Läs senare

Ta dig tid att förundras

SupportenHur är läget? Jo vars, jag behöver träna upp mina reflektioner kring döden och kanske öka dosen hänförelse litegrann, men annars bra tack.

04 Dec 2017
Hur ofta tar du dig tid att fundera över livets stora frågor och vad som verkligen är viktigt för dig? Här tipsar vi om hur du kan komma igång med existentiella samtal och bli lite hänförd då och då.
Foto: Istock

Ja, det räcker inte med att flåsa runt på löpbandet, äta omega 3 och gå ner i yogaställning för att må bra. Vi behöver också ge vår själ lite utmaning på det mentala gymmet och jobba med vår existentiella hälsa. Det menar Cecilia Melder, forskare och universitetslektor som skrivit en avhandling om existentiell hälsa.

– Det finns många studier som visar att en god existentiell hälsa påverkar vår allmänna hälsa, vi kan se det på såväl blodtryck som hälsorelaterad livskvalitet.

Det var WHO, världshälsoorganisationen, som i en pilotstudie 2002 såg att den existentiella dimensionen spelade en viktig roll i den uppskattade hälsan. Man såg att människor som ingick i ett meningsskapande sammanhang, om det så var religiöst, politiskt, andligt, filosofiskt system eller i en grupp, de uppskattade sitt mående som bättre.

Det är en del av att vara människa, att faktiskt inte veta allt.

– Människor som upplever att de har ett syfte i livet och att de lever enligt sina värderingar har högre skattad hälsa. Även hopp är viktigt, att känna att framtiden är ljus, säger Cecilia Melder.

Så kanske är det lite läge att samtidigt som man läppjar på lite varm glögg tillåta sig att försjunka i de stora frågorna. Se julen som ett tillfälle att bjuda in släkt och vänner på ett existentiellt äventyr, eller engagera personalgruppen på ett existentiellt gympapass så här i juletider.

– Utrymmet och tiden för att prata om de stora frågorna finns inte längre lika självklart i vårt samhälle. Tidigare fanns det en tradition, som exempelvis den kristna, av hur man skulle tolka livets olika delar, kärlek, död, hopp och tro, säger Cecilia Melder.

Det är viktigt att ge sig själv möjlighet att sätta ord på sin egen osäkerhet, att man själv faktiskt inte har alla svaren, och att det är helt okej.

Utgå från de åtta aspekterna av existentiell hälsa och öppna upp för samtal.

  1. Känsla av hopp: Berätta om en film, en bok eller en dikt som ger hopp, eller kanske något en person du känner eller hört om gjort.
  2. Känsla av helhet: I vilka sammanhang på jobbet känner du att det som är viktigt i livet stämmer med det du gör på jobbet?
  3. Känsla av harmoni: När i verksamheten/eller hemma känner du att du bara kan slappna av fullt ut, vila och vara helt trygg?
  4. Känsla av att ingå i ett sammanhang: Vad ger en bra arbetsgrupp dig? Nämn ett tillfälle när du kände att arbetslaget var en riktigt bra grupp? Och hemma: Vad är en familj för dig?
  5. Existentiell kontakt: När och var hämtar du styrka från sammanhanget och känner att det finns någon du kan stötta dig emot?
  6. Personlig tro: Hur förhåller du dig till de stora frågorna? Om barnen i förskolan frågar om döden, blir du obekväm eller blir du engagerad? Fundera på hur du kan utveckla ditt sätt att prata om existentiella frågor.
  7. Meningen med livet: Ta med dig en låt eller text som säger något om den frågan.
  8. Känsla av förundran: Berätta om en situation som säger något om förundran, kanske en snöflinga som sakta smälter, eller barnens undersökande av lera.

Källa: Cecilia Melder

– Det är en del av att vara människa, att faktiskt inte veta allt. När barnen exempelvis frågar vad som händer efter döden så behöver vi svara, inte bara bolla tillbaka och säga ”vad tror du?”. Om vi så svarar att vi inte vet, eller att vi tror att den blir en blomma eller en liten ängel.

Det viktiga är inte vad vi tror på utan att vi delar varandras livstolkningar och pratar om det.

En viktig del av existentiell hälsa är att ha ett språk att uttrycka sig på, att få träna sig på att prata om sådant människor tänkt på sedan begynnelsen, vad gör vi här på jorden, vad är hopp, vad har jag för uppgift, finns det en högre mening, och vad kan det då vara?

För att få igång ett samtal kan man behöva hämta inspiration utifrån, läsa dikter man tycker om, sångtexter som lyfter något viktigt eller läsa olika religiösa och andliga texter.

– Att få prata om meningen med livet, om döden och om hur man vill vara som människa, är viktigt för att få perspektiv på det dagliga livet, säger Cecilia Melder.

Religion och politik kan vara lite no-no att prata om i Sverige, menar Cecilia Melder, något man drar sig för att ta upp. I Sverige har vi en ganska hög integritet och de frågorna ses ofta som privata, men vi skulle vinna mycket på att våga bjuda lite på oss själva menar hon.

Existentiell hälsa kan delas upp i åtta perspektiv. Det första handlar om hopp och framtidstro, hur vi ser på våra möjligheter i livet. Det andra perspektivet handlar om helhet och integration, att känna att det finns en linje i livet mellan våra värderingar, i tanke och känsla, och hur vi handlar. Om man till exempel tycker att det är viktigt att få finnas till för och stötta barn så blir valet att jobba som förskollärare en del av helheten, man får möjlighet att se och möta barn med respekt.

– När man sedan kanske har en så stor barngrupp att man har svårt att hinna vara den förskollärare man vill vara kan man uppleva att man gör våld mot sin person och sina värderingar. På sikt kan det leda till att man blir utmattad, om man ofta känner att man inte har helhet i sitt liv.

Det tredje perspektivet handlar om harmoni och inre frid, att kunna ha stunder där man känner att man helt kan slappna av, vila i sig själv, utan att prestera.

Den fjärde aspekten handlar om att uppleva att man ingår i en större meningsskapande gemenskap. Det kan vara allt från ett politiskt sammanhang till ett religiöst till att vara en del av ett arbetslag. Eller att du är en del av naturen.

– Det kan vara en sådan sak som att det kanske är lite småtrist att skölja ur mjölkpaketet för återvinning, men om du tänker på det långa perspektivet och att ni är många som gör en liten handling för att förändra i det stora, så blir det lättare att göra den lilla handlingen, säger Cecilia Melder.

Det femte perspektivet kallas existentiell kontakt, att man kan hämta styrka från sammanhanget, exempelvis att kunna be till Gud, eller att i ett arbetslag känna att man kan få hjälp. Det sjätte perspektivet handlar om personlig tro, hur ser min grundläggande uppfattning ut om människan, vad händer efter döden, tror jag på slumpen eller att det finns någon kraft som påverkar.

Det sjunde perspektivet berör meningen i, och med livet. Vad man tycker om det, hur kan det uttryckas på jobbet, kanske är meningen att hjälpa kommande generation, att bli lite klokare, snällare, mer kärleksfull.

Den åttonde och sista dimensionen handlar om förundran. Här kan man med fördel smygkolla hur barnen gör, de är mästerliga på just denna dimension, att stanna upp, iaktta, och verkligen låta sig fångas av något – hur det känns när stövlarna sugs ner lite i en lerpöl.

– Vi vuxna behöver träna lite extra på förundran. Att plocka in lite wow-känsla i livet, det mår vi bra av och att bli lite hänförd då och då, det mår själen bra av.

Rösta

Vad är det bästa som hänt på jobbet under 2017?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin