Läs senare

Mustigt lärande bär frukt

reportageFörskolebarn från Malmö plockar fallfrukt som annars skulle ha kast­ats. Nu blir den till must under familjefester på torgen samtidigt som barnen lär sig om hållbarhet och får en fin naturupplevelse.

12 Okt 2016

Foto: Pelle Hybbinette
Femåriga Younes står i början av en rad med äppelträd som är så lång att den känns oändlig. Tillsammans med tolv andra barn från förskolan Augustenborg i Malmö har han nyss anlänt till fruktodlingarna på Solnäs gård norr om Lund med chartrad buss, tillsammans med sina pedagoger. Han tittar fundersamt på all fallfrukt som ligger i drivor under träden och lyssnar på Anna Morgardt som säsongsarbetar här och som tar emot barnen. Hon berättar att det finns 60 000 äppelträd på Solnäs och att de äpplen som trillar ner inte går att sälja, de slängs. Nu är det fritt fram att fylla kartonger och korgar. Men de får bara ta frukten som ligger på marken, äpplena på träden ska plockas av vuxna som jobbar här och sedan köras till affärer.

Younes och kompisarna Melody och Luna tar upp varsitt äpple och smakar. De är goda, Aroma heter sorten. Fast Melody har lite problem med en lös tand.

– Varför ramlar äpplena ner, är de döda då? undrar Younes.

Barnens förskollärare Nigina Rahmamzai förklarar att nej, äpplena är inte döda. De är mogna, eller färdiga, och släpper därför taget om trädets grenar. Ungefär som fågelungar när de är redo för att flyga.

– Men när de faller ner på marken får de ofta bruna märken som gör att ingen vill betala pengar för dem, säger hon.

Younes har förresten en fråga till: var växer egentligen apelsinerna? Nigina Rahmamzai säger att apelsiner inte växer här. Även om vi är i Skåne är vintrarna för kalla. Treåriga Klaus lyssnar med stora öron medan han tyst och metodiskt tuggar i sig sitt andra jätteäpple. Ahmed upptäcker en kärna och frågar vad det är för något, medan Ingrid viskar att hon nyss såg en mask.

– Förra året plockade vi snabbt väldigt mycket. I år är barnen mer inriktade på att samtala. Och att äta, skrattar Nigina Rahmamzai efteråt. Hon är glad att så många funderingar har väckts.

Foto: Pelle HybbinetteDet är tredje året som hon och kol­l­egan Karin Persson är här med en barngrupp från Augustenborgs förskola. Men turerna med förskole- och lågstadiebarn från områdena runt Seved i Malmö är inne på sitt femte år nu. Bakom initiativet står Stefan Lennartsson, som själv har en bakgrund som förskollärare. Numera jobbar han på Mötesplats Seved, som kommunen driver, med mål att skapa trygghet i socialt utsatta områden i staden. Och det var här han kom på det där med att kontakta äppelodlingar.

– Dels handlar det om hållbarhet. Det slängs så oändligt mycket frukt. På det här sättet bidrar barnen till att ta hand om åtminstone en liten del av den. Men det blir också en stor naturupplevelse för barnen, många av dem lämnar sällan sina bostadsområden.

Stefan Lennartsson vände sig främst till små familjeägda odlingar och menar att det troligen var en framgångsfaktor: det behöver finnas ett genuint engagemang från odlarna, att de ser en mening och glädje i att ta emot barngrupper. Med kommunala pengar köptes en mustmaskin in. Och när turerna med äppelodlingsbesöken är färdiga turnerar Stefan Lennartsson runt med maskinen i olika kvarter.

– Det blir en stor och festlig happening. Vi brukar vara på torgen och familjer kommer med tomma petflaskor att fylla. Barnen är jättestolta och förskolorna och skolorna får möjlighet att visa upp sina verksamheter.

Melody och Luna, som har varit med förr, säger att äppelmusten blir jättegod.

– Och tänk att vi plockat äpplena själva!

Nu har ryktet om äppelturerna spridit sig, fler och fler förskolor och skolor hör av sig och vill följa med. Stefan Lennartsson säger att han jobbar med detta på heltid, hela september. Han har blivit lite av en lokalkändis, när han är runt på förskolor och skolor ropas ofta ”kolla, där är äppelmannen” över gårdarna.

– Vi gör åtta dagsturer med bussen full av barn varje gång. Och det är mycket fix runtomkring med att få fram lådor, logi­stiken med bussen, att ordna allt kring mustningen och så vidare, säger Stefan Lennartsson och torkar svetten ur pannan.

Och pedagogerna har en viktig roll. Det är viktigt att de ser lärandet i detta och jobbar med såväl för- som efterarbete, menar Stefan Lennartsson.

– Det är ju det som är tanken. Att det ska ge praktisk lärande i ”från jord till bord”.

Karin Persson berättar att hållbarhetstanken genomsyrar hela verksamheten på Augustenborgs förskola. Nu på hösten samlar de frön som de sätter i pallkragar på gården. Och av fallfrukten på äppelodlingen blir det förutom must även äppelringar och äppelpaj. Och så ska de göra en äppelskulptur som ska visas upp under familjemustningen om några dagar.

– Vi pratar ofta om hur olika livsmedel kommer till, hur de växer. Vi har också tillgång till en av stadens odlingslotter i Slottsträdgården tack vare den ideella föreningen Växtvärket. Det är ett fascinerande utforskande i själva livscykeln.

Karin Persson tycker att förskolan har ett uppdrag att ta med barnen utanför gårdens grindar.

– Det är så lätt att förskolan blir en egen ö. Visst, det kan vara lugnare och är mindre arbetskrävande att hålla sig hemma, men det är att göra barnen en björntjänst. De behöver utforska andra områden och få relationer till fler vuxna och exempelvis se hur många olika jobb det finns, säger hon.

Younes, Ahmed, Melody, Luna, Klaus och Ingrid har plockat en hel del nu. Ingrid visar med fingrarna hur många äpplen hon har hunnit äta. Sju, hävdar hon.

Stefan Lennartsson och Nigina Rahmamzai hjälps åt att lyfta äppelkart­onger till en stor pallkrage av trä som en truck ska köra till bussen för vidare färd till förskolan.

– Det är tolv kilo i en sådan här låda, vet ni det? På mindre än en timme har ni plockat nästan 500 kilo. Det är verkligen ett äppelår i år, konstaterar Stefan Lennartsson.

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin