Ingår i temat
Modersmål
Läs senare

Normer hämmande för nyanlända

ModersmålEtt vanligt antagande är att barn tidigt kommer i kontakt med läsning och skrivande hemma. Men för nyanlända barn kan den språkliga hemmiljön se väldigt annorlunda ut.

av Erik Ignerus
06 Nov 2017
06 Nov 2017
Susanne Duek.

Under ett års tid följde forskaren Susanne Duek sex nyanlända barn. Målet var att få en tydligare bild av hur barnens språkanvändning såg ut, och hon var med dem både hemma och i förskolan eller skolan.

Studien bottnade i några frågor som hade dykt upp många år tidigare, när hon som lärare i svenska som andraspråk jobbade med läs- och skrivinlärning.

– Jag hade elever från många olika delar av världen och funderade mycket på hur de använde språket hemma. Vad läste de? Och hur pratade de med sina föräldrar? Sådant kunde jag undra över då. Det kändes som att de hade en miljö jag inte kände igen och var van vid, säger hon.

Susanne Duek anser att det finns en stark norm för hur läs- och skrivinlärningen ska gå till, något som får stor betydelse när barnen kommer till förskolan och skolan.

– Vi lärare jobbar i tron att alla barn tidigt kommer i kontakt med böcker och texter hemma, och att en nyckel för att lära sig att skriva och läsa är att göra det mycket hemma. Men så är det inte för alla barn.

Lärarna har mindre kunskap om de nyanlända barnen än andra.

Susanne Duek kunde se att de nyanlända barnens språkmiljö låg långt ifrån den norm som barn i skola och förskola förväntades följa. I barnens hem fanns knappt några böcker, oftast inga alls på modersmålet. Deras föräldrar pratade sällan svenska, även om de kunde förstå språket. Några av föräldrarna saknade helt utbildning och kunde varken läsa eller skriva.

Trots det klarar de sig ändå väldigt bra i skolan, visar studien. Men Susanne Duek tror ändå att många nyanlända inte når sin fulla potential när de tvingas anpassa sig till det som skolan är van vid.

– De här barnen anpassar sig väl efter den norm som finns i skolan och har en väldigt god känsla för vad som förväntas av dem. Men jag tror att det finns många sätt att bli en bra läsare och skrivare på och att skolan inte utnyttjar hela deras potential.

Hon berättar om en somalisk flicka som har med sig en stark muntlig berättartradition hemifrån. Hennes farmor berättar inlevelsefullt olika historier nästan varje kväll. Men när flickan reser sig upp på samlingen i skolan och blir teatralisk och berättar något med en stark inlevelse tas det inte emot på ett positivt sätt.

– I stället för att premiera det beteendet blir det nästan att man tycker att hon är lite konstig som reser sig upp i samlingen och använder kroppsspråk och fantasi. De börjar liksom tänka att hon hittar på och ljuger. När barnen gör på sitt sätt i skolan, som de är vana vid hemifrån tas det inte emot på ett positivt sätt.

En annan upptäckt i studien var vilken liten del modersmålet har i barnens vardag. Både i hemmet och skolan är det svenskan som ges stort utrymme. I alla barnens hem fanns både dator och teve, men där stötte de i stort sett bara på svenska och engelska. Och i kontakten med föräldrarna pratade barnen ofta svenska, trots att föräldrarnas kunskaper i språket var ytterst begränsade. Samtidigt betonar också förskollärare, lärare och även modersmålslärare att modersmålet främst är ett hjälpmedel för att nå svenskan.

– Från skolans håll pratade de väldigt ofta om att modersmålet var en slags hjälp för svenskan. Men det uttrycks inga tankar om att modersmålet också har en vikt i sig.

Det Susanne Duek tycker att förskollärare framför allt kan ta med sig från avhandlingen är insikten om att man måste våga fråga.

– Det viktigaste av allt tror jag är att man lär känna nyanlända barn och deras familj väldigt bra. Jag märkte att lärarna har mindre kunskap om de nyanlända barnen än andra, och lärarna säger själva att det är lättare att förstå och lära känna andra barn.

– Lärare är egentligen väldigt nyfikna och intresserade, de vill veta men vågar eller kan inte riktigt ställa frågorna de vill till föräldrarna. Om de hade haft hela bilden som jag har, då hade de haft enklare att ta tillvara på barnens kunskaper och egenskaper.

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin