Läs senare

Svårt få koll på jämställdheten

AktuelltMånga förskolor klarar inte av jämställdhetsuppdraget. Det visar Skolinspektionen i en ny granskning.

Foto: Pixabay

Uppdraget i förskolans läroplan är tydligt: Jämställdhet mellan könen är en grundläggande värdering som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen. Men i Skolinspektionens granskning står det klart att många förskolor har svårt att få till det.

Flera av de granskade förskolorna saknar ett systematiskt arbete kring jämställdhet och genus. På hälften av förskolorna lyckas inte personalen vägleda barnen att prova olika miljöer och material, särskilt inte i den fria leken. Och på så många som tre fjärdedelar av förskolorna menar personalen att de varken har tillräckliga kunskaper om jämställdhet eller diskuterar frågan i arbetslaget.

Skolinspektionen konstaterar visserligen att det är många som arbetar aktivt med likabehandling men det kopplas inte ihop med jämställdhetsuppdraget.

Framgångsfakt­orn är att inte släppa fråge­ställning­arna. Vi tänker hela tiden på genus när vi planerar, tittar på våra lär­mil­jöer och dokumenterar.

Enligt Siv Wilborgsson, projektledare på Skolinspekt­ionen, har det varit en komplicerad granskning eftersom arbetet i förskolan består av så många processer.

– Det har krävts mycket jobb för att plocka ut de delar som handlar om jämställdhet. Men utredarna är rutinerade och har erfarenhet av förskol­an så jag tycker att granskningen i stora drag ger en rättvis bild. Men man ska komma ihåg att vårt uppdrag är att granska, vi sysslar inte med forskning, och det vi ser är ögonblicksbilder, säger hon.

Professor Ingegerd Tallberg Broman vid Malmö högskola har ägnat en stor del av sin forskargärning åt just jämställdhet i förskolan och är en av de forskare som inledningsvis varit med i diskussionerna inför Skolinspektionens granskning. Hon menar att jämställdhet är en mycket komplicerad fråga, mer komplex än andra områden som granskats tidigare. Ett av problemen är att jämställdhet och genus inte är aktuella frågor i förskolan i dag.

– Flerspråkighet, migration och globalisering är mer brinnande frågor. Men då måste man förstå att jämställdhet och genus är en del av det, det är inte en egen fråga utan en del av helheten, det är ett förhållningssätt.

Ingegerd Tallberg Broman understryker att jämställdhet är en grundläggande ideologi i förskolan och skolan, på den punkten är styrdokumenten glasklara. Men det är också en pedagogisk fråga som ständigt måste diskuteras ur olika perspektiv.

– Om jag arbetar med ett jämställdhetsperspektiv så betyder det något för mitt arbete, för hur jag planerar, för vilka material jag använder, hur jag organiserar arbetet. Om det blir en pedagogisk fråga så blir det också en del av den professionella uppgiften och en del av förskollärarnas identitet, säger hon.

Äsperöds förskola i Uddevalla var en av de 36 slumpmässigt utvalda förskolor som granskades av Skolinspektionen. Förskolechef Marie Aronsson tycker det är anmärkningsvärt att jämställdhetsarbetet inte kommit längre, trots stora statliga satsningar som exempelvis Delegationen för jämställdhet i förskolan för drygt tio år sedan. Och precis som granskningen visar tror hon att det till stor del beror på bristande kunskaper.

– Många har sin egen idé om hur man ska förhålla sig och ofta gör man som man själv blivit uppfostrad. Men vi måste diskutera detta mycket mer i förskolan i dag, våga titta på oss själva och ifrågasätta våra egna normer och värderingar, säger hon.

I Uddevalla finns ett nätverk, Genvägsgruppen, som träffas en gång per termin för att diskutera just jämställdhet och genusfrågor utifrån aktuell litteratur och forskning. Marie Aronsson tycker att det ger en bra kraft att kommunen jobbar med frågan i alla led, från ledning till de enskilda förskolorna. Och just Äsperöds förskola fick också ett bra betyg av Skolinspektionen för att de arbetar systematiskt med jämställdhet.

– Jag tror att framgångsfaktorn är att inte släppa frågeställningarna. Vi tänker hela tiden på genus när vi planerar, vi tittar på våra lärmiljöer och dokumenterar det vi ser, vi filmar varandra för att observera våra beteenden – allt för att inte fastna i invanda tankemönster, säger hon.

Något som ofta glöms bort är samarbetet med föräldrarna, menar Marie Aronsson.

– Vi har ju faktiskt ett uppdrag att jobba med jämställdhet, det står i våra styrdokument och det måste vi lyfta med föräldrarna och diskutera. För mig är det en fråga om professionalitet, säger hon.

Professor Ingegerd Tallberg Broman kopplar ihop det med förskolans ansvar att erbjuda alternativ till sådant som barn påverkas av i samhället.

– Ser man sig omkring är det så mycket sexism och stereotypa könsroller som omger barn. Andra aktörer är verkligen inte försiktiga i sin påverkan av barn. Vad innebär det om förskollärare och lärare backar och låter bli att påverka? Jag menar inte att man behöver gå in och ändra den fria leken men det finns så många möjligheter att erbjuda barnen alternativ, säger hon.

Ingegerd Tallberg Broman tror trots allt att verkligheten är bättre än vad Skolinspektionens rapport visar och att jämställdhet är integrerat i förskolans arbete. Men hon tycker att skrivningarna i förskolans läroplan är något som borde ses över.

– Jag tror att många värjer sig mot terminologin. Ta ordet ”motverka” exempelvis, det hör inte hemma i förskolan, där utvecklar och utmanar man. Och ”traditionella könsroller” vad är det? Vad betyder det i vårt segregerade multikulturella klassamhälle, vilket klassperspektiv utgår man ifrån?

Rösta

Vad är det bästa som hänt på jobbet under 2017?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin