Läs senare

Våga prata om julens budskap

ForskningMånga förskollärare är osäkra på om de ska förmedla den religiösa bakgrunden till högtider som julen. Att undvika det kan leda till att en del av kulturarvet går förlorat, säger forskaren Tünde Puskás.

Bild: Pixabay

Varför är förskollärarna osäkra på hur de ska göra?

– Jag tror att det är många faktorer som spelar in. Dels är läroplanen otydlig. Det står att kulturarvet ska överföras från en generation till en annan men det är inte definierat vad som ska ingå i kulturarvet och religion nämns överhuvudtaget inte. Samtidigt säger skollagen att skolan ska vara icke-konfessionell, alltså att det inte får förekomma religiösa inslag i undervisningen. Sedan har religionsfrågor i samhället blivit synligare i olika debatter. Till exempel frågan om skolavslutningar kan hållas i kyrkan och debatten om religiösa friskolor.

Hur beskriver förskollärarna sin osäkerhet?

– De uttrycker att religion är ett känsligt ämne men de vet inte riktigt varför det är så. I våra studier har vi följt en mångkulturell förskola och en förskola med kristen profil när de firar olika högtider. Vi har också gjort intervjuer i fokusgrupper med ett 30-tal förskollärare och en enkätstudie med svar från över 1000 förskollärare och barnskötare. I mångkulturella förskolor kan det vara känsligt för att de inte vet hur föräldrarna skulle reagera om man till exempel gick till kyrkan och lyssnade på påskberättelsen. Men även i förskolor där de flesta barn har svensk bakgrund tycker förskollärarna att det är komplicerat utan att kunna förklara vad det beror på.

Vi blev väldigt förvånade över hur känsligt det är med religion och hur lite det diskuteras

Blev ni förvånade av resultatet?

– Vi blev väldigt förvånade över hur känsligt det är med religion och hur lite det diskuteras. Någonting vi också har märkt är att förskollärarna uppskattar möjligheten att få diskutera de här frågorna. De uppmärksammar högtiderna på olika sätt men reflekterar sällan över vilken roll det religiösa inslaget har i firandet.

Spelar det någon roll om det religiösa innehållet i traditionerna ersätts av andra berättelser?

– Ja, det gör det. Barnen blir inte religiösa av att lyssna på berättelser som står i Bibeln. Däremot går en del av kulturarvet förlorat om barnen inte får bekanta sig med det som ligger till grund för mycket annat i vår kultur, till exempel inom konst och litteratur. Vi anser att det finns en skyldighet att beskriva den religiösa bakgrunden eftersom läroplanen ger i uppdrag att överföra ett kulturarv.

Vad gör förskollärarna i stället för att prata om högtidernas religiösa bakgrund?

– De kan till exempel försöka få barnen att ställa frågor om Jesus. Tanken är då att de religiösa berättelserna ska berättas genom barnen och utgå från barnens intresse. Traditionerna kan också göras om. På en del förskolor har de döpt om Lucia till ljusfest. Påsken kan ha gjorts till en äggfest där man firar vårens ankomst.

Vilken betydelse har det att förskolorna har blivit mer mångkulturella?

– Det tror vi inte har någon större betydelse. Förskollärarna brottas med samma dilemman oavsett om förskolan de arbetar på bara har barn med svensk bakgrund eller om den är mångkulturell. Faktum är att vad vi ser från enkäterna så vet förskollärarna väldigt lite om barnens religiösa bakgrund. Oavsett om man arbetar i en mångkulturell förskola eller inte så tycker jag att man ska berätta om att människor firar olika religiösa högtider. Samhället är nu så mångkulturellt att förr eller senare kommer barnen att möta människor som firar andra högtider än de svenska. Så det är något som är relevant för alla förskolor.

Har du mött förskolor som klarat av att hantera det dilemma som förskollärarna upplever?

– Vi har sett exempel där förskollärarna berättar historier ur Bibeln och säger att det är en viktig bok för människor som har en viss religion. Samtidigt påpekar de att det är berättelser som en del tror på och andra inte. Men vi har också märkt att förskollärarna trots det är osäkra på om det är ett tillräckligt icke-konfessionellt sätt att ta upp den religiösa kopplingen.

Tycker du att förskollärarnas uppdrag borde bli tydligare?

– Ja! Vi anser att förskollärarna skulle hjälpas av att ha mer didaktiskt material. Inte bara om Jesus utan även om Mohammed och andra religioner. I läroplanen får också samhällsfrågorna generellt lite uppmärksamhet. Inte bara när det gäller traditioner utan också när det gäller samhällsvetenskapernas och humanioras didaktik i stort. När läroplanen reviderades 2010 gavs naturvetenskap och matematik tydligt fokus, men kulturarv, historia och traditioner omnämns bara i en enda mening.

Fotnot:

Forskningsprojektet Är religion del av det svenska kulturarvet? Kulturarv, religion och tradition i förskolan är ett samarbete mellan forskare från olika uni­versitet och högskolor: Tünde Puskás, universitetslektor i pedagogiskt arbete, Eva Reimers, professor i pedagogiskt arbete, Anita Andersson, lektor och Polly Björk-Willén biträdande professor i pedagogiskt arbete.

Läs mer på: liu.se Kulturarv, tradition och religion i svensk förskolepraktik

Rösta

Vad är det bästa som hänt på jobbet under 2017?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin