Ingår i temat
Maxa musiken
Läs senare

Språket alla förstår

TEMANKlappa, ljuda, nynna, dansa, lyssna och spela…
Musik är uttrycksformen som alla kan använda. Och som handlar om så mycket mer än att sjunga fint och rätt.

27 Nov 2016
Foto: Emelie Asplund

Ettåringarna Thea och Viggo trycker fram olika beats på en keyboard. Melwin skrattar, snurrar runt och vickar sin kropp i takt till rytmerna.
− Musik är verkligen deras språk som de känner sig hemma i. De samspelar med varandra genom musiken, säger förskol­läraren Helena Karttunen som arbetar på avdelningen Trumman för de yngsta barnen mellan ett och två år.
Vid inskolningen ombeds föräldrarna att berätta om barnets favoritmusik.
− Vi använder sånger och rytmer som barnen känner igen och gillar. De får utforska musiken redan från början, säger hon.
Viggo går omkring med en plastflaska fylld med havregryn. Han skakar på den och lyssnar fascinerat till ljudet. På låga hyllor och bord finns trummor, bjällror, ukuleler, trianglar, maracas och andra föremål som barnen kan få att ljuda. Och som de själva kan nå.

TIPS!

TILLVERKA INSTRUMENT MED BARNEN:
Maracas: häfta ihop två papptallrikar och fyll med något som rasslar, till exempel ris eller pumpakärnor. Låt barnen smycka instrumentet.
Panflöjt: tejpa ihop sugrör
i olika längder.
Gitarr: trä gummiband över en papp- eller plastask. Olika material och tjocklek på gummibanden ger skillnader i ljud.
Trumset: vänd på burkar och papperskorgar i olika storlekar. Hämta pinnar utifrån och klä dem eventuellt med tyg i toppen.

På avdelningen intill, där 2−3-åringarna går, hörs gitarr och sång.
− Ska vi köra båtlåten i rockigare stil? Ska vi räkna till tre och sedan spela? undrar förskolläraren Martin Karlsson som sitter på golvet med gitarr och flera barn i knäet.
− Ett, två, tre, räknar han och barnen.
Julian drar med fingrarna över sträng-arna på en ukulele, Bosse skakar på en petflaska fylld med piprensare och Alvin sjunger med när han hör orden ”tänker” och ”stänker” i sången.
Förskolläraren Martin Karlsson, som på fritiden spelar elgitarr och synth i ett coverband, menar att musiken är hans bästa arbetsredskap.
− Jag använder musik när jag ska introducera något nytt för barnen. Vi brukar göra låtar tillsammans som handlar om det som vi ska lära oss. Det väcker deras nyfikenhet.

Jag använder musik när jag ska introducera något nytt för barnen.

Smultronvägens förskola i Västra Frölunda har haft musikprofil sedan 2011. Tanken är att musiken ska finnas med som en självklar del i vardagen – i barnens lek och lärande, i projektarbeten och i utomhusmiljön. Instrument finns lätttillgängliga på avdelningarna, så att barnen kan använda dem i sin fria lek. Det finns även ett gemensamt musikrum med instrument och ljudanläggning. Förutom att musiken är en del i leken, ordnas också musiksamlingar i musikrummet varje vecka.
Den här förmiddagen har alla femåringar musiksamling med förskolläraren Annika Andersson och musikpedagogen och blivande förskolläraren Mariette Ferngren. På den här samlingen får fem-­åringarna turas om att spela ukulele och djembetrumma, sjunga och göra rytmövningar.

Förskolläraren Annika Andersson Foto: Emelie Asplund

− Vi plockar upp barnens musikintresse från den spontana leken och fördjupar deras musicerande under samlingen. Det kan till exempel handla om att vi sätter ord till melodier som de nynnat på eller spelar deras favoritlåtar med nya rytmer, berättar Mariette Ferngren.
De ser båda musiken som ett effektivt verktyg för lärande.
− Genom musiken övar barnen sin motorik och kroppsuppfattning. I takt och rytm kan vi träna matematiska begrepp och språk. Vi har till exempel små barn som inte pratar, men som kan sjunga orden i Blinka lilla stjärna. Sången och rytmen blir en hjälp för dem att utveckla sitt språk, säger Annika Andersson.
De anser också att musicerandet är en viktig del för identitetsutvecklingen. Barnen får möjlighet att upptäcka olika uttryckssätt och de blir bekväma med att använda och höra sin egen röst.
− Musik är ett språk som alla barn kan och som de känner sig trygga med, oavsett ålder eller var i världen de kommer ifrån, säger Annika Andersson.
När de har barn från andra länder brukar de be föräldrarna om hjälp med att översätta enkla sånger som Broder Jakob till hemspråket.
− Vi har sjungit sånger både på engelska och bosniska. Barnen tycker att det är spännande att lära sig ord på andra språk och det kan leda till många frågor och funderingar om andra länder, säger hon.

Alla barn på förskolan får prova på att spela ukulele om de vill. De äldre barnen brukar Annika Andersson utmana genom att sätta tejpbitar på ukulele­strängarna, för att markera var de ska trycka ner sina fingrar för att spela olika ackord.
− Ukulele är enkelt att börja med. Det kan räcka med ett D-ackord för att spela Broder Jakob och barnet får en känsla av hur det är att spela ett riktigt instrument.
Tidigare har barnen också haft en
egen rockgrupp och ukulelegrupper i förskolan. Men för närvarande saknas det personalresurser för att kunna samla musikgrupperna. Trots att alla idéer inte går att genomföra, är förskollärarna måna om att fortsätta att utveckla musikarbetet. Var fjärde vecka träffas en pedagog från varje avdelning för gemensam musikplanering. Då kan de välja ut sånger som alla avdelningar ska träna på för att få en gemensam repertoar eller förbereda förskolans årliga karneval med musik, sång och dans.
Det finns dock inga krav på att de som arbetar på förskolan ska kunna spela.
− Man ska ha ett intresse för musik och vilja forma en miljö där barnen kan utforska musiken på sina villkor, säger Annika Andersson.

Musik är ett språk som alla barn kan och som de känner sig trygga med, oavsett ålder eller var i världen de kommer ifrån.

På utegården ansluter Annika Andersson sin mobiltelefon till en bärbar Bluetooth-högtalare, och spelar musik från Spotify. När barnen hör låten Bada nakna med Samir & Viktor flockas de på scenen på utegården. William släpper basketbollen och övergår till att göra
breakdance-steg. Stilarna är många. Några barn vickar på höfterna och snurrar runt. Andra stampar med fötterna i takt till musiken.
Men de allra yngsta står kvar vid en förrådsvägg. Uppslukade av att göra egna ljud. På väggen hänger grytlock, trådrullar, kastruller, tvättbräde, gafflar, spadar och ett hjul med ekrar. Alicia drar med en gaffel över tvättbrädet. Ansiktet spricker upp i ett lyckligt leende när hon hör det rispande ljudet.
− Igen! säger hon och drar med gaffeln på nytt.

Rösta

Vad tycker du om regeringens förslag om läsa, skriva, räkna-garantin?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin