Ingår i temat
Barnsyn då och nu
Läs senare

Nya rutiner ger mer barntid

Genom att ändra organisationen har personalen fått mer tid med barnen. Men kanske är det ännu viktigare att barnen har fått mer tid för samtal med varandra?

12 Okt 2016

Varje dag klockan elva plockas maten fram på Skyttorps förskola på den uppländska landsbygden. Personalen har sågat av benen på ett bord. Nu kan alla nå upp och kan få översikt över bufféns utbud. Det finns alltid en vuxen där, en som har som funktion att servera lunchen och presentera maten.
Några barn kan sitta vid ett bord och börja äta utan att det är en vuxen vid bordet. Då passar några i personalen på, tar med sig mat och äter den på rasten. Det kan vara upp till åtta-nio barn vid ett bord med en vuxen.

– Det gjorde vi medvetet för att det tidigare var lite bekymmersamt. Efter lunchen, då alla åt med barnen, var det många i personalen som ville gå på rast samtidigt. Nu kan de äta och sen vara tillbaka lagom till att barnen börjar bli färdiga. Då kan allting fortsätta, det blir inte samma sorts avbrott som tidigare, säger förskolläraren Linda Bergengren.

Hon förklarar att hon och kollegorna inte upplever det som en stressig situation. Barnen går inte alla samtidigt och de blir klara i ”ganska olika takt” och kommer sedan igång med olika saker.

Linda Bergengren menar att både ljud- och stressnivån är lägre än tidigare. Hon tycker att det har inneburit ett helt annat lugn och med det också mer sammanhängande tid. Det är ingen risk att pedagogen påbörjar något tillsammans med barnen som denne sedan måste avbryta. Och i takt med att organisationen har förändrats har synen på barnen förtydligats ytterligare. Det är inte så att det alltid är den vuxne som behöver hjälpa eller stötta barnen och visst har det grymtats lite från kollegor på andra förskolor: Blir det inte mindre tid för samtal mellan den vuxne och barnet och hinner personalen verkligen hjälpa alla barn?

– Möjligen blir det lite mindre tid för samtal mellan den vuxne och barnet, å andra sidan blir det mer samtal mellan barnen. Vi har ett bord där det ibland kan vara fyra barn som sitter utan någon vuxen. Vi har både sett och dokumenterat att där flyter samtalen på och att där pratar de mer med varandra än när en vuxen sitter med. Sen är det också så att barnen hjälper varandra, med allt från att knäppa galonbyxorna på väg ut eller med att dela maten, säger Linda Bergengren.

Hon poängterar att det inte handlar om en låt-gå-pedagogik utan om att vara en närvarande pedagog som låter barnen ta plats, men samtidigt finns där för stöd och hjälp då det behövs. Aktiv demokrati för dagen framåt.

Tankarna om delaktighet går igen i förskolans projektgrupper. I början av varje termin försöker personalen snappa upp det barnen är intresserade av för stunden.

När barnen väljer intresseområde får de göra det utan att kompisarna ser vad de andra har valt. Var och en gör ett aktivt val och då kan det också bli väldigt ojämnt antal barn i grupperna. Pedagogerna fördelar sig efter behov i de olika grupperna.

– Då, precis som övriga stunder på dagen kan det hända att man är ensam vuxen med en större grupp, men eftersom vi utgår från barnens egna intressen har det inte varit något problem. Ju mer inflytande barnen får, desto lättare flyter det på. Alla är upptagna med sitt lärande, säger Linda Bergengren.

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin