Läs senare

Musik ska spela roll i förskolan

Musik spelar en viktig roll för barns språkliga och sociala utveckling, visar örebroforskaren Anna Ehrlins avhandling. Men många lärare känner sig osäkra och tror att man måste ha talang för att jobba med musik i förskolan.

21 Aug 2013

Anna Ehrlins etnografiska studie visar att musiken fyller en viktig funktion som språkutvecklande redskap och för att skapa gemenskap och social delaktighet. Forskaren har under två år studerat tre förskolor; två med musikinriktning och en Reggio Emiliainspirerad förskola som främst använts som jämförelsegrupp. Hon har intervjuat lärare och förskolechefer samt observerat verksamheterna.

Det visade sig tydligt, både i intervjuerna och vid observationerna, hur viktig musiken är för språkutvecklingen. Genom musiken tog barnen del av språket på ett sätt som de inte gör vid samtal. Fraser, ord och meningar från sånger snappades upp av barnen och användes sedan vid deras spontana lekar, berättar hon.

På de båda musikförskolorna var musiken central och olika instrument fanns lättillgängliga för barnen att leka med och spela på. Där illustrerades ofta sångerna med bilder och rörelser för att ge orden mening, och därmed ett sammanhang. Anna Ehrlin lade märke till hur musiken användes som redskap för att skapa en social gemenskap genom att barnen sjöng, rimmade, klappade, dansade och rörde sig tillsammans. Detta bekräftades även vid intervjuerna med lärarna som betonade att gemenskapen och glädjen är det mest betydelsefulla med musiken. Anna Ehrlin genomförde också ett språktest på några barn, men det kunde inte fullföljas eftersom några av de medverkande slutade på förskolorna.

Studien blev därför inte tillförlitlig. Men resultatet pekade ändå på att barnen på musikförskolorna hade en bättre utvecklingskurva när det gäller språk och ordförråd än den tredje förskolan där musiken inte prioriterades.

Till skillnad från tidigare forskning om musik i förskolan, som främst har fokuserat på barns eget musicerande eller på olika musikaktiviteter, så riktar forskaren i första hand strålkastarna mot pedagogers beskrivningar av musikens roll i förskolan. Anna Ehrlin har tidigare arbetat som grundskollärare. Men på skolan hon arbetade var musiken eftersatt. Det fanns ingen musiklärare, vilket innebar att hon ofta själv fick sätta sig bakom pianot vid lucia, jul och skolavslutningar. Vid arbetet med en magisterutbildning i skolutveckling upptäckte hon att hennes skola inte var unik. Det fick henne att börja undersöka musikens roll i skolsystemet, med början i förskolan. I den första forskarfrågan har hon tittat närmare på hur utvecklingsprocessen har sett ut på musikförskolorna. Hon konstaterar att förskolechefernas intresse för förskolans inriktning har haft stor betydelse sedan starten och att inriktningen är möjlig tack vare chefernas engagemang och drivkraft.

– De flesta pedagoger kände sig i början inte alls bekväma med att sjunga och spela tillsammans med barn, detta förvånade mig eftersom det ändå är musikförskolor det handlar om. Det gjorde förskolecheferna oerhört betydelsefulla. Samtidigt blir verksamheterna väldigt sårbara om de slutar.

Cheferna såg till att lärarna utvecklades i ämnet och erbjöds kompetensutvecklingskurser, vilket har lett till att de nu känner tilltro till sin förmåga att arbeta med musik. Denna osäkerhet inför att undervisa i musik tror forskaren hänger samman med en föreställning om att det krävs talang för att förstå sig på musik. Ämnet blir därför något som många väljer bort och inte vill ta ansvar för. På lärarutbildningarna får studenterna höra att ”alla kan” men detta vill hon ändra på.

– Alla ska kunna, tycker jag låter bättre om musik ska bli ett naturligt inslag i verksamheterna som inte är beroende av vem som för dagen arbetar. Jag tror det handlar mycket om mod här, och det kommer om kompetensen finns.

Anna Ehrlin tror även att denna tveksamma inställning till musikämnet, som hon delvis mötte i alla tre förskolor, är grundorsaken till ett annat resultat i avhandlingen: nämligen pedagogernas sätt att beskriva verksamheten. Lärarna pratade gärna om den glädje, gemenskap och språkutveckling som musiken ger. Men inte om barnens möjlighet att utveckla musikalitet.

Musikförskolorna skulle vinna mycket på att bredda dimensionen på musiken och tala om dess funktion som viktig för sin egen skull i verksamheterna. På det sättet skulle de också uppfylla läroplanens mål vad gäller lärande om musik och inte enbart genom musik.

Även lärarutbildningarna måste utöka musikdelen. Det fåtal poäng som studenterna läser i dag är för lite, menar hon. I stället efterfrågar hon mer kontinuitet; att musiken etableras i flera kurser i lärarprogrammet så att studenterna får möjlighet att själva utveckla sin musikkompentens så att de avslappnat kan sjunga och spela med barn. Anna Ehrlin arbetar i dag med en nystartad förskollärarutbildning med dans- och musikprofil vid Mälardalens högskola. Där finns musiken med i flera kurser och studenterna får till exempel möjlighet att prova på olika instrument och utveckla sin röst för att få en musikalisk säkerhet.

– Jag hoppas att det vi jobbar med på den här utbildningen kan smitta av sig på andra förskollärarutbildningar. Jag ser det som mitt uppdrag att jobba för att de estetiska uttrycksformerna överlag ska få mer utrymme i utbildningen.

Hennes studie visar att det utrymme musiken får i förskolan till stor del beror på lärarnas intresse och kunnande. Hon menar att musik verkligen kan fungera som något positivt på olika sätt på förskolor och att den därför bör tas tillvara.

Det är viktigt att barn inte möts av en uppfattning om att musik enbart är till för dem som kan och har talang. Musik är ett uttrycksätt som är till för alla och det är en uttrycksform som förskolan ska kunna erbjuda.

Vad man spontant kan göra i förskolan är att diskutera vilken funktion musiken har i verksamheten och hur den kan utvecklas och få en tydligare roll. Man kan även titta på andra förskolor där musiken är framträdande för att inspireras och få nya idéer.

Fakta

Anna Ehrlin disputerade hösten 2012 med avhandlingen: Att lära av och med varandra: en etnografisk studie av musik i förskolan i en flerspråkig miljö.

Anna Ehrlin arbetar i dag som lektor på Mälardalens högskola i didaktik med inriktning mot estetiska lärprocesser. Hon jobbar även som forskare vid högskolan, just nu med ett projekt som rör musik i förskoleklass och tillsammans med några andra kring ett projekt om bedömning av musik och historia i grundskolan.

oru.se

Rösta

Vad tycker du om regeringens förslag om läsa, skriva, räkna-garantin?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin