vi ute två vändor och i år annonserade vi över sommaren med magert resultat.

I nuläget jobbar tre personer på förskolan, på motsvarande två heltidstjänster. En resurspedagog och en förskollärare som talar samiska, den tredje personen är språkresurs och talar också samiska. Avdelningen får även hjälp av de samiska modersmålslärarna i kommunens komptenscentrum för flerspråkighet. På så sätt kan de tillgodose de flesta samiska varieteterna. Målsättningen är att kunna erbjuda alla som efterfrågas.

En förskola med tre anställda och tre barn kan låta dyrt och orimligt. Men förhoppningen är att verksamheten ska komma igång. Att den faktiskt finns på riktigt tror Lena Enmark kommer få många föräldrar att överväga den samiska avdelningen.

– Det är klart att det funnits en viss tveksamhet från ledning och politiker, att vi har så få barn på så mycket personal. Men vi ansåg alla att det behövdes en befintlig verksamhet med god kvalitet för att locka barn. Och nu ser vi redan att det är flera barn på väg in.

Att Umeå satsar på förskola på samiska är glädjande anser Mikael Vinka. Men om den trend som finns på en större nivå fortsätter ser framtiden mörk ut för samiskan i Sverige.

– Har språken fortsatt en låg status i utbildningsväsendet och möjligheterna för renskötsel utarmas och försvinner, ja då kommer inte språket att ha så hemskt stora chanser heller, säger Mikael Vinka.

Det skulle vara en katastrof på många olika plan, enligt Mikael Vinka. Språket är viktigt ur ett praktiskt perspektiv, för renskötseln. Men det finns också intellektuella och mjukare aspekter.

– Språket för med sig en enorm kultur, kunskap, berättartradition. Världens kanske mest framstående lingvist, Kenneth Hale, ska ha sagt att varje gång ett språk försvinner är det som att någon släpper en bomb på Louvren i Paris.

Inte ett språk utan flera

Egentligen är samiskan inte ett språk utan flera, olika varianter finns. Till exempel finns nord- och sydsamiska, som liknar varandra mycket men ändå har stora skillnader.

– Man kan likna det med skillnaderna på svenska och tyska. Det är två germanska språk, men inte ömsesidigt begripliga, säger Mikael Vinka som är professor i samiska vid Umeå universitet.

Det är få som pratar samiska och därför är språken hotade. Nordsamiskan, som är det språk som majoriteten av samerna talar, har i dag 25 000–30 000 talare fördelat över tre länder, vilket är försvinnande lite i jämförelse med andra språk, enligt Mikael Vinka.

Sydsamiskan har bara mellan 700 och 1000 talare.

Rösta

Vad är det bästa som hänt på jobbet under 2017?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin