Läs senare

Musiken rustar

12 Jan 2010

Vid 10–12 års ålder räckte min veckopeng till en musikkassett. Att kunna kliva in i musikaffären som låg ganska nära skolan var veckans höjdpunkt. Discomusik var den musik som konsumerades mest på den tiden. Det var en trend som inte lämnade någon oberörd. Alla i skolan mimade till Boney-M och Tina Charles. Musikaffären var en fristad för mig som tyckte skolan var hård och orättvis. Varje vecka efter att ha fått kassetten i handen sprang jag nästan hela vägen hem, glad och förväntansfull på vad som kunde erbjudas genom högtalarna. Lyssnandet skedde med hela kroppen och jag sög i mig allt musiken erbjöd i form av de känslor som förstärktes med hjälp av den. Jag lärde känna mig själv med hjälp av musik. Jag kunde agera utåt och slippa känslan av den ständiga självkontrollen som dominerade skolkulturen på den tiden. Helt enkelt gjorde musiken livet extra värt att leva.

Alla människor är musikaliska mer eller mindre. Även om vi bara är konsumenter av den musik marknaden erbjuder för tillfället, har vi alltid åsikter om musiken. Vi låter oss påverkas på många olika sätt av musiken. Vi kanske handlar mer i en klädbutik när det spelas populärmusik från högtalarna. Våra sinnesstämningar ändras och påverkas av musiken. Våra barn är inga undantag, de påverkas lika mycket.
Jag är övertygad om att musik har en enorm påverkan på barns utveckling. Musiken lever i allra högsta grad i familjen, skolan, förskolan, tv, radio och nuförtiden i barns mobiltelefoner och mp3-spelares hörlurar. På förskolan bearbetar barnen inflödet av den musikaliska värld vi lever
i genom att till exempel uppträda på avdelningen utklädda till sina idoler eller tävla och återskapa melodifestivalen. En genuin glädjestund i barngruppen är när fröken tar fram korgen med alla musikinstrument i. Ljudet av maracas blandad
med småtrummor och triangel som spelas i ett osammanhängande stycke skapat av barn som finner äkta glädje lämnar inga andra barn oberörda. Även de mest inåtvända barn kan reagera på musik och känna glädje i gruppen.
Glädjen är det allra viktigaste. Förskolan ska vara rolig och lärorik. ”Att skapa och kommunicera med hjälp olika uttrycksformer såsom, bild, musik, drama, rytmik, dans och rörelse, liksom med hjälp av tal och skriftspråk, utgör både innehåll och metod i förskolans strävan att främja barns utveckling och lärande.” Lpfö 98.
Musik som en uttrycksform har en enorm kraft att förena. Barn med låg självkänsla som känner liten tillhörighet i sin grupp kan med hjälp av musik träna och stärka sin självkänsla. Dessa barn behöver pedagoger som är medvetna om musikens positiva effekt på barns utveckling. Alla barn har rätt att visa sig vara duktiga och kunna säga att de kan något. Det viktigaste är att barnen får möjlighet att skapa sina egna kreativa uttrycksformer. Via musiken kan barnen träna motorik, social kompetens och språk. Med detta inte sagt att pedagoger ska behöva kunna spela instrument eller ha någon form av musikutbildning för att stödja barnen i deras utveckling och lärande. Det räcker långt med medvetenheten att musiken lever i de flesta männi-skors liv och vi som vuxna och pedagoger har ett ansvar att introducera musiken i förskolan.

Det finns inget stöd för uppfattningen att musiken är en lyx som man kan bortse ifrån eller leva utan. Musik är en del av vår kultur och därmed en del av människan. Förskolan är ett komplement till hemmet och samhället i övrigt. Det musikflödet som barn får genom rådande marknadstrender behöver en motvikt i förskolan. Här kommer våra traditionella rim och ramsor in i bilden. Ta vara på det och glöm aldrig att musik inte alltid behöver vara ett verktyg för att förbättra eller träna upp något annat, utan musik har ett värde i sig

Alla artiklar i temat Musik för barnens skull (7)

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin