Ingår i temat
Lekfulla rum
Läs senare

Ta makten över miljön

Mögel, flytt och sparkrav. Yttre faktorer styr miljön mer än förskollärarna, upplever forskaren Maria Bjerneby Häll som studerar förskolemiljöer.
Gammal är också äldst säger hon. En sliten förskola kan tillåta mer kreativitet än en nybyggd.

12 Apr 2013

Om du är ett litet barn som lämnas i förskolan. Hur upplever du rummen och sakerna du möter? Och hur bidrar den fysiska miljön till ditt lärande i matematik, naturvetenskap och teknik? Det är något som forskarna Maria Bjerneby Häll och Hed Kerstin Larsson vid högskolan i Dalarna vill ta reda på. De kartlägger nu miljöer och intervjuar förskollärare från förskolor med helt olika förutsättningar och pedagogisk inriktning. På landsbygd, i stadsmiljö, med olika åldersindelningar och profiler: traditionell förskolepedagogik, montessori-, utepedagogik och Reggio Emilia-inspiration.

Inga resultat är klara än men forskarna ser redan en del tendenser.

– Vi har sett stor skillnad mellan olika förskolor och det är inte i första hand pedagogiska beslut som ligger bakom, utan allt elände omkring, säger Maria Bjerneby Häll.

Hon har sett hur mögel, vattenskador, nedläggningar, ihopslagningar av avdelningar, nybyggda moduler och besparingar satt ramarna för vad pedagogerna kunnat göra med miljön. Samtidigt tycker hon att de förskollärare hon mött är kreativa när de utvecklar den miljö de har.

En iakttagelse är att gamla slitna förskolor tycks ge utrymme för mer förändringar än nybyggda där väggarna ska kunna flyttas och ibland inte får förstöras ens med ett häftstift. På en gammal förskola i studien målade pedagogerna direkt på väggarna. Och på en förskola där en dörr gått sönder gjorde man hålet i dörren större och skapade en krypingång, en sorts kattlucka, nedtill på dörren och målade ett vattenfall på andra sidan. En lösning som i sin tur främjar rumsuppfattning och positionering i matematiklärandet.

Miljöer för matematik är svåra att skilja ut för forskarna, eftersom vilka lekmaterial som helst kan bidra till matematiklärande. Naturvetenskap och teknik är mer konkret att upptäcka, tycker Maria Bjerneby Häll. Lärandemiljöer syns i byggrum, leksaker, djur- och naturbilder, böcker och naturmaterial från skogen. Kollegan Hed Kerstin Larsson klassificerar biologi-, kemi- och fysikmaterial hon ser i miljön efter olika egenskaper: hårda, mjuka, plastiska, i metall, trä och så vidare. Många arbetar också med experiment som flyta–sjunka som det också syns spår av i rummen.

Några sätt att se om miljön främjar matematisk utveckling är om barnen kan krypa, klättra, uppleva höjdskillnader, titta i speglar, se ljusskillnader, färger, former och har tillgång till sådant som kan paras ihop, sorteras och ordnas i system. En flyttbar spegelvägg och en leksaksaffär är två exempel på matematikmiljöer som pedagoger i studien skapat. Rum i rummet och kojor är också populära hos barn och bidrar till grundläggande kropps- och rumsuppfattning, en sorts positionering av den egna kroppen i världen.

– På sikt lär man sig hitta på Manhattan, i skogen och på fjället, säger Maria Bjerneby Häll.

Som matematikdidaktiker är hon imponerad av montessoripedagogiken i förskolan.

– De har otroligt mycket fint välstrukturerat material som man inte kan se någon annanstans.

Reggio Emilias miljö sticker också ut med fokuset på skapande material och ateljé. Men ofärdigt, ostrukturerat material var inte vanligt i någon av de studerade förskolorna.

Något annat som forskarna sett väldigt lite av på alla undersökta förskolor är dokumentation i rummen av barns lärande inom matematik, naturvetenskap och teknik.

En skillnad de har kunnat se mellan olika förskolor är hur tillgängligt materialet är för barnen. På åldersindelade avdelningar är materialet ofta åldersanpassat och lättillgängligt, enligt Maria Bjerneby Häll. Men på åldersblandade avdelningar kan materialet som de äldre klarar att hantera vara otillgängligt och inlåst för att inte de yngsta barnen ska skada sig på det, till exempel saxar eller smålego.

– Pedagogerna försöker uppfylla säkerhetskraven, säger Maria Bjerneby Häll.

Forskningsprojektet Förskolor som miljöer för lärande i matematik, naturvetenskap och teknik startade 2011 och beräknas vara klar senast år 2015. Studien utgår från variationsteorin och studier av Camilla Björklund, Maria Reis och Susanne Thulin. Variationsteorin går ut på att människor behöver möta ett fenomen eller ett begrepp på många olika sätt, i många sammanhang, för att lära sig något. Tanken är att upplevelser och material ger barn olika möjligheter att möta variationer av vad exempelvis talet två eller en fågel är. Till sist kan barnet hitta en generell förståelse av ett fenomen trots att ”fågel” och ”två stycken” kan se så oerhört olika ut.

Teorier kring lärandemiljö har Maria Bjerneby Häll och hennes kollega hämtat från forskning av Ingrid Pramling Samuelsson, Sonja Sheridan och Eva Johansson.

Den fysiska miljön är enligt dem bara en del av lärandemiljön. I begreppet ingår även förskolans psykiska, emotionella, sociala och pedagogiska miljö. Allt från förskolans ekonomi och läroplan till pedagogernas förhållningssätt, engagemang och kompetens påverkar lärmiljön. Den fysiska miljön, lokaler och material, är en viktig del i lärandemiljön och kvaliteten i förskolan, men det är inte ofta förskollärare eller forskare får vara med och besluta hur nya förskolor byggs. Trots att många förskollärare kämpar med yttre faktorer tycker Maria Bjerneby Häll att de hon intervjuat visat prov på otrolig fantasirikedom.

– De hittar fantastiska lösningar inom de trånga ramar de har fått. De utnyttjar miljön som finns – fixar till förändringar utan att det kostar pengar, flyttar, testar och möblerar om. Jag är så imponerad av hur de följer barnen: ”Nu är de större och vill ha bygg där” till exempel.

Om hon skulle ge ett råd angående miljön är det att man kunde städa lite mindre.

– Det vore roligt att hitta lite skräp som barnen kan leka med. Men vi kommer ut när pedagogerna har tid för planering och då är nog allt undanplockat och man passar på att städa på förskolorna.

LÄS MER

Sök på lararnasnyheter.se/forskolan:

Barnen lämnas utan svar, intervju med Susanne Thulin, 2012

De yngsta möter matematiken i leken, intervju med Maria Reis, 2012

Matematiken berör barns liv, intervju med Camilla Björklund, 2010

Sök på gu.se

Barns tidiga lärande, en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande Sonja Sheridan, Ingrid Pramling Samuelsson & Eva Johansson (red) 2009.

Alla artiklar i temat Lekfulla rum (6)

Rösta

Vad tycker du om regeringens förslag om läsa, skriva, räkna-garantin?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin