Ingår i temat
Olika barn leka bäst
Läs senare

Redo för en vidare värld

Barnen på Blåsippans förskola i Jordbro blir väl rustade för framtidens allt mer globala samhälle. Här har bara en handfull av de
111 barnen svenska som modersmål.

11 Okt 2014

Foto: Anders G Warne
Det är en ovanligt lugn och stillsam dag på avdelningen Ödlan. Bara sex barn är på plats eftersom inskolningen av de nya barnen för terminen inte har dragit igång än. Men snart kommer det att vara 16 1–2-åringar här och betydligt myllrigare. Som vanligt finns olika stationer uppställda i rummet där barnen kan utforska olika material: lera, målarfärg, utklädningskläder, speglar och klossar. I ett av hörnen finns en stor plastlåda med makaroner, mått och spadar. Andra dagar kan den vara den fylld med vatten, skum, sand eller något annat att laborera med för att uppleva egenskaper som varmt, kallt, hårt, mjukt. Personalen brukar bestämma i förväg vilka begrepp de ska arbeta med och fokusera på vid stationerna.

Förskolläraren Tina Lantz, barnskötaren Petra Söderström och vikarien Merve Uzel sitter utspridda i rummet. De vill finnas nära tillhands för att kunna hjälpa och vara uppmärksamma på vad barnen vill säga och göra. Precis som på vilken småbarnsavdelning som helst är andra uttrycksmedel viktiga när orden inte finns. Som kroppsspråk och gester.

– Jag har själv blivit mycket bättre på att använda kroppsspråket. Till exempel visar jag med händerna hur man drar upp en dragkedja samtidigt som jag säger det. Numera även med mina egna barn där hemma, säger Tina Lantz.

Hon har inte arbetat på någon annan förskola och vet därför inte om bristen på ord beror på åldern eller den språkliga bakgrunden, som är väldigt varierande. Men hon tror att språket kan lossna lite senare för de här barnen som har så många olika språk att förhålla sig till hela dagarna.

De barn som är på plats på Ödlan i dag har till stor del olika modersmål. I deras familjer talas mandinka, engelska, turkiska, azeriska, polska, serbiska, ukrainska och svenska. I kommunen, Haninge, finns en plan för hur man ska stödja och arbeta med modersmål i förskolan. Den innefattar bland annat hur man kan använda sig av personalens olika modersmål. På Blåsippan finns det vuxna som talar hindi, ryska, turkiska, arabiska, finska och polska och som kan prata med barnen på deras modersmål. En del föräldrar önskar att personalen bara ska tala svenska med barnen för att de ska lära sig snabbare.

– Då försöker vi förklara hur viktigt det är för språkutvecklingen att ha tillgång till sitt modersmål. Särskilt för att kunna uttrycka känslor, säger Tina Lantz.

För barnen vars språk inte finns representerade i personalgruppen försöker de hitta andra lösningar. Finns det andra barn som talar samma språk kan de få jobba tillsammans. Ibland ber de föräldrar att ta med musik hemifrån. För de äldre barnen finns en hel del möjligheter via nätet.

Inskolningen sker under tre dagar med föräldrarnas närvaro. Innan dess kallas föräldrarna till ett informationsmöte för att få träffa varandra, ställa frågor i lugn och ro och få information om rutiner och annat. Det är också ett tillfälle att diskutera hur man ska uppmärksamma deras språk och kulturer.Foto: Anders G Warne
För de yngsta är dagarna ganska lika varandra med lek och planerade aktiviteter vid de olika stationerna. Vid 11-tiden har de en samling då de sjunger och läser ramsor på svenska och andra språk. De använder sig av samma repertoar under en längre tid för att barnen ska lära känna orden och lära sig rörelserna.

– Vi jobbar med många olika material eftersom vi också ser det som olika uttryckssätt, säger Tina Lantz.

En viktigt del i arbetet är att skapa goda relationer till föräldrarna och familjerna.

– I vissa fall kan förskolan vara en av familjens första kontakter med det svenska samhället och då måste vi vara bra förebilder, säger hon.

Förskolläraren Rebecca Islam arbetar med äldre barn på en annan av enhetens tre förskolor. Senast har de arbetat med projektet ”Vårt Jordbro” som ett sätt att uppmärksamma alla olika kulturer och språk som finns i området.

– Barnen brukar dramatisera och fantisera mycket om sina egna och andras hemländer, säger Rebecca Islam.

Hon minns hur det var när hon själv, som nyanländ från Bangladesh, skulle lämna sina barn till förskolan där det talades ett språk som hon inte kände till. Den erfarenheten har hon stor glädje av när hon möter barnens föräldrar. Hur viktigt det är att skapa trygghet och förståelse för vad de gör i förskolan och varför.

Vissa vill exempelvis inte att barnen ska kladda ner sig och bli blöta. För andra är det viktigt att flickor blir bekräftade som söta och fina. Då brukar de förklara syftet med vad de gör och att de kanske inte ska sätta på barnen deras finaste kläder.

För att visa föräldrarna vad barnen gör i förskolan använder de mycket bilder och skriver upp händelser under dagen på anslagstavlan i hallen. Föräldrar som inte kan svenska känner ändå igen sina barns namn och kan fråga vidare. Varje dag lämnas också en dagrapport till stängningsavdelningen, med individuella anteckningar om barnen.

Rebecca Islam berättar om en pojke som skulle börja i förskolan i treårsåldern. Han var mycket ledsen och ville inte vara med och leka eller på andra aktiviteter. När mamman tog med ryska barnböcker som han kunde visa upp för de andra blev det ett avstamp in i gruppen.

I personalgruppen har de diskuterat hur viktigt det är att inte exotisera när man pratar om olika kulturer.

– Vi har bland annat tittat på litteraturen och letat efter böcker om andra länder med ett mer vardagligt innehåll. Till exempel beskrivs Afrika ofta som en kontinent med djungler, elefanter och krokodiler. I många afrikanska storstäder lever man i stort sett som vi gör här, säger Tina Lantz.Foto: Anders G Warne
– Att vara i en mångkulturell förskola är oerhört berikande, både för barnen och oss vuxna som får tillgång till så många olika språk och kulturer. Man blir ödmjuk och inser att vårt sätt att tycka och göra inte nödvändigtvis är det rätta, säger Tina Lantz.

– Ibland önskar jag att jag hade mer tid att prata med föräldrarna om deras olika kulturer.

Hon nämner synen på tid, som i vissa kulturer är ett relativt begrepp, och som lätt kan bli en irritationskälla om man inte har förståelse för det. Tidigare hade de samling klockan nio men nu har de flyttat fram den och accepterat att barnen lämnas vid olika tidpunkter under förmiddagen.

– Samtidigt är det viktigt att andra också får förståelse för hur vi ser på tiden här som en del av anpassningen i samhället, säger Tina Lantz.

På Blåsippan firas typiskt svenska traditioner som jul, Lucia och midsommar, men det religiösa innehållet tonas ned. Tidigare hade man en särskild Ramadanfest som nu har gjorts om till en kulturfest för alla. Barnens familjer får ta med sig mat, musik och, om de vill, sätta på sig kläder som är typiska för deras hemländer. På våren har de en liknande fest.

Förskolan profilerar sig inte som interkulturell. Men Tina Lantz tycker att det kunde vara mer synligt i lokalerna att det är en mångkulturell förskola. Nu finns inte många tecken på det. Men vid entrén sitter en världskarta, där det står ”Hej!” på olika språk.

– Det är något vi borde förbättra eftersom det är viktigt för barnen och föräldrarna, säger Tina Lantz.

– Sedan kan man ju diskutera vad det är att vara svensk. Vissa är tredje generationens invandrare medan andra är nyanlända, fortsätter hon.

För barnen på Blåsippan är det ingen stor sak var man kommer ifrån och att man talar olika språk. De lär sig snabbt att förstå varandra och snappar upp en hel del ord. En perfekt kompetens för det framtida allt mer globala samhället.

– Jag är säker på att de kommer att ha lättare än många andra att anpassa sig i olika miljöer, kulturer och sammanhang i framtiden, säger Rebecca Islam.

FAKTA

Blåsippans förskola

Blåsippans förskola är en kommunal förskola i Jordbro, söder om Stockholm. Här finns sex avdelningar i åldersindelade grupper.

Förskolan tar ofta emot praktikanter från förskollärarutbildningen med interkulturell inriktning på Södertörns högskola.

På avdelningen Ödlan arbetar en förskollärare och två barnskötare med 16 barn i åldrarna 1–2 år.

Alla artiklar i temat Olika barn leka bäst (6)

Rösta

Vad har du gett för nyhetslöfte?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin