Ingår i temat
Ledarskap
Läs senare

Prata om ledarskap

LedarskapLedarskap kan vara svårt och komplext. Kanske känns det också jobbigt och obekvämt. Att prata om det med andra kan göra dig till en säkrare ledare.

av Erik Ignerus
15 Mar 2017
15 Mar 2017
Foto: Per Eriksson

Ibland kan Maria Olsson tycka att lärares ledarskap diskuteras på en alltför ytlig nivå. I det som hon själv kallar för en förenklad diskussion pratas det om att lärare borde vara bättre ledare och tydligare.

– Då tänker man kanske att om jag som lärare bara är tydlig med vad jag vill så kommer barnen per automatik göra det jag tänker mig att de ska göra, säger hon.

Riktigt så enkelt är det förstås inte. I höstas blev Maria Olsson klar med sin avhandling Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med alla barn. Själv tycker hon att det mest intressanta resultatet var att se hur pass komplext en lärares ledarskap faktiskt är. Hur det kom sig att hon valde ämnet ledarskap till sin avhandling är väl inte riktigt lika komplext och knepigt. Så egentligen är det kanske bäst att berätta om det först.

Det hela började med att en skolchef frågade Maria Olsson om hon ville göra en studie om ledarskap. Det var egentligen inget ämne som hon hade reflekterat särskilt mycket över. Och på grundskolan där hon jobbade som lärare var det inget som diskuterades. Hon hade däremot upptäckt att det pratades mer och mer om lärares ledarskap i andra sammanhang.

– På något vis verkade sättet det talades om lärares arbete ha förändrats. Plötsligt fick vi reklam för fortbildningar om tydligt ledarskap och så. Det gjorde mig intresserad och fick mig att fundera på ledarskap, och om det var någonting nytt i lärares arbete eller vad det stod för och innebar i vardagsarbetet, säger Maria Olsson.

Hon måste också agera i stunden. Det går inte att gå undan och tänka på vad man ska göra.

Hon valde att göra studien som också kom att forskningsanknytas. Maria Olsson påbörjade därför en forskarutbildning och eftersom hon själv hade jobbat länge som lärare var hon främst intresserad av vardagsarbete i skolan och andra lärares erfarenheter av ledarskap. Av den anledningen bestämde hon sig för att använda gruppsamtal i studien.

– Jag bjöd in alla som var intresserade i kommunen till att delta i den här studien, från olika skolformer helt enkelt, det blev förskollärare som var intresserade, det var lärare i grundskolan och lärare i grundsärskolan så det blev en blandning av lärare i gruppen.

Deltagarna träffades en gång i månaden under en tvåårsperiod. De nästkommande två åren träffades de mer sällan. För att tillvarata såväl lärarnas som Maria Olssons intresse utgick samtalen från situationer i lärarnas vardag. Det handlade om dilemman och svåra situationer kopplade till ledarskap, och om hur de skulle hantera dem. Under de två senare åren gjordes tillbakablickar och lärarna fick diskutera sådant de tidigare hade pratat om.

Avhandlingen

Maria Olsson har i sin avhandling Lärares ledarskap som möjlig­görande och begränsande i mötet med alla barn undersökt hur lärares ledarskap ser ut. Studien bygger på ett antal gruppsamtal som ägde rum under en fyraårsperiod där förskollärare, grundskollärare och lärare i grundsärskolan deltog. I samtalen diskuterade de nio lärarna möten med barn och elever samt sitt eget ledarskap. Avhandlingen blev klar hösten 2016.

– En av förskollärarna berättade till exempel att hon funderade mycket över ett barn som hon höll på att skola in. Barnet var mycket litet, och hade ett annat modersmål som gjorde det svårt att kommunicera. Det grät mycket och ville inte delta i någon av aktiviteterna på förskolan. Läraren hade också svårt att trösta barnet. Det var en sådan situation som vi samtalade om över tid, säger Maria Olsson.

Till slut möttes barnet och lärare i sin kommunikation. Genom bland annat ögonkontakt besvarade de varandra. En relation kunde etableras och barnet deltog så småningom i aktiviteter och visade glädje och intresse. Exemplet är ett tecken på relationens betydelse, men också på ledarskapets komplexitet.

– I exemplet blir det synligt att man ofta ställs inför dilemman mellan kollekt­ivet och det enskilda barnet som gjorde den planerade aktiviteten ohållbar att genomföra. Förskolläraren mötte även en barngrupp och behövde hantera den situationen. Hon måste också agera i stunden. Det går inte att gå undan och tänka på vad man ska göra. Där och då krävs det att man agerar. Och sedan måste man också tänka på vad det leder till på längre sikt. På så sätt är det komplext att hantera den typen av situationer.

Maria Olsson ser på ledarskapet som en påverkansprocess.

– Ledarskapet är ett möte mellan förskolläraren och barnen, och i den processen, inverkar både läraren och barnen på hur ledarskapet utövas. Om vi säger att vad läraren strävar efter är att påverka barnen i en riktning så har barnens förståelse och handlingar också betydelse.

Hennes första råd är att helt enkelt bejaka ledarskapets komplexitet. Det andra är att prata om det.

– Absolut, jag lät helt enkelt lärarna ta upp sina egna erfarenheter från vardagen. Vi pratade inte om vad som ansågs vara ett framgångsrikt ledarskap eller så, utan om dilemman som behövde hanteras. Lärarna som deltog uttryckte att de fick bra stöd. Och att de själva fick en ökad tilltro till sin förmåga genom att ta del av andras erfarenheter.

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin