Ingår i temat
Förskolan 100 år!
Läs senare

Säkrare med åren

100 år!På 1980-talet vidareutbildade Kerstin Norlin sig till förskollärare. I dag har hon många år i yrket och konstaterar att en hel del har förändrats.

Foto: Linus Meyer

Sällan har uttrycket en frisk fläkt känts mer passande än när förskolläraren Kerstin Norlin, 64 år, rör sig mellan rummen på förskolan Grågåsen i Aspudden i södra Stockholm. Hon går med raska steg och visar upp en självsäkerhet som nästan går att ta på.

– Ju äldre jag blir, desto säkrare har jag blivit i min roll, säger Kerstin Norlin.

Förskolan har varit hennes arbetsplats i 35 år. Byggnaderna har ersatts av nya, moderna, men själen är kvar sedan hon kom hit färsk från vidareutbildningen till förskollärare. Kerstin Norlin har stormtrivts sedan dess.

Det blev tydligt att utbildningen var precis vad jag behövde.

– Jag har haft bra ledning med förmågan att anställa arbetskamrater som också är inspirerade, engagerade och vill utveckla arbetssättet utifrån det nyfikna, utforskande och lekande barnet.

1974 började Kerstin Norlin arbeta som barnskötare. Några år senare hamnade hon på en förskola med utvidgade syskongrupper, där förskollärare och fritidspedagoger arbetade tillsammans. Där kände hon sina pedagogiska begränsningar och beslöt sig för att studera vidare.

– På utbildningen hade många jobbat tidigare, så vi kunde snabbt plocka ned diskussionerna på en verklighetsnivå och använda de nya kunskaperna. Det blev tydligt att utbildningen var precis vad jag behövde.

Mycket har hänt sedan Kerstin Norlin började arbeta i förskolan. När hon tittar tillbaka på 1970-talet kretsade verksamheten kring att förstå dialogpedagogiken som enkelt uttryckt innebar en ny barnsyn där förskolläraren skulle prata med barnen, inte till dem. Det var ett nytt tankesätt som den nya generationens förskollärare förespråkade och enligt Kerstin Norlin blev det en krock med den gamla generationens arbetssätt. I samband med det upplever hon att förskollärarens ledarskap gentemot barnen inte alltid var så tydligt.

När Förskolan intervjuade Kerstin Norlin 1989 uttryckte hon vilken nytta hon hade haft av att vidareutbildats till förskollärare några år tidigare. ”Nu vågar jag visa vad jag är bra på”, sa hon då.

På 1970-talet skulle all personal även dela på arbetssysslor oavsett utbildning. Nu för tiden upplever Kerstin Norlin att man tar vara allas specifika kompetenser och att hon som förskollärare vågar träda fram i sin roll även inför kollegorna.

– Jag är tydlig med att jag bär ett huvudansvar och jag visar på att jag gör det.

Att ha en läroplan att peka på har varit viktigt för att sätta rätt fokus i verksamheten, anser Kerstin Norlin. Förr kunde personal avstå från att göra saker för att det inte låg i deras intresse, det är inte längre förenligt med uppdraget. Men hon håller fortfarande på att smälta ordet undervisning, ett begrepp som tidigare inte nämndes i samband med förskola.

– För mig är undervisning ett laddat ord, det känns mer som skolundervisning. Men allt har väl sin tid. När det gäller ordet matematik förstår jag nu vad som ingår i det uppdraget och då blir utförandet mer spännande tillsammans med barnen.

Det fördjupade och utforskande arbetssättet som Kerstin Norlin arbetar med tycker hon är en positiv utveckling. Att kunna förklara vad lärande innebär i ett barnperspektiv anser hon lyfter hela yrkets status, samt att förskollärare numera förhåller sig till barns inflytande, det kompetenta barnet, likabehandlingsplanen och barnkonventionen.

– Det är en pågående reflektion och läroprocesser som jag uppskattar att få utveckla i nätverksmöten. Det har gett mig stolthet i min profession och jag känner stor ödmjukhet för alla uppdrag.

När hon funderar på vad som har blivit sämre i arbetet med barn så är det att gruppens värde inte längre betonas lika mycket i förskolan. Barnen inser inte alltid att de kan tillföra saker till kollektivet och att gruppen gör saker de lär sig av.

– I dag hänger det jättemycket på pedagoger att tänka på att lyfta upp gruppen på olika sätt, säger Kerstin Norlin.

Vad för utveckling som står på tur här näst återstår att se. Kerstin Norlin har bestämt sig för att gå i pension om ett år. Just nu känner hon att det ska bli skönt att lägga tid på familj och intressen.

– Men man vet aldrig. Om jag ska hoppa in i igen – då vill jag jobba här.

Alla artiklar i temat Förskolan 100 år! (9)

Rösta

Vilket arbetsvillkor är viktigast för dig?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin