Läs senare

Skolinspektionen svarar på kritiken

AktuelltSkolinspektionens kvalitetsgranskning av förskolan får kritik för att fokusera för mycket på brister och problem. Generaldirektör Helén Ängmo försvarar myndighetens arbetssätt – och tänker börja använda det även i skolan.

Skolinspektionen svarar på kritiken
Foto: Pixabay

Förskolan är inte överallt så bra som den borde vara. Om­sorgen om barnen fungerar vanligen fint, men inom undervisningen brister det på många håll. Problem finns på alla nivåer; från huvudmän som inte hittar metoder att styra och följa upp arbetet, till personal på enskilda förskolor som inte vet hur de ska utföra sitt pedagogiska uppdrag – eller inte ges tid att planera, utvärdera och utveckla arbetssätten.

Det är några resultat av Skolinspektionens första stora nationella granskning av kvaliteten inom förskolan.

– Den generella bilden är inte oroande, men skillnaderna mellan förskolorna är det. Alla barn får inte den undervisning de har rätt till. Verksamheten är inte likvärdig, säger Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen.

Vi har fått väldigt god respons. Uppåt 90 procent av de besökta förskolorna är positiva och tycker att granskningen lett till ett förbättringsarbete.

Granskningen är ännu inte avslutad, men resultaten har redovisats efter hand – och redan fått mothugg. Förskollärare har tyckt att kraven är för många och svåra att nå och att Skolinspektionen lägger för mycket fokus på brister och problem. De befarar att kritiken kan leda till en negativ spiral, som när skolan plågades av dåliga Pisa-resultat.

– Om det finns en sådan risk måste man ändå vara medveten om att förskolan numera är en del av utbildningsväsendet. Det kan tyckas att kraven på förskollärarna är höga, men så är det för alla lärare. Läroplanen har många mål och det kan finnas spänningar mellan vissa av dem. Det är upp till professionen att vara påläst, tolka och prioritera. Ett gott lokalt arbete räcker långt – vi ser ju att vissa förskolor lyckas bra, säger Helén Ängmo.

Treårig granskning snart klar

Regeringen har givit Skolinspektionen i uppdrag att under tre år granska kvaliteten inom förskolan. Arbetet är i slutfasen och ska redovisas i februari nästa år.

Närmare 500 förskolor har besökts, 2300 personer intervjuats och 116 000 föräldrar och 20000 anställda har besvarat en enkät. Hittills har tio delrapporter publicerats, under hösten kommer ytterligare fyra.

Källa: Skolinspektionen

När en delrapport om undervisningsbegreppet släpptes uppstod en debatt om skolifiering. Det ifrågasattes om undervisning alls hör hemma i förskolan. Men det tycker Helén Ängmo är en icke-fråga.

– Det framgår ju av skollagen att förskolan är en del av utbildningen och då måste det bedrivas undervisning där. Men den ska inte ske som i grundskolan, med lektioner, nationella prov och utvärdering av enskilda barn. I förskolan handlar det om att barnens förmågor ska stimuleras och att de ska få utforska saker. Lärandetillfällena kan vara under samlingen eller på lekplatsen.

Förskollärarna har ansvar för att undervisningen är bra och utgår från läroplanen.

– Ibland träder förskollärarna inte fram och tar det pedagogiska ansvar de enligt lagen har. Det kan ha med kultur och tradition att göra – de kanske sedan länge jobbar i team med barnskötarna. Då kan det kan vara krävande att ändra arbetssätt.

Det är inte bara på förskolor med för få förskollärare som Skolinspektionen hittat brister i undervisningen.

– Så enkelt är det inte. Självklart gör det verkan om det finns utbildade förskollärare – för lärares kompetens är avgörande för lärandet – men även där bemanningen är god kan arbetet vara outvecklat.

Skolinspektionens eget arbete med kvalitetsgranskningen är Helén Ängmo mycket nöjd med. Hon konstaterar att den gett ny kunskap om förskolan.

– Vi har fått väldigt god respons. Uppåt 90 procent av de besökta förskolorna är positiva och tycker granskningen lett till ett förbättringsarbete. Det ger en ny bild när vi som myndighet undersöker om förskolan följer lagen, arbetar kvalitativt efter läroplanens mål och omsätter de begrepp den innehåller i verksamheten. Tidigare har förskolans arbete oftast följts upp genom enkäter, där föräldrar angett hur nöjda de är. Men det räcker inte att de är nöjda, för det är inte säkert att de vet hur barnens pedagogiska utveckling ser ut.

Även i Skolinspektionens undersökning har tusentals föräldrar besvarat en enkät. Omdömena är i det stora hela rätt goda, men bland föräldrarna sätts frågetecken för förskolans anpassning efter det enskilda barnets behov. Helén Ängmo tror att det bland annat kan ha att göra med att bara en tredjedel av huvudmännen fördelar resurserna kompensatoriskt, utifrån barnens behov.

– Det är inte lika tydligt som i skolan vad särskilt stöd är och hur det ska ges.

Helén Ängmo säger att Skolinspektionen framöver ska lägga mer krut på att bedöma verksamheternas kvalitet i skolorna och alltså arbeta på liknande sätt som man nu gjort med förskolorna.

– Då får vi möjlighet att återkoppla på ett mer nyanserat sätt och kan ge råd på allmän nivå. Däremot kan vi aldrig säga till en enskild förskola eller skola exakt hur den ska göra, för i så fall skulle vi nästa gång vi kommer på besök behöva granska våra egna råd.

Skolinspektionens färdiga granskning ska överlämnas till regeringen om några månader. Innan dess vill Helén Ängmo inte avslöja vilka åtgärder myndigheten kommer att föreslå för att åtgärda de upptäckta bristerna.

Rösta

Hur fungerar arbetet med modersmål hos er?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin