Läs senare

Samtala om barns sexualitet 

Barns sexualitet är en källa till njutning och bättre självkänsla. Dessutom kan den fungera som skydd mot övergrepp. Men att bemöta barns sexualitet och frågor om sex kan vara både svårt och känsligt. 

24 Sep 2009

vi föds som sexuella varelser och redan i 3-4 års ålder kan barn uppleva orgasm. Men pedofiliskandaler och våra egna ofta komplicerade förhållande till sex skapar rädslor. Följden är att barn sällan uppmuntras att utforska sina kroppar.  
  Åsa Kastbom är läkare och skriver på en doktorsavhandling om normal sexualitet hos barn:  
  – När man pratar om barn och sex är det ofta i negativa ordalag. Våra samtal och medias skildringar handlar om övergrepp och konsekvenserna av vuxnas kränkningar. Men barns lust är för det mesta sund och naturlig. Den bygger på upptäckarglädje och lust. 

Barns sexualitet tolkas ofta utifrån den vuxna sexualiteten. Men de två är helt olika saker. För barn handlar det om att upptäcka sin egen kropp och njutning. Det stärker deras självkänsla och identitet. Och kan lägga grunden till en positiv syn på sexualitet som de har med sig livet ut.  
  Kristina Henkel jobbar med jämställdhetsutbildningar på förskolor och ger kurser i hur man kan möta barns sexualitet och deras frågor om sex. Hon menar att det är viktigt att inte bara acceptera barns onani utan även bekräfta den.  
  -Det behöver inte vara speciellt svårt, det räcker med att positivt säga "jag ser att du pillar på snippan eller snoppen". För bemöter man inte deras sexualitet osynliggör man den.  
  Pojkar och fl ickors onani hanteras dock olika. Medan pojkars pillande på snoppen ses som något naturligt väcker fl ickors onani ofta nervositet och upplevs negativt.  
  -Det är inte ovanligt att en fl icka som onanerat på förskolan beskrivs som att hon är orolig eller stressad över något. Omedvetet för vi över på barnen en ojämnställd bild av sexualitet, säger Kristina Henkel. 

Både hon och Åsa Kastbom betonar vikten av att prata om sex med barn. Men tyvärr gör vuxna det alldeles för lite. Åsa Kastboms forskning är inte färdig ännu men den visar redan på en tendens att en mycket stor majoritet av föräldrarna inte alls pratar om sex med sina barn.  
  -Det är väldigt oroväckande. Barn har många frågor och i de fl esta "chatrummen" på internet fi nns det alltför många vuxna män som vill ge dem sina svar, säger Åsa Kastbom.  
  Därför blir förskolans roll desto viktigare. Den är för många barn den enda möjligheten att få uttrycka sin nyfi kenhet på sex. Men också för att få en nyanserad bild av hur vi kommer till.  
  Kristina Henkel berättar om en förskola där en pojke var rädd för en av förskollärarna eftersom han hade fått veta att hon hade en bebis i magen. Magen var för honom ett ställe dit maten kommer via munnen. Och förskollärare som äter bebisar är såklart läskiga.  
  – Vilka ord vi väljer är oerhört viktigt, att det till exempel är i livmodern och inte i magen som bebisar växer, säger hon. Genom att ge barn den rätta anatomin kan de förstå och prata om kroppen och sexualitet men även vara stolta över sina egna kroppar. 

Valet av ord skapar också möjlighet att motarbeta stereotypa könsroller och heteronormativitet. Den klassiska förklaringen av hur barn blir till med en mamma och en pappa som blir kära och kramas är både begränsande och föråldrad. Kristina Henkel föreslår att man separerar kärlek, sex och hur vi får barn.  
  – På så sätt kan vi lära barn att man får älska vem som helst, säger hon. Medan sex är något man gör själv eller med andra och som känns skönt. Det är inget som nödvändigtvis hänger ihop med att barn blir till.  
  Genom att skilja på de tre sakerna när man berättar om hur vi får barn öppnar man även upp för att inkludera allt från provrörsbefruktning och insemination till adoption.  
  Samtal om sex och bra ordval kan dock vara svårt. Sex är ett ovant samtalsämne som gör många obekväma. Därför krävs medveten övning.  
  – Diskutera med dina arbetskamrater vilka konkreta ord ni ska använda. Vad betyder till exempel knulla egentligen? Det behöver inte nödvändigtvis vara ett heterosexuellt samlag utan kan lika gärna vara att man gnider sitt kön mot någon annans.  
  Att bekräfta barns sexualitet och ge dem ord på sina könsorgan ger dem också ett skydd mot övergrepp. Genom att barnen får en positiv känsla av sin kropp vet de bättre när något inte känns bra och rätt. Och det blir lättare att berätta för en vuxen och mer precist beskriva vad de varit med om. Kristina Henkel pratar om att lära barn att hitta sina gränser genom att lyssna och lita på sin magkänsla.  
  -Det kan man till exempel göra när man gungar. Om man frågar hur det känns i magen när barnet gungar kan det antingen kittla bra eller kännas läskigt. Då kan man förklara att det är så deras "ja" och "nej" känns i magen.  
  Både Kristina Henkel och Åsa Kastbom är positiva inför framtiden. De menar att barns möjlighet till en positiv syn på sin kropp och sexualitet aldrig varit bättre.  
  – En helt ny generation växer upp nu som jag brukar kalla snippagenerationen, säger Kristina Henkel. Flickor har en stolthet och självklarhet över sitt könsorgan som tidigare generationer saknat och pojkar har inte längre anledning att tro att fl ickor saknar något. 

Åsa Rehnström 

Rösta

Hur tänker ni kring giftfritt i verksamheten?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin