Ingår i temat
Övergångar
Läs senare

”Snubbelsteg” är svåra att reparera

ÖvergångarEn dålig övergång färgar av sig på nästa, och vissa barn är extra sårbara inför förändringen. Det säger Gunilla Sandberg, docent i special­pedagogik vid Mälar­dalens högskola.

Illustration: Team Hawaii

Pedagogiska övergångar skiljer sig från varandra i många avseenden, beroende på skola och vilket stöd eleverna behöver. Det visar flera studier som gjorts inom ramen för ett större forskningsprojekt som finansieras av Vetenskapsrådet. Gunilla Sandberg, docent i specialpedagogik, har deltagit i flera studier och när projektet efter fem år går mot sitt slut, hösten 2017, kan hon dra några slutsatser.

– Generellt kan man säga att övergångar spelar stor roll, och att de gör det på olika sätt för olika elever. Barn som är mer sårbara är också mer känsliga för övergångar.

Erfarenheten av en övergång påverkar hur nästa övergång blir.

– En positiv upplevelse bär man med sig till nästa gång, men även en negativ. Det är viktigt att tänka på, säger Gunilla Sandberg.

De sociala relationerna är viktiga att tänka på i en övergång.

Hur en bra övergång ska se ut råder det skilda uppfattningar om i forskarvärlden. Det finns de som vill se den så mjuk och osynlig som möjligt. Men det finns också forskare som hellre ser en tydlig och mer markant övergång, som får bli positiv genom att elever får stöd i att växa. Det är ett perspektiv som Gunilla Sandberg förespråkar, baserat på sin egen forskning kring barn som började årkurs ett efter förskoleklassen.

– De ställdes inför något nytt, men också något väldigt positivt, ett viktigt steg i livet och utvecklingen. Samtidigt måste eleven få stöd i det steget, så att det inte blir ett ”snubbelsteg”.

Ett snubbelsteg kan vara svårt att reparera. Hamnar eleven fel i den nya miljön kan det gå fort nedför i en negativ spiral. Och när självförtroendet väl har fått sig en törn är det svårt att vända.

– Man misslyckas så fort. Det är bra att ha beredskap och kunna möta de här eleverna.

En annan viktig aspekt av övergångar är att tänka på om de ska vara individulla eller kollektiva. Ska hela klassen, eller en grupp, vidare till samma plats? Eller ändras elevens hela sociala sammanhang? Ofta är det ju inte hela klassen som går vidare till samma skola, utan just en grupp elever. Hamnar då elever i samma klass som fungerar bra socialt, eller blir det tvärtom, en grupp där det tidigare varit konflikter? Det är önskvärt att fundera över, enligt Gunilla Sandberg.

– Det tar tid att arbeta samman en grupp. De sociala relationerna är viktiga att tänka på i en övergång.

Gunilla Sandberg har själv bidragit till det aktuella forskningsprojektet med bland annat en avhandling om skriftspråkslärande i övergången mellan förskola, förskoleklass och årskurs ett. Något som påverkar elevernas ”läranderesa” är att förskoleklassens upplägg ser så olika ut på olika skolor.

För förskolan finns en tydlig läroplan och så även från ettan, men detta har saknats för förskoleklassen. Sedan augusti 2016 finns nu ett tillägg i Lgr 11 om innehåll för förskoleklass.

– Förskoleklassen har varit ett vakuum. På vissa håll är det väldigt skolifierat, på andra inte. Ibland är det tre olika kulturer som eleverna möter när de går från förskola till förskoleklass och vidare till ettan, säger Gunilla Sandberg.

Dessa övergångar sker just i en tid som
är så central för den tidiga läs- och skrivutvecklingen, påpekar hon. Därför är det väldigt viktigt att pedagogerna har kunskap och förståelse för varandras verksamheter, och gör överlämningen så tydlig och detaljerad som möjligt.

Rösta

Funderar du på att byta jobb?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin