Ingår i temat
Uppdraget
Läs senare

Pedagogens jobb – ett slavgöra 

Är ordet pedagog en praktisk benämning på de som jobbar i förskolan eller ett begrepp som urvattnar förskollärarnas kompetens- Vår genomgång visar att det råder delade meningar i frågan. Från början var det i alla fall ett arbete för slavar. 

03 Nov 2008

Jo, faktiskt är det så eller så var det i alla fall. För ordet pedagog uppstod och användes nämligen i det antika Grekland, där det var slavar som fick leda de besuttna klassernas barn till och från skolan. "Pais" betyder barn och "agein" betyder leda på grekiska.  
  Då, för sisådär 2600 år sedan, var slavar inte bara fångar som slet under piskan på byggen, i köken och ute på fälten. Det fanns bildade människor bland dem, till exempel krigsfångar vars kunskaper de rika atenarna åtminstone delvis förstod att utnyttja. En del av dem fick därför inte bara lämna och hämta slavägarnas barn i skolan, utan också förhöra barnen på deras läxor och själva bedriva en del undervisning och ansvara för delar av barnens fostran.  
  Någonstans på vägen till i dag föddes pedagogiken som ämne: läran om det vetande och de metoder som tillämpas i uppfostran och undervisning. I dag är pedagogik en egen vetenskaplig disciplin och återfinns förutom som egen institution på universiteten också inom snart sagt varje område som på något vis har med utbildning eller fostran att göra. Och vilket område har inte det-  
  Många av dem vars pedagogiska idéer utgör grunden för mycket av dagens skola och förskola, har förresten haft helt andra yrken som sin egen bas. Rudolf Steiner Waldorfpedagogikens grundare till exempel var filosof, Maria Montessori läkare och Jean Piaget var psykolog men doktorerade också i biologi. Psykolog var också Lev Vygotsky precis som Loris Malaguzzi även om han från början var folkskollärare och framför allt senare blev mer känd som barnomsorgschef i Reggio Emilia. 

Att anses som en god pedagog brukar värma hjärtat på de allra flesta förmedlare av kunskap. Att titulera sig själv pedagog har för många också varit ett sätt att höja sig en smula i kvalitet.  
  Så var det också när de som arbetade i förskolan började benämnas pedagoger. Ifrån att ha varit barnträdgårdslärarinnor, ledarinnor, lekskolefröknar, barnomsorgspersonal och dagisfröknar gick de till att bli pedagoger, alltså innehavare av en profession med ett pedagogiskt uppdrag.  
  Säkert påverkades valet av titel av det Pedagogiska program för barnomsorgen som utarbetades av Socialstyrelsen i slutet av 1980-talet. I och med det programmet fick förskolan för första gången ett skriftligt dokument som visade att verksamheten inte bara handlade om barnpassning och omsorg utan hade egna pedagogiska mål och en pedagogisk inriktning.  
  Titeln har också tacksamt tagits emot av dem som på ett eller annat sätt har att benämna dem som arbetar i förskolan. Samma sak gör forskare som ägnar sig åt förskolans värld och som vill ha en samlande beteckning för dem som arbetar med barnen i förskolan, oavsett utbildning.  
  Från en förskola berättas att de har valt ordet pedagog av ytterligare en annan anledning. I deras arbetslag finns både lärare och barnskötare, liksom elevassistent och specialpedagog.  
  – Vi bestämde i höstas att vi benämner alla i arbetslagen som pedagoger. Vi ville få bort begreppet fröken eftersom vi har tre förskollärare som är män, berättar en av dem.  
  När förskollärarnas utbildning blev en integrerad del av lärarutbildningen och förskollärarna därmed tog ett betydande steg närmare den övriga lärarkåren, och blev pedagoger bland andra pedagoger, skulle man kunna tro att titeln ytterligare skulle stiga i värde. Men istället har det blivit tvärtom.  
  Det beror på, som en förskollärare säger; att begreppet pedagog är lite lurigt. Ordet säger ingenting om kvaliteten. Till titeln hör heller inga legitimationer, krävs inga examinationer och ställs inga kompetenskrav. Och det är här det stora problemet har uppstått.  
  Förskollärare eller om man hellre vill – lärare i förskolan – hävdar helt förklarligt att de, tack vare sin högskoleutbildning är de som besitter den i förskolan nödvändiga pedagogiska kompetensen.  
  Inom Reggio Emilia Institutet använder man sig av begreppet pedagog, "mest för enkelhetens skull" säger Anna Barsotti men hon har noterat att allt fler förskollärare kallar sig lärare, för att skilja ut sig från barnskötarna.  
  -Det kan väl vara bra, tycker jag. Tydlighet är alltid bra och det finns alltid en fara i att släta ut begreppen.  
  Hon berättar att man i italienska förskolor klarat sig undan problematiken eftersom de bara har en yrkesgrupp som arbetar med barnen. Om dem använder de ordet "insegnante" – lärare. De som städar i förskolan eller arbetar i dess kök kallas medhjälpare.  
  I Reggio Emilias förskolor är tiden mellan organiserad pedagogisk verksamhet och tillsyn mer uppdelad.  
  I Sverige är situationen annorlunda. Såväl scheman som läroplanen är inriktade på att pedagogik och omsorg inte går att separera utan ständigt går i varandra. Så kan en byta-blöja situation av den skickliga pedagogen användes som ett utsökt tillfälle att tillvarata allehanda pedagogiska snilleblixtar.  
  Birgitta Kennedy som är pedagogista och en av ordförandena i Reggio Emilia Institutet tror att det fi nns lika många sätt att se på pedagogbegreppet som det finns personer.  
  – Pedagog handlar om det som är vårt grunduppdrag nämligen att skapa förutsättningar för barns möjlighet att utforska och lära tillsammans med andra barn och vuxna. Begreppet har nog börjat användas för att sätta fokus just på den delen av uppdraget istället för på den traditionella synen på omsorgen och fostran, säger Birgitta Kennedy. 

På Stella Nova förskola, i Hallonbergen strax utanför Stockholm betraktar de alla som arbetar pedagogiskt med barnen som pedagoger, vare sig de är förskollärare, grundskollärare eller förskoleassistenter.  
  – Ett pedagogiskt tänkande är inte enbart bundet till en sorts utbildning. Det är en roll som du växer in i snarare än något du blir utsedd till, säger förskolechef Nevelle Harper som berättar att på Stella Nova är de inte förtjusta i titlar överhuvudtaget.  
  – Titeln är oviktig. Det viktiga är vad var och en åstadkommer i sitt arbete. Barnen behöver skolans samlade pedagogiska skicklighet, menar han. Nevelle Harper gillar inte heller att man talar om och skiljer mellan utbildade och outbildade i personalgruppen.  
  – Ordet -outbildad- är nedsättande eftersom alla människor är bildade fast på olika sätt och inom olika områden. Förskolan behöver bredda sin kompetens genom att ha flera  människor med olika utbildningar och erfarenheter – det gagnar alla, inklusive förskollärare, säger han.  
  Men det finns också problem med att använda ordet pedagog i förskolan, inte minst ur ett fackligt perspektiv.  
  Eftersom barnskötarna och till och med de som inte har en dags teoretisk utbildning likafullt kan kallas pedagoger, urvattnas begreppet. I och med det faller förskollärarna ner ett pinnhåll igen på den väg som de så envetet strävat uppför. Flera förskollärare som tidningen talat med vill inte kallas pedagog utan rätt och slätt förskollärare eller lärare i förskola. De menar att de har sin kompetens, sina kunskaper och uppfattningar just tack vare sin högskoleutbildning och när alla i förskolan dras över en kam som pedagoger framkommer inte de faktiska skillnaderna.  
  Det märks, menar en förskollärare tydligt hos forskare som studerar förskolans verksamhet ur olika perspektiv. I de allra flesta fall använder de samlingsbeteckningen pedagoger om dem de beforskar. De bryr sig inte om att skilja yrkesgrupperna åt i sina studier. Hon anser att forskarna på så vis får "utsmetade" svar som inte tydliggör förskollärarnas uppfattningar och därmed ger en missvisande bild.  
  På det viset skiljer sig forskaren Paula Berntsson från de andra eftersom hon har siktet riktat mot just förskollärarna. I sin avhandling Lärarförbundet, förskollärare och statushöjande strategier, framför hon teorin att ett yrkes professionella status höjs om man enbart utför de arbetsuppgifter man har specialistkunskaper för.  
  -Enligt det perspektivet skulle förskollärarnas status höjas om de enbart utför det pedagogiska arbetet. Facket driver dock inte kravet att förskollärarna ska överlämna vissa arbetsuppgifter till barnskötarna. Samtidigt låter det sig inte heller enkelt göras, eftersom arbetet i förskolan utgår ifrån ett helhetsperspektiv där också omsorg och rutinuppgifter ingår i de pedagogiska arbetsuppgifterna.-  
  Enligt Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande, råder det heller ingen som helst tvekan om vad Lärarförbundet anser om vem som ska kallas vad.  
  – Uttrycket pedagog har kommit att användas i tid och otid om alla möjliga kompetenser. Vi är lärare. Vi har en lärarutbildning och vi är lärare. Det är vad som förenar oss vare sig vi är det i förskola, grundskola, på fritidshem eller på gymnasium. I förskolan kan vi sedan arbeta med olika pedagogiska metoder och vi kan ha flera olika stödkompetenser vid vår sida i arbetet. Men vi är lärare i det första steget i det livslånga lärandet, det ska vi värna och vara stolta över, säger hon. 

Helene Lumholdt 

Alla artiklar i temat Uppdraget (19)

Rösta

Vad tycker du om regeringens förslag om läsa, skriva, räkna-garantin?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin