Ingår i temat
Uppdrag förstelärare
Läs senare

Status och utmaning

förstelärareNågra tusenlappar mer i månaden och ett mandat att leda. Statusfyllt? Absolut. Krävande? Utan tvekan. Förskolan har fått förstelärare. Och förhoppningarna om vad de ska uträtta är skyhöga.

Helene Olsson tillsammans med kollegan Lena Engdahl. Responsen från arbetskamraterna har varit bra tycker Helene. ”De är fantastiska och har varit uppmuntrande och nyfikna kring detta”, säger hon.
Helene Olsson tillsammans med kollegan Lena Engdahl. Responsen från arbetskamraterna har varit bra tycker Helene. ”De är fantastiska och har varit uppmuntrande och nyfikna kring detta”, säger hon. Foto: Aline Lessner

Det är höst och 2016 när vi träffas. Helene Olsson sitter på golvet på småbarnsavdelningen med fem barn. De har just vaknat från vilan och sjunger nu tillsammans om Babblarna och deras olika färger.

Sedan den första juli är hon förstelär­are i förskolan. Men i barngruppen och vardagen finns inga stora skillnader.

Fakta:

Helene Olsson är förste­lärare på Tegskiftets förskola i Landskrona. Efter en lång och omfattande meritering fick hon en av de totalt fyra tjänsterna som fanns att söka i kommunen. Hittills har hon kommit överens med sin förskolechef om att hon ska ansvara för studenter på praktik, och för ett samarbete med Malmö högskola.

I fram­tiden tror hon att det kan bli fler uppdrag från förvaltningen.

– Jag har egentligen bara lyckats bevisa att jag är särskilt yrkesskicklig som förskollärare och det var jag nog även innan jag fick tjänsten. Arbetet med barnen och undervisning fortsätter som förut och både jag och min förskolechef är överens om att det är där jag ska lägga krutet, samtidigt som jag har andra enskilda uppdrag från förvaltning och förskolechef.

Förskolan heter Tegskiftet och ligger inrymd i en länga av höga lägenhets­hus. En klar dag kan nog de som bor på översta våningen se hela Landskrona. I ett hörn, längst ner på bottenvåningen, finns förskolan. Lokalerna är långt ifrån traditionella, men fungerar bra. Förskolan är uppdelad i två lägenhetshus och en paviljong. Det finns sex avdelningar, och strax över hundra barn på tjugo personal.

Helene Olssons resa till tjänsten som förstelärare började för två år sedan. Hon hjälpte en arbetsgrupp som skulle jobba fram ett meriteringsmaterial för förstelärare i förskolan. En tidigare chef till Helene Olsson var med i gruppen och gjorde intervjuer för att gruppen skulle kunna skapa sig en bild av vad som utmärkte en yrkesskicklig förskollärare. Helene Olsson ställde upp och besvarade frågan ungefär så här:

– Jag tycker framför allt att det är jätte­viktigt att se helheten och att ha fokus på förskolans uppdrag. Men även att se till varje barns individuella behov samtidigt som man ser till verksamheten.

– Det går inte att bara tuta på och säga att ”så här har vi gjort i alla år”. Eller ”så här gjorde vi då och det funkade inte då, så det kan vi inte göra nu”. Det kommer hela tiden nya barngrupper, och barnen blir dessutom både äldre och växer som individer, så man får anpassa verksamheten och miljön till barnen man har.

Helene Olsson har varit förstelärare i förskolan sedan i juli. Hon och hennes chef är överens om att det är i barngruppen hon ska lägga mest kraft även i den nya tjänsten. Foto: Aline Lessner

Helene Olsson blev inte bara intervjuad, hon hjälpte även till att testa olika delar av materialet som skulle ingå i meriteringen. Hon fick till exempel skriva två stycken argumenterande texter om sin undervisning, och fick även sitt arbete i förskolan observerat av en oberoende observatör. När meriteringsmaterialet var färdigt och Landskrona stad utlyste tjänsterna som förstelärare tvekade hon inte på att söka.

– När de kom ut hade jag redan varit inne i systemet, så jag sökte. Med påtryckningar från både min nuvarande och tidig­are chef och även kollegor som tyckte att jag skulle göra det.

Hon klarade den första gallringen till tjänsterna, och fick gå igenom hela meriteringen en gång till. Nu var den dessutom ännu mer omfattande än tidigare. Fyra argumenterande texter som visade på att det fanns forskningsstöd i hennes arbete skulle skrivas. Återigen fick hon sitt arbete observerat och kollegor, föräldrar och chefer fick kommentera hennes arbete.

Meriteringen gick bra och Helene Olsson fick till slut en av tjänsterna. Hon är den enda försteläraren på Tegskiftets förskola. Totalt finns fyra stycken i Landskrona stad.

Än så länge har hon bara hunnit ha några samtal med sin förskolechef om vad rollen ska innebära. Vilka uppgifter hon ska ha. Förutom att Helene Olsson ska vara mycket i barngrupp har det landat i att hon har ansvaret för studenterna, och är ansvarig för ett samarbete som förskolan har med Malmö högskola.

Som förstelärare får hon 5000 kronor extra i månaden. Men hon har inte märkt av att det eller något annat har gjort kollegorna avundsjuka.

I vardagen finns inga större skillnader. ”Jag har bara lyckats bevisa att jag är särskilt yrkesskicklig, och det var jag nog även innan den första juli”, säger Helene Olsson.
I vardagen finns inga större skillnader. ”Jag har bara lyckats bevisa att jag är särskilt yrkesskicklig, och det var jag nog även innan den första juli”, säger Helene Olsson. Foto: Aline Lessner

– Mina kollegor är fantastiska och har varit både uppmuntrande och nyfikna. Jag tror att en anledning är att vi hela tiden har varit så öppna om vad det här innebär, och att alla har haft möjlighet att söka tjänsterna. Men de andra har också sett att vi verkligen har fått jobba för det här. Vi är två förstelärare på vår enhet, även om jag är ensam på förskolan här, och vi presenterade vår resa för all personal under en arbetsplatsträff.

Att ha genomgått meriteringen och fått tjänsten känns som ett erkännande tycker hon.

– Det är en bekräftelse på att mitt arbetssätt är bra och att mina verktyg fungerar. Det har stärkt mig i yrkesrollen. Och genom meriteringen har jag kunnat få syn på mitt eget arbetssätt och kunnat reflektera kring det och hur jag agerar i olika situationer. Jag arbetar också i en förskola där vår förskolechef ger oss bra förutsättningar och tid till analys och reflektion vilket bidrar till en ökad kvalitet.

Lika mycket som det är ett erkännande känns det som en utmaning. I framtiden tror Helene Olsson även att utbildningsförvaltningen i Landskrona stad kan lägga på fler uppgifter på förstelärarna. Än så länge har hon hunnit hålla i en föreläsning på kommunens utbildningsdagar, och en för studenter om tematiskt arbete.

– Man vet inte riktigt vad som ska hända. Vi är fortfarande i uppstarten, det är så nytt allting.

Rösta

Vad tycker du om regeringens förslag om läsa, skriva, räkna-garantin?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin