Läs senare

Kritik mot IT-strategi i förskolan

digitaliseringLäroplanen ska få nya skrivningar om digitalt lärande. Samtidigt riktas kritik mot tron på digitaliseringens effekter.

12 Okt 2016

It-användningen exploderar i förskolan. Det går nu ungefär en surfplatta eller dator på åtta barn och de används allt­mer av barn och vuxna. År 2022 ska det gå en platta på fem barn och all förskolepersonal ska ha ett eget IT-verktyg – allt enligt ett förslag som Skolverket presenterat. Reg­eringen vill öka barn och ungas IT-kompetens genom en nationell strategi för skolans digitalisering. Ett led i det är förändrade läroplaner i skola och förskola.
Olof Andersson är undervisningsråd på Skolverket och arbetar just nu med ett förslag på nya texter i förskolans läroplan om det digitala.

– Barnen möter den här tekniken i sin vardag tidigt.

– Barnen möter den här tekniken i sin vardag tidigt. Då tycker vi att det är en självklarhet att den ska finnas med i förskolan. Inte bara att man ska använda den, utan också ta ställning till hur gör man det på ett bra sätt, säger Olof Andersson.

Exakt vad ”digital kompetens” är kan inte definieras enkelt enligt Skolverket eftersom det kan vara så många olika saker och det förändras hela tiden. Men Olof Andersson har tankar kring vad det kan vara i förskolan. I förslaget till ny läroplanstext står under Normer och värden att ”den ökande digitaliseringen medför möjligheter och risker som ska uppmärksammas” och att barnen ska få möjlighet att ”utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt”.

– Det kan vara hur man använder bilder. Att fråga barn innan man tar bilder och lära dem fråga en kompis om den vill vara med på bild. Man kan också prata om hur man kan sprida bilder, säger Olof Andersson.

Ett annat förslag är ett mål­ om att utveckla barns förmåga att använda digitala verktyg och medier för att bearbeta information, lösa problem, skapa och kommunicera. Vad kan det innebära i praktiken?
– Till exempel kanske man kan göra experiment på gården och filma dem. Titta i efterhand och diskutera vad man ser. Man kan också söka inform­ation och hitta filmer på nätet om sådant man lär om. Och inom skapande kan man kombinera bild och ljud, göra bildspel och filmer, säger Olof Andersson.

Som förskollärare ansvarar man för att hitta en användning som stödjer det man vill åstadkomma.

Tanken är inte att IT-verktyg ska tränga bort något ur förskolans verksamhet, utan komplettera.
– Man ska använda det digi­tala – inte okritiskt – utan på ett sätt som främjar lärandet. Som förskollärare ansvarar man för att hitta en användning som stödjer det man vill åstadkomma, säger undervisningsrådet.

Läroplansförslaget skickas under hösten ut på remiss för att sedan lämnas till regeringen för beslut.

Förskoleklassen har pre­cis fått en ny egen läroplan med formuleringar om digital kompetens. Barnen ska använda digitala verktyg och medier för kommunikation och skapande och man ska lära eleverna säker och ansvarsfull kommunikation även i digitala sammanhang står det. Skolverket kommer kanske att före­slå några ytterligare justeringar längre fram.

Samtidigt som skolan och förskolan förändras i digital riktning är det brist på forskning om surfplattor, programmering och datalogiskt tänkande inom skolväsendet. Det kan vara ett problem eftersom förskola och skola ska vila på vetenskaplig grund.

– Det finns inte så mycket forskningsunderlag i Sverige. Därför är det viktigt att följa upp det här och koppla på forskningen. Skolverket har agerat efter ett regeringsuppdrag, så det är politikernas argument, att detta är förmågor som kommer att behövas i fram­tiden, säger Olof Andersson.

Politikerna följer en trend från andra länder, som Finland och England, där man redan infört mer digital kompetens och programmering på skolschemat.
Det andra argumentet för ökad digitalisering är jämlikhet – att utjämna klyftor mellan rika och fattiga barn och ge en likvärdig utbildning i alla förskolor och skolor.
– Det finns fortfarande barn i Sverige som inte har IT-verktyg hemma, säger Olof Andersson.
Ett tredje argument är jäm­ställdhet – att politiker och forskare hoppas att fler tjejer i framtiden ska vilja jobba inom IT-sektorn om de får börja lära sig tidigt.

Teknikoptimismen har inte varit möjlig att bemöta och diskutera.

En av få kritiska röster som hörts kring IT-strategin är Mats Olsson, förskollärarut­bildare vid Malmö högskola som också fortbildar inom IKT.
– Det finns en naiv övertyg­else om att IT är bra bara för att det är IT, säger han.
Han saknar en mer nyanserad debatt bland de som driver på utvecklingen.
– Teknikoptimismen har inte varit möjlig att bemöta och diskutera.

Han tycker att man måste fråga sig varför förskolan ska digitaliseras och han saknar ett barnperspektiv i beslutsunderlagen. I stället tror han att det är samhällsprojekt som styr: tron på mer effektivitet och lägre kostnader, en vilja att utjämna klyftor och en förhoppning om att mer IT ska höja Pisa-resultaten framöver.
– Fantasi, lek och omsorg är helt osynliga i Skolverkets nat­ionella strategi. Fokus ligger på att skapa IT-förutsättningar, säger Mats Olsson.

Vetenskapligt stöd saknas fortfarande för påståendet att digitala verktyg skulle underlätta barns inlärning, enligt Mats Olsson.
– Det finns inga seriösa studier med kontrollgrupper mellan barn som haft och inte haft IT-verktyg i förskolan, utan man har mest studerat inspi­rerande projekt.
En annan oro rör barnsynen i den ökande digitala dokumentationen.
– Det kan bli ett objektifierande synsätt där man bedömer barnet via färdiga lärplattformar som kommunen köper in.

Idén har funnits länge att barn skulle komma efter i skol­an för att de inte kan klicka på rätt ställen.

Han tycker förslaget innebär en avprofessionalisering av lärarens pedagogiska frihet – att själv välja vilka olika verktyg man ska använda. Mats Olsson ser en risk att förskolan blir mer inriktad på färdighetsträning och att vissa pedagoger lämnar över plattan till barnen, trots att forskning visat att en aktiv lärare behövs.

Mats Olsson kallar sig teknikoptimist och ser möjligheter med IT i förskolan, men han tycker att Skolverkets formu­ering om att skolan ska ge alla barn ”adekvat digital kompetens” är för luddig och måste diskuteras.
– Idén har funnits länge att barn skulle komma efter i skol­an för att de inte kan klicka på rätt ställen. Men dagens appar är så lättmanövrerade. Vad är det för IT-färdigheter vi letar efter? Jag är inte så säker på att förskolan måste ha de senaste apparna.

Digitalisering i fokus

9 av 10 förskolor har trådlöst nätverk. Nästan alla har internet.

46 000 surfplattor har köpts in till svenska förskolor.

Det går nu ungefär en surfplatta eller dator på åtta barn. År 2008 var siffran 31 barn/IT-verktyg.

Två av tre förskoleanställda använder IT i barngruppen varje dag eller vecka.

Kommunala förskolor har tillgång till mer it-verktyg än fristående. I kommunala förskolor får 80 procent av barnen använda digitala verktyg på egen hand medan siffran är 60 procent i fristående förskolor.

Förskolor använder mer och mer digitala kanaler för att kommunicera med föräldrar – och på det området är fristående förskolor mer aktiva.

Källa: IT-användning och IT-kompetens i skolan, Skolverket 2016

Läs mer:

Nationell strategi för skolans digitalisering, skolverket.se

IT i skolan – utan innehåll, debattartikel i Göteborgsposten, gp.se

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin