Läs senare

Nya råd ska höja kvaliteten

AktuelltSkolverkets allmänna råd innehåller nyheter kring inskolning och för­skolechefens ansvar. De omdebatterade riktmärkena för barngruppernas storlek står kvar, men få förskolor har råd att följa dem.

av Elisabeth R Brising
07 Aug 2017
07 Aug 2017

Se vår film om förändringarna i råden

Nu har Skolverket uppdat­erat de allmänna råden igen. Det är ett stödmaterial för kommuner, förskolechefer och förskollärare i arbetet med kvalitet.

– Jag tror förskollärare har stor nytta av att läsa dem för att veta: Är jag på banan? säger Magdalena Karlsson, undervisningsråd på Skolverket.

Bakgrunden till de nya råden är en ny bestämmelse om att förskolechefer, liksom kommuner och privata ägare, har ansvar för att fördela resurserna utifrån barns behov och förutsättningar.

Förskolechefer och huvudmän har ansvar för att resurserna fördelas rätt, till exempel när det gäller barngruppernas storlek. Om det finns barn under tre år, barn i behov av särskilt stöd, barn från fattiga familjer och barn som inte har svenska som modersmål kan det motivera att barngruppen minskas, skriver Skolverket.

– Med våra nya allmänna råd vill vi hjälpa de ansvariga runt om i landet att skapa en så bra förskola som möjligt för alla förskolebarn i Sverige, säger Magdalena Karlsson.

De omdebatterade rikt­märkena för barngruppernas storlek står kvar i texten, men de är inte juridiskt bindande utan bara rekommendationer från Skolverket. Om det finns barn under tre år, barn i behov av särskilt stöd, barn från fattiga familjer och barn som inte har svenska som modersmål kan det motivera att barngruppen minskas, skriver Skolverket. Lärarförbundet ville se skarpare formuleringar.

– De viktiga riktmärkena är kvar, men kommentartexten om gruppstorlekar är otydligare än i de gamla råden, tycker Anna Tornberg, utredare på Lärarförbundet. 9 av 10 förskollärare arbetar i en större barngrupp än Skolverkets riktmärken, enligt en enkät som tidningen Förskolan och Lärarnas tidning genomfört. Några riktmärken för förskollärartäthet eller personaltäthet finns inte. Statistiken är också svår att jämföra eftersom kommuner beskriver barngrupper på olika sätt. Storarbetslag har till exempel blivit vanligare, trots kritik från förskoleforskare. Allt detta gör Skolverkets rekommendationer till stjärnor att sträva mot snarare än verkligheten på marken i svensk förskola. Kanske kan råden leda till att fler kommuner når trädtopparna på sikt.

Skolverket har blivit lite tydligare när det gäller förskollärares yrkesroll

För förskollärare är det två avsnitt i de nya allmänna råden som är extra intressanta: Planering och genomförande av utbildningen och Samarbete med hemmen. Skolverket lyfter fram hur viktigt det är med högskoleutbildad personal för pedagogisk kvalitet. För att en aktivitet i förskolan ska kunna klassas som undervisning måste en utbildad förskollärare leda eller ytterst ansvara för den, slår Skolverket fast. Undervisning kan skapas på många olika sätt skriver Skolverket, men betonar särskilt förskollärares förmåga att främja barns självkänsla, sociala relationer och språkutveckling.

– Skolverket har blivit lite tydligare när det gäller förskollärares yrkesroll och ansvar, som att det ligger i en legitimerad förskollärares yrkesroll att tolka läroplansmålen och avgöra hur undervisningen bäst bedrivs i förhållande till en viss barngrupp, säger Anna Tornberg på Lärarförbundet.

Det svårdefinierbara begreppet undervisning får en förklaring i allmänna råden: Undervisning är enligt Skolverket ”målstyrda processer” som ”syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden”.

Det står också att det är förskolechefens ansvar att ge förskollärare pedagogisk utvecklingstid så att de kan fullfölja uppdraget.

En nyhet är att i kapitlet Samarbete med hemmen tas inskolning upp. Det är ett område som Skolverket inte skrivit om tidigare. Introduktionen i förskolan ställer höga krav på personalen att skapa trygghet och relationer till barn med starka känslor av att ha blivit lämnade. Ibland behöver inskolningen förlängas eller förändras utifrån barnets individuella behov skriver myndigheten. Man kan inte alltid göra likadant i en hel kommun eller förskola. Det finns inte en generell metod som fungerar bra för alla barn och föräldrar, understryker Skolverket.

Utvecklingssamtalet tas också upp i kapitlet – ett område som är omdiskuterat eftersom det visat sig att barn ofta blir bedömda efter vad de kan eller hur de beter sig. Samtalet ska i stället ge en bred bild av hur barnet trivs och utvecklas på förskolan, utifrån en analys som gjorts av en legitimerad förskollärare. Barnet ska inte jämföras med andra barn eller fastställda normer slår Skolverket fast.

I stället är det förskolans ansvar att barnet ges möjlighet att utvecklas inom alla olika områden i läroplanen.

Förskolechefens pedagogiska ledarskap är tydligt i allmänna råden och en ny skrivning handlar om chefens rätt till en organisation som gör det fysiskt möjligt att leda pedagogiken. Förskolechefen måste förstås ha tillräckligt med tid och resurser för att inte drunkna i administration. Det kräver kanske mindre grupper även för cheferna att hantera. Hela 74 procent av de kommunala förskolecheferna är ansvariga för mer än 30 medarbetare visar en granskning av Lärarförbundet.

– Facket ser positivt på att de organisatoriska förutsättningarna för förskolechefens pedagogiska ledarskap förtydligats, säger Anna Tornberg på Lärarförbundet

Kommunerna och lokalpolitikerna har ett eget kapitel att läsa: Tillsyn över förskolor. Huvudmän ska hålla koll på statistik om förskolornas resurser, sådant som personalkompetens och barngrupper, så att skattepengarna verkligen fördelas utifrån barns behov. Skolverket vill särskilt förbättra kontrollen av fristående förskolor. Skolinspektionen har återkommande kritiserat kommunerna för att inte ha tillräckligt bra insyn.

– Det är viktigt att kommunerna sköter uppdraget så att barnen får en förskola med hög kvalitet som de har rätt till, säger Magdalena Karlsson på Skolverket.

Andra avsnitt handlar om allt från barns och föräldrars rätt till inflytande, till lokalernas utformning och hur man ska hantera barn med behov av särskilt stöd. Just avsnittet om särskilt stöd får kritik från Lärarförbundet.

– Där saknas fortfarande den viktiga frågan om specialpedagogisk kompetens, säger Anna Tornberg.

Tydligare i nya allmänna råden

Resurserna till förskolan ska fördelas utifrån barnens behov och förutsättningar. Det är både huvudmannens och förskolechefens ansvar.

Inskolningen ska bli tydligare (kallas introduktion i styrdokumenten).

Förskolechefen ska ha organisatoriska förutsättningar att fungera som pedagogisk ledare.

Kommunernas granskning av fristående förskolor ska bli bättre.

Riktmärken för barngruppernas storlek finns med i råden. Skolverket skriver att ”det är angeläget att det inte blir för många relationer för barnen att förhålla sig till under en dag. Framför allt har de yngsta mest att vinna på att vara i mindre barngrupper”.

Ladda ner råden här

Rösta

Vad är det bästa som hänt på jobbet under 2017?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin