Ingår i temat
Böcker
Läs senare

Lusten till läsning

BöckerIstället för att läsa en högläsningsbok från början till slut, gör förskolläraren Johanna Bäckström stopp i texten och låter barnen reflektera. Det väcker barnens nyfikenhet och triggar läslusten.

Lusten till läsning
Nästa gång ska barnen jämföra sina teckningar av Dim med den Dim som döljer sig bakom post-it-lappen. Foto: Emelie Asplund

På den inredda vinden, fem våningar upp i en tegelröd skolbyggnad på Lundenskolan i Göteborg, finns förskoleklassens läshörna. Den ramas in av vägghyllor och låga bokhyllor fyllda med bilderböcker. På en blå sammetsmatta sitter förskolläraren Johanna Bäckström och sex elever i förskoleklassen samlade kring en bilderbok. Hon har täckt bokens framsida med aluminiumfolie.

Nu har jag fått en ny syn på vad barnen kan utveckla och lära sig genom att vi går på djupet med innehållet i en bok.

− Vi brukar prata om framsidan på boken. Men i dag ska vi göra på ett annat sätt. Hur tror du att framsidan ser ut? Och vad tror du att boken handlar om? frågar Johanna Bäckström och vänder sig till vart och ett av barnen.

Alexandra Frölinghaus och Johanna Bäckström väljer ut enkla böcker med många bilder, för att väcka barnens fantasier och tankar.
Foto: Emelie Asplund

Hon håller upp boken med den silvriga framsidan.

− Vad tror du att boken handlar om, Alicia?

− Om Gruffalon, svarar Alicia.

− Vad tror du, Max? Hann du fundera?

− Nej, jag är inte klar, svarar Max.

− Jag tror att den handlar om detektiver. För att det är så spännande med framsidan, säger Emilia.

När barnen delat med sig av sina funderingar slår Johanna Bäckström upp bokens första sida och läser: ”Vem ser Dim?”

− Nu vet vi vad boken heter. Vem ser Dim? Det är bokens titel. Vet ni hur många ord det finns i Vem ser Dim?

− Tre, svarar Oskar.

Johanna Bäckström bläddrar vidare och läser. Berättelsen utspelar sig i en skog.

− Det står att skogen växer vackert vild. Vad är vild?

Vem ser Dim? är skriven av Maria Nilsson Thore. (Bonnier Carlsen, 2017)
Foto: Emelie Asplund

− Jag vet. Att djuren kan leva fritt där, svarar Emilia.

De pratar om vad som kan finnas i skogen. Vargar, ekorrar, rävar, kvitterfåglar, små ormar, vampyrer, myror och kojor är några av barnens förlag. De tittar på en illustration i boken som visar skogen. De upptäcker myrstackar, svampar och en älg som nästan har gömt sig. Sedan fortsätter Johanna Bäckström att läsa: ”Men visste du att allra längst där nere bor det en filur som heter Dim? Han är som du och jag, fast mycket mindre. Så liten att han undrar om han finns.”

− Vad tänker ni om Dim? undrar Johanna Bäckström och visar barnen en sida med en närbild på skogen.

Hon har satt dit en post-it-lapp som täcker över Dim.

− Ni får inte se Dim. Men med ledtrådarna som vi fått, hur tror ni att Dim ser ut? Prata två och två! uppmanar hon dem.

Oskar och Emilia diskuterar med varandra.

− Typ som myrfolket, viskar Oskar till Emilia.

Foto: Emelie Asplund

− Ja, som en pytteliten människa, viskar hon tillbaka.

− Nu får var och en rita hur ni tror att Dim ser ut. Det finns inget rätt eller fel. Jag är nyfiken på hur din Dim ser ut! säger Johanna Bäckström och uppmuntrar barnen att själva fundera kring Dim.

I drygt ett år har Johanna Bäckström arbetat med reflekterande högläsning i förskoleklass tillsammans med fritidspedagogen Alexandra Frölinghaus. Förra hösten gick de en tredagars fortbildning vid Center för skolutveckling i Göteborg.

− Tidigare bockade jag av högläsningen som ett moment som skulle göras. Nu har jag fått en ny syn på vad barnen kan utveckla och lära sig genom att vi går på djupet med innehållet i en bok, säger Johanna Bäckström.

Hon berättar att barnen lär sig att knäcka läskoden genom det reflekterande arbetssättet. De förstår hur meningar ser ut och bygger upp sitt ordförråd.

− De blir jättenyfikna på böcker och hittar lusten till läsning!

Förutom att barnen lär sig svenska övar de även på att räkna, rita och skapa när de arbetar med bokens innehåll.

− Det handlar mycket om att ge eleverna möjlighet att använda förmågor som de kommer att ha nytta av senare i sin skolgång och i livet.

Den reflekterande högläsningen återkommer varje dag. Vanligtvis brukar klassen med 27 elever delas in i smågrupper. Men det händer att de även läser högt och samtalar i helklass.

Framsidan som täckts av aluminiumfolie sätter igång barnens egna funderingar om vad boken handlar om.
Foto: Emelie Asplund

− Eleverna måste inte alltid berätta i helgrupp eller så att läraren hör, det kan räcka med att de gör det två och två. Jag tycker att barnen blir bättre på att föra fram sina åsikter, skapa egna hypoteser och lyssna på andra när vi arbetar så här, säger fritidspedagogen Alexandra Frölinghaus.

Hittills är det Johanna Bäckström och Alexandra Frölinghaus som valt ut högläsningsböckerna. De väljer böcker med bilder som berör barnen.

– Ju mer vi fått upp ögonen för det här sättet att läsa desto mer använder vi enkla böcker. Använder vi kapitelböcker är det lätt hänt att vi bara läser och läser. Det allra viktigaste är att boken ska ha ett innehåll som berör barnen. När vi valde Vem ser Dim? tänkte vi att barn som nyss börjat i förskoleklass kan känna igen sig i Dims dilemma – de kan också känna sig stora och små på samma gång, berättar Johanna Bäckström.

När alla barnen har ritat sin bild av Dim, återsamlas de i läshörnan och visar teckningarna för varandra. Alicia har ritat en liten människa vid ett stort berg. Bredvid har hon skrivit ordet dimma.

− Jag tror att han heter Dim för att det är dimmigt hos honom, säger hon.

Max visar sin bild.

− Jag tror att Dim är en sjöorm som inte kan simma, berättar han.

Barnen samlar sina teckningar i boken, bredvid post-it-lappen som täcker bokfiguren Dim.

− I morgon får vi veta mer om Dim, säger Johanna Bäckström.

− Åh, nej. Måste vi vänta så länge! utbrister Emilia.

Tips:

Välj en bilderbok med ett innehåll som berör barnen.

Leta efter händelser i boken där barnen kan tänka olika, det inbjuder till givande samtal.

Låt barnen fundera kring bokens handling efter att ha sett omslaget.

Läs samma bok flera gånger, då ges barnen möjlighet att samtala och förstå de frågor som boken väcker.

Stanna upp i boken och låt barnen tillsammans fantisera kring fortsättningen.

Reflektera kring karaktärer. Hur tror barnen att en karaktär känner sig i en viss situation? Vad skulle de vilja säga till karaktären?

Var nyfiken och intresserad av barnens tankar. Deras tankar är viktiga!

Rösta

Vad är det bästa som hänt på jobbet under 2017?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin