Ingår i temat
Arbetskläder
Läs senare

Så fick Lidköping gehör för kraven

engagemangPå många håll runtom i landet höjs röster för kravet på arbetskläder. På många håll händer sedan…inte ett jota. Så hur får man upp frågan på den politiska dagordningen? Vi sökte svar i Lidköping.

av Emilie Stendahl
11 Jan 2017
11 Jan 2017

I drygt tio år har Lärarförbundet i Lidköping drivit frågan om arbetskläder till personalen i förskolan. Först förra året fick de gehör; Nämnden beslutade att köpa in regnkläder, ett fleeceunderställ och vinterkängor åt alla som arbetar i förskolan, förskoleklass och på fritidshem.

Karin Larsson är förskollärare och styrelseledamot i Lärarförbundet Lidköping. Hon berättar att det var förskollärar­en Jenny Gren som fick fart på frågan.

– Hon fick nog och lämnade in ett medborgarförslag, samlade in namnunderskrifter och fick jättestor respons.

Namninsamlingen gav tyngd och kommunen var tvungen att dryfta frågan när den kommit in i formen som medborgarförslag.

– Sen blev vi påkopplade. Vi hjälptes åt.

”Varför får städerskor hämta ut ett antal byxor och tröjor per år medan förskol­lärare inte får det?”

Lokaltidningen hakade på och skrev ett reportage, vilket hjälpte till att bredda opinionen.

Hur löd då kravet? Ett av argumenten som kommunen hade svårt att värja sig emot var det som handlade om genus. Det vill säga att man lyfte fram ojämlikheten i hur kommunen väljer att utrusta vissa yrkesgrupper med kläder men inte andra, sammanfattar Karin Larsson.

– De är rädda för att det ska verka som om kommunen gör skillnad på kvinnor och män.

Ett annat argument man kan lyfta är att kommunen blir attraktiv som arbetsgivare om man får kläder.

– Det är bra reklam för kommunen i tider när det är ont om förskollärare. Det är rekryterande.
Annars tror hon att det är viktigt att facket driver frågan vidare, att man vågar göra det lite obekvämt, som hon uttrycker det.

– Det finns inga kemikalier som städ­erskor hanterar som vi inte också gör. Vi städar också toaletter och torkar dessutom barn i rumpan. Varför får städ­erskor hämta ut ett antal byxor och tröjor per år medan förskollärare inte får det?

Hon tror att man kan komma långt i diskussionerna om man rustar sig med mycket fakta. Hur ser det ut i den egna kommunen? Vem får kläder och varför? Om de som arbetar på park- och gatuavdelningen får kläder, skulle argumenten även kunna gälla förskolan?

En annan sak man kan göra är att försöka analysera var man går bet.

– Fundera på varför man stöter på problem? Var tar det stopp? Varför? Börja där.

I Lidköping fastnade de till exempel i frågan om huruvida de ville ha skyddseller arbetskläder. Ett praktiskt malande som stal tid och energi, anser Karin Larsson.

– Vi har försökt ta bort hinder i stället.

En praktisk hållning tog de också i frågan om tvätt. Arbetskläder ska tvättas på arbetsplatsen, och i ett första kostnadsförslag fanns tvätt med som en stor post.

Det avstyrdes för att kunna satsa pengarna på kläder. Dessutom var det ju ytterkläder som skulle köpas in och dessa tvättar man inte särskilt ofta hursomhelst. De får gå i maskin på förskolorna när det behövs.

Förhållningssättet råder det inga tvivel om. Hon formulerar det så här:

– Ge aldrig upp! Man får inte ge sig.

För hennes del fortsätter kampen.

– Vi vill att det ska fyllas på fortlöpande vid slitage eller efter ett par år, och vi jobbar vidare med kravet på inneskor och vissa innekläder.

Arbetskläder och skyddskläder

Det finns ingen lag eller föreskrift som reglerar arbetskläder som inte är skyddsutrustning eller skyddskläder. Skyddskläder är kläder som minskar risken för kroppsskador. Arbetskläder är inte skyddskläder.

Inom många yrken ingår arbetskläder genom kollektivavtal eller andra lokala överenskommelser.
Arbetsgivaren har ett ansvar för arbetsmiljön. Vid arbete utomhus ska miljön utformas så att anställda så långt som möjligt skyddas mot väder och vind.

Källa: Arbetsmiljöverket, av.se

Rösta

Jobbar du fast du är sjuk?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin