Läs senare

Mönster lär barnen matte

ForskningUrskilja och undersöka. Sortera, jämföra, upprepa. Att leta och upptäcka mönster är ett sätt att närma sig algebra för barn i förskolan och i förskoleklassen.

Foto: Pixabay

Säg algebra och många förskollärare får panik i blicken. Ja, inte bara förskollärare. Skräcken för matematiska begrepp överlag, och algebra i synnerhet, finns hos många vuxna. För att undvika att föra över denna onödiga rädsla till barnen vill matematikdidaktikern Maria Alkhede slå hål på föreställningen att algebra är något svårt och obegripligt.

Matematik är så mycket mer än bara siffror, tal och att räkna.

– Det finns så mycket grundläggande matematik i förskolan och i förskoleklassen som man kanske inte tänker på. Många har dåliga erfarenheter från sin egen skoltid, särskilt av algebra, och då ser de inte det som finns i närheten, säger Maria Alkhede som föreläser just om algebra på förskollärarprogrammet på Göteborgs universitet.

När barnen pärlar, leker i lekvrån, på samlingen, vid lunchbordet, algebra finns överallt, menar Maria Alkhede. Men för att hitta matematiken måste man veta vad man letar efter. Det är först när förskollärarna själva känner igen och uppmärksammar den i sin verksamhet som de kan ta kunskaperna vidare och hjälpa barnen så att de utvecklar sitt matematiska tänkande.

Maria Alkhede

Maria Alkhede är lärarutbildare med fokus på matematikdidaktik på Göteborgs universitet och doktorand på Malmö högskola.

En nyckel är att se algebra som mönster. Ränder eller färger på barnens strumpor när de sitter i ringen vid samlingen. Tre blommor som återkommer i mönstret på ett tyg. Eller hur man sorterar bondgårdens plastdjur.

Men man måste skilja på mönster och mönster, alla mönster är inte matematiska. Det gäller att rikta uppmärksamheten mot när det uppreperas. Ett matematiskt mönster definieras av att en sekvens återkommer efter en bestämd regel – det går att lista ut vad följande sekvens ska bli. Ett tyg kan ha ett blommigt mönster. Det behöver inte vara matematiskt. Men tre blommor på rad, som återkommer, är ett matematiskt mönster.

Mönster uppstår också som symmetri och talmönster, som i 1, 3, 5, 7 eller 2, 4, 6, 8 och även i så kallad fibonacci­talföljd, där varje tal är summan av de två föregående exempelvis 1, 1, 2, 3, 5, 8.

– Om man tänker algebra som matematiska mönster på det här sättet och att det är en slags problemlösning att försöka hitta mönstren, ja då blir det kanske inte så farligt. Då kan man se mönster i mängder av situationer och prata med barnen om det. Det räcker med att duka matbordet, säger Maria Alkhede.

Att upptäcka mönstret är en del av problemlösningen och det kan man göra på olika sätt och med stöd av olika uttrycksformer; i bild, verbalt, numeriskt och med symboler. Vilken form barnen väljer beror på deras tidigare erfarenheter. Det är ofta utmanande för förskolebarn att hantera abstrakta symboler och det kräver ett nyfiket utforskande, menar Maria Alkhede. Vad betyder symbolerna? Och går det att föra över mönstret till något annat? Är fyra ben på katten lika många som fyra ljus på tårtan? Eller som fyra fingrar på handen?

– I algebra handlar det mycket om att tolka det du ser, översätta den algebraiska cykeln och föra ett resonemang. Men det är ingen självklarhet för förskolebarn att ett objekt kan betyda något annat. Fyra ljus på tårtan är väldigt konkret men det är inte självklart att det är lika med fyra streck eller siffran 4.

Själva begreppet algebra dyker upp som ord först i Lgr11 men för Maria Alkhede har den en självklar plats både i förskolan och förskoleklassen. I förskolans läroplan, liksom i avsnittet om förskoleklassen, finns det en hel del som leder fram till algebra, menar hon. Förskolan ska arbeta med form, förändring, problemlösning och med att urskilja, uttrycka och undersöka. I förskoleklassen tar man sig an matematiska begrepp och olika uttrycksformer för att utforska och beskriva läge, form, riktning, mönster och förändring.

Förskoleklassen har dessutom ett specifikt uppdrag att fungera som en bro mellan förskolans och grundskolans undervisning och lärande i matematik. Under det året ska eleverna få utveckla sina informella idéer om matematik till mer medvetna föreställningar om matematiska begrepp och deras samband.

– Det man gör i förskolan och i förskoleklassen bäddar ju för det som händer sedan, i det livslånga lärandet. Tyvärr är det ofta vattentäta skott mellan skolformerna och det är ett stort bekymmer, lärarna i förskolan, förskoleklassen och grundskolan skulle verkligen kunna ha nytta av att ha kunskap om varandras kompetenser och mål för respektive skolform. Den här progressionen är jätteviktig för att barnen och eleverna ska utvecklas.

Men Maria Alkhede är ändå förhoppningsfull. Hon tror att matematikutbildningen i Sverige kommer att nå ännu högre kvalitet med tiden, mycket tack vare att allt fler förstår vikten av att utveckla och förvalta det som redan finns i förskolan och i förskoleklassen.

– Matematik är så mycket mer än bara siffror, tal och att räkna. Det är genom matematiken – som ju i bland kallas vetenskapen om mönster – som vi erbjuds redskap för att tänka och resonera.

Tillsammans med Camilla Björklund, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, har Maria Alkhede skrivit en artikel om algebra i tidskriften Nämnaren, som ges ut av Nationellt centrum för matematikutbildning. Nu ingår artikeln Strumpor, symboler och strukturer – algebra i förskolan och i förskoleklassen som kurslitteratur på förskollärarprogrammet på Göteborgs universitet.

Rösta

Vad är det bästa som hänt på jobbet under 2017?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin