Läs senare

Modersmål är ett måste varje dag

Förskolans arbete med språkutveckling i modersmål måste vara dagligt. Och det är chefens uppgift att se till att det blir så.

Föräldrar som efterfrågar modersmålsstöd till sitt förskolebarn får ibland höra att det inte finns något att få eftersom huvudmannen inte har några modersmålspedagoger anställda. Men det är en feltolkning av styrdokumenten enligt Skolverket och Skolinspektionen.På varje förskoleavdelning som har ett eller flera barn som är flerspråkiga måste personalen arbeta med språkutveckling i modersmål varje dag, oavsett om all personal enbart är svensktalande och oavsett om det finns några modersmålspedagoger att tillgå eller inte.

Detta eftersom förskolan och förskoleklassen enligt skollagen ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Och enligt gällande läroplan ska förskolan sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Men problemet är, som sagt, att styrdokumenten på många håll inte tolkas så som de ska tolkas enligt ansvariga myndigheter. Och att barn därmed får olika mycket stöd beroende på vilken förskola de är inskrivna i.

– Det är inte acceptabelt. Målet är en likvärdig förskola, konstaterar IngBeth Larsson, utredare på Skolinspektionen och projektledare för den kvalitetsgranskning av förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget som publicerades 2012.

Granskningen ledde till slutsatsen att det på många förskolor saknas ett interkulturellt förhållningssätt och att förskolans personal behöver utveckla sin kunskap och kompetens kring hur de kan arbeta språkstödjande för barn med annat modersmål. Den regelbundna tillsyn som Skolinspektionen utfört sedan dess visar att problemet kvarstår.

– Det är inte sällan vi ser att det finns brister i arbetet med att utveckla barns förmåga att kommunicera på sitt modersmål och i arbetet med att ge barnen stöd att utveckla en flerkulturell tillhörighet, säger IngBeth Larsson.

Vad är det då som måste göras som inte görs? I de nya allmänna råden står att arbetslaget på olika sätt bör uppmuntra och skapa möjligheter för barn med annat modersmål än svenska att använda både svenska och sitt eller sina modersmål i förskolans dagliga aktiviteter.

Nyckelordet är dagliga.

– Det räcker inte att ha modersmålspedagoger som kommer till förskolan en gång i veckan. Det här är en del av läroplanen och den ska alla i förskolan jobba med varje dag, inte en dag per vecka, slår Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket, fast och fortsätter:

– Får förskolebarnen dessutom tillgång till modersmålspedagoger är det en bonus.

Men att dagligen arbeta språkstödjande för barn med annat modersmål än svenska känns för många inte helt enkelt, särskilt om ingen i personalen talar barnets språk.

– Då ska man komma ihåg att det i förskolan inte handlar om modersmålsundervisning så som det gör i skolan. I förskolan handlar det om att ge barnen många möjligheter att använda alla sina språk dagligen. Personalen behöver därför se till att alla barn får tillräckligt talutrymme varje dag. Det är också viktigt att personalen uppmuntrar barnens samtal och bygger vidare på deras erfarenheter, uppfattningar och försök till samtal här och nu. Och gör alla uppmärksamma på att man kan ha flera språk och att det är en tillgång att vara flerspråkig, säger Magdalena Karlsson.

Exakt hur det arbetet bör se ut beror på de berörda barnen. Barn med ett annat modersmål än svenska är förstås en väldigt heterogen grupp. En del är födda utomlands och lever i en familj där ingen talar svenska som modersmål. För ett sådant barn kanske förskolan är den enda dagliga kontakten med det svenska språket.

Ett annat barn kan vara fött i Sverige och ha en förälder som har svenska som modersmål och en förälder som har ett annat modersmål. För det barnet är kanske förskolans arbete med modersmålsutveckling den enda kontakt som barnet får med sitt modersmål förutom i kommunikationen med sin ena förälder. Oavsett hur det ser ut måste förskolan arbeta med språkutveckling i alla modersmål som förekommer bland barnen.

– Det finns inga krav på att barnet ska ha en viss kunskap i sitt modersmål eller att det ska vara ett visst antal barn i förskolan som har ett visst modersmål för att förskolan ska arbeta språkutvecklande. Så fort som ett annat språk talas i hemmet har barnet rätt att i förskolan få möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera både på svenska och på sitt eller sina modersmål, påpekar Magdalena Karlsson.

Det är också viktigt att arbetet med att ge barnen möjlighet att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet inte bara görs på förskolor och avdelningar där det finns många barn med annat modersmål än svenska utan även på de där det finns få sådana barn.

Exempelvis kritiserades Uppsala kommun i höstas av Skolinspektionen för att kommunen inte ser till att alla förskolebarn i kommunens förskolor ges möjlighet att utveckla sitt modersmål och sin kulturella identitet.

Detta trots att det inom vissa enheter, där det finns många barn med annat modersmål än svenska, pågår ett medvetet arbete med språk- och identitetsutveckling. Där får barnen bland annat stöd av modersmålspedagoger och på flera förskolor finns flerspråkig personal anställd.

Men på några av kommunens förskolor saknas, enligt Skolinspektionens tillsyn, kunskap om barnens språkliga bakgrund och kulturella identitet. Det är inte heller alltid synligt i förskolornas miljöer att verksamheten är mångkulturell och på vissa förskolor, speciellt de som har få eller inga barn med annat modersmål än svenska, saknas kunskap om hur uppdraget ska omsättas i praktiken.

Språkutveckling i modersmål ska, enligt Skolverket, finnas med i förskolans planering på samma sätt som övriga delar av det obligatoriska uppdraget gör.

– Förskollärare är dessutom vanligtvis mycket duktiga på att fånga tillfällen i stunden och på samma sätt som man på det viset får in matematik, teknik och naturvetenskap i leken ska man arbeta för att få in alla barnens språk, säger Magdalena Karlsson.

Det kan ske genom att man ser till att böcker, spel och annat material finns på alla i barngruppen förekommande språk. Personalen kan också lära sig några kärnfraser på de olika språken och be föräldrarna om hjälp att skriva ner eller tala in enkla ord som hund, katt, bord och stol på barnets modersmål. Arbetar man med lärplattor finns det flera olika appar och program som kan vara till hjälp.

På Skolverkets hemsida finns under rubriken ”Flerspråkighet i förskolan” fler tips på hur man kan arbeta med språkutveckling i modersmål. Där finns även stödmaterialet Flera språk i förskolan – teori och praktik för nedladdning eller beställning. Räcker inte det är det huvudmannens och förskolechefens ansvar att alla som arbetar i förskolan har rätt kompetens för att kunna ge språkstöd i annat modersmål än svenska.

– På en förskola där personalen liksom de flesta av barnen enbart har svenska som modersmål finns det förmodligen behov av en rejäl kompetensutveckling av personalen, konstaterar Magdalena Karlsson.

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin