Läs senare

Om vänskap och grodor

12 Apr 2017

Min vän på andra sidan berget

Lena Arro och Sara Gimbergsson

[Opal]

Barnbok 3-6 år Böcker som inleds med en karta har en genväg till mitt hjärta. Det finns något lockande i att bege sig in i en fantasivärld där jag kan följa rörelserna. Kartan i Min vän på andra sidan berget av Lena Arro och Sara Gimbergsson visar två sjöar – Mojnare sjö och Vejnare sjö – och mellan dem ligger ett brant berg. Det är där berättelsen om två vänner utspelar sig.

Mojnaregrodan och Vejnaregrodan är båda ensamma där de bor vid var sin sjö. Saknaden efter vännen får dem att ta den långa vägen runt berget. Men de går samtidigt och på var sin sida om berget. Båda kommer fram till en tom koja där de söker sin vän.

Vår förskoleavdelning heter faktiskt Grodan. Men det är inte därför vi berörs av de båda grodvännerna, utan snarare känner vi igen känslorna av ensamhet och saknad efter en kompis. Illustrationerna väcker medkänsla. När vi stannar upp i läsningen vill barnen hjälpa: ”om de går på samma sida om berget möts de!”; ”men de vet ju inte!”. Och så det självklara: ”de måste ha mobiler så de kan ringa varandra!”

Vi finner strax att författarna har en mindre vardagsnära lösning på problemet, när den ena grodan flyger till den andra på månskäran. Huvudsaken är att de är tillsammans och samtalet fortsätter kring hur det känns att vara med någon man gillar.

Arro och Gimbergsson har skapat en enkel historia som manar till både empati och enkel problemlösning. Sjöarna, berget och grodorna är som gjorda för en flanosaga eller sagopåse. På samma sätt som bockarna Bruse berättas om och om igen, kan Vejnaregrodans och Mojnaregrodans sökande efter varandra återberättas många gånger. Här finns inget spännande troll, men berättelsen om vänskap känns i hjärtat. Och kartan kan jag inte motstå.

Rösta

Vad tycker du om regeringens förslag om läsa, skriva, räkna-garantin?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin