Läs senare

Välkommen till framtidens förskola

2025. 0m 13 år. Har förskolan förändrats mycket då eller ser den ut ungefär som i dag – på många olika sätt beroende på var i landet man bor? Vi har, tillsammans med förskollärare, experter, politiker, entreprenörer och forskare, tagit en titt i spåkulan.

06 Dec 2012

Förskolläraren Sara Larsson håller pekfingertoppen mot displayen. Det hörs ett klick och sedan ett dovt surrande när den tunga grinden öppnar sig. Hon blickar ut över den tomma gården som väntar på de nya, säkra klätterställningarna som förskolan har beställt. Ur skåpet i tamburen i personalingången plockar hon fram byxor och tröja, som tack vare nanotekniken aldrig blir fläckiga och dessutom skyddar mot bakterier. Händerna strålas rena under den nyuppsatta apparaten på väggen. Nu, tänker hon, är hon redo att möta barnen och sätta igång med det arbete som hon brinner för och som många andra drömmer om att få ägna sig åt.
Redan i korridoren hör hon hur barnen tjuter av skratt. Det är robothunden Fido, förskolans nytillskott i ”personalgruppen” som håller i dagens samling, med sånger och räkneramsor. Aldrig tidigare har så många velat vara med och sjunga, tänker Sara Larsson när hon slår sig ner bland barnen på den röda mattan.


Grafik: Paloma Perez Lucero och Ingela Landström /Svenska GrafikbyrånRobothundar lär barnen teknik

I ett inslag från Vetenskapens Värld, håller robothunden i sångsamlingen för 5-åringarna på förskolan Månskenet i Sydkorea. Det är en del i satsningen på tidigt lärande och för att väcka intresset för teknik och naturvetenskap. Målet är att varje förskola i landet – drygt 8 400 – ska ha en robot 2013. Inslaget hittar du på den här länken (24 minuter in i programmet):


http://www.svtplay.se/video/285199/del-4-av-18


Förskolan 2025 ser antagligen inte ut som i den fejkade scenen här bredvid. Men faktum är att vissa förskolor redan har försett sig med låsta grindar. Och att robotarna redan har gjort intåg i förskolans värld.

I några förskolor i Danmark finns exempelvis robotar som vaggar de yngsta barnen till sömns så att personalen kan ägna sig åt de vakna barnen istället.

Och i Sydkorea är planen att varje förskola ska ha fått en egen robothund under nästa år, som kan hålla i samlingar och lära barnen att räkna och läsa. Tanken är att robotarna samtidigt ska väcka intresset för naturvetenskap och teknik.

Är handdockor ut – eller kanske förskollärare ut – och robotar in framtidens melodi?

– Robotar kan möjligen vagga barn om de ligger i en säng eller en vagn, men de kan aldrig ersätta människor, varken i förskolan eller i äldrevården, säger Maria Stockhaus, ordförande för utbildningsberedningen på Sveriges kommuner och landsting, SKL, och kommunalråd för Moderaterna i Sollentuna.

Europaskolan i Bryssel, Bruxelles II, är ett jättelikt byggnadskomplex mitt i staden, omgärdat av höga staket och bemannade gallergrindar. I skolan, som vi har skrivit om tidigare, går barn från förskoleålder upp till gymnasienivå. Kraven på säkerhet är så höga att förskolebarnen kan lämna den inhägnade asfaltgården max en gång per år för en utflykt i det gröna. Bara ett bussbolag är betrott att transportera barnen och innan det kan ske ska drösvis av blanketter för godkännanden skrivas under.

Den starka traditionen med värdet av att vistas ute i skog och mark som vi har här hemma talar emot en sådan drastisk utveckling i Sverige. Säkerhet och trygghet måste vägas mot utmaningar och möjligheter till lek och utforskande. Eller, hur blir det?

Maria Stockhaus hoppas och tror att förskolorna fortsätter att vara lika öppna och tillåtande platser som de för det mesta är i dag, även om tekniken har gjort det lättare att kontrollera och övervaka med hjälp av kameror och gps:er.

– I USA finns exempelvis flera förskolor där föräldrar kan följa allt som sker med hjälp av webbkameror. Men då har man passerat gränsen för rätten till insyn, tycker jag. Det blir kränkande för personalen. Man måste våga tro på deras professionalitet.

–Bloggar, Twitter och Facebook, däremot, tycker jag är jättebra sätt att kunna visa upp verksamheten för föräldrar och visa professionalitet i det man gör. Men man får tänka på vad man visar. Och tekniken som används för lärande tror jag kommer att fortsätta att explodera. Det är något som man bara måste satsa resurser på för att erbjuda barnen en bra och stimulerande pedagogisk miljö.

 

Det är samling i förskolan Kotten, en kommunal förskola i en medelstor svensk stad. Från den stora 4D-skärmen på väggen vinkar barnen i systerförskolan i Ungern. De känns så nära att man nästa kan ta på dem trots att de befinner sig ungefär 160 mil bort. Barnen räknar in varandra högt tillsammans: ”ädj, kättu, haarom, nedj, utt ” och sedan på svenska: ”ett, två, tre, fyra, fem …”. De sjunger sånger tillsammans, som tolkas direkt till respektive språk, och visar bilder från sina olika julceremonier. Efter en stund är det dags att säga hej då innan skärmen släcks ner för i dag. I morgon ses de igen för att jobba med ett projekt om vatten. Kotten och alla andra kommunala svenska förskolor samarbetar med flera förskolor i olika delar av världen, genom regeringens stora satsning på teknik för mångfald och internationalisering. Ett bra sätt att låta barnen – och de vuxna – få inblick i olika miljöer, kulturer, språk och levnadsvillkor, tycker personalen.

Förskolläraren Yosef Mohamad, som är ensam i sin yrkesroll på Kotten, är tacksam över att tekniken också har öppnat möjligheter för honom att samarbeta med kollegor från andra håll i landet. Framför skärmen bollar de idéer inför veckoplaneringen, förbereder utvecklingssamtal, diskuterar teman, utvecklingsprojekt och annat.


Grafik: Paloma Perez Lucero och Ingela Landström /Svenska GrafikbyrånKommunikation på skärm

Regeringens stora satsning på teknik i förskolan har lett till att alla förskolor samarbetar med förskolor världen över med teman, projekt och i den dagliga samlingen. Det stora geografiska avståndet märks knappt tack vare den avancerade tekniken. För förskollärare har det öppnats nya möjligheter att enkelt samarbeta med kollegor här hemma och utomlands. Det gör arbetet mer stimulerande och mindre ensamt för den som är ensam förskollärare på sin arbetsplats.


Rena rama science fiction eller verklighet om 13 år?

Christina Szekely som arbetar på Skolverkets utvecklingsavdelning med att ge stöd åt lärare och förskollärare inom IT-området och med att följa upp IT-utvecklingen, säger att det är helt omöjligt att säga hur tekniken ser ut 2025 eftersom utvecklingen går så oerhört snabbt.

– Surfplattorna har bara funnits i tre år, till exempel. Och först för ungefär 12 år sedan började vi arbeta med internet i skolan. Men hur avancerad tekniken än är handlar det ändå om att förskollärare och lärare måste ha den kompetens som behövs för att kunna utnyttja tekniken på ett bra sätt, säger hon. 

Låt oss ta en titt 13 år bakåt i tiden i stället för att se hur utvecklingen sett ut sedan dess. Till 1999, året efter att förskolan fick sin första läroplan, ”ett viktigt avstamp för vårt arbete att informera föräldrar om att det finns styrdokument för förskolan och förskoleklassen”, sa en stolt Ulf P Lundgren, dåvarande generaldirektör på Skolverket.

1999 var året då Volvo blev amerikanskt, SVT började sända digital-tv, Pridefestivalen i Stockholm arrangerades för första gången och världens befolkning passerade sex miljarder (nu har vi passerat sju). Inte minst bävade vi alla för att datorer och annan avancerad teknik skulle slås ut vid millennieskiftet – helt i onödan. Det fanns knappt några förskolor som hade tillgång till en endaste datorburk som barnen fick använda. Inga laptops, smarta mobiler, Facebook, Twitter och surfplattor. Fotade gjorde man fortfarande analogt och lämnade in rullarna för framkallning och kopiering.

Den nya och förbättrade tekniken som har vuxit fram sedan dess har öppnat fler möjligheter till lärande och nya, kreativa metoder för att dokumentera förskolans verksamhet. Föräldrar och barn kan få ta del av verksamheten genom bloggar och sociala nätverk och kontakterna sköts enkelt med mejl och sms. Nu håller surfplattorna på att göra ett dramatiskt intåg i förskolans värld med appar för precis allt man kan tänka sig.

– Tekniken öppnar fantastiska möjligheter till lärande men vi måste tänka på vad vi gör med den så att förskolan inte blir som skolan, säger Robert Thorburn, talesperson för branschorganisationen Sveriges fristående förskolor.

Han tror att vi om 13 år har lämnat diskussionen om att ”duger inte vi föräldrar” bakom oss och tagit klivet vidare när det har blivit allmänt känt att förskolan är en viktig pedagogisk tjänst som gör skillnad. Och det, hoppas han, har bidragit till högre status, bättre löner och fler karriärmöjligheter.

 

Fatima Pettersson står vid incheckningsdisken på Arlanda. Efter fem års arbete som förskollärare har hon fått chansen att åka till Tyskland för att vara med och bygga upp tre nya förskoleenheter där, inspirerade av svensk förskoleverksamhet, pedagogik och barnsyn. Eftersom hon varken är intresserad av att bli chef eller att forska är det här en utvecklingsväg som passar henne perfekt. Och som är helt möjlig år 2025, om visionerna som Robert Thorburn på Sveriges fristående förskolor har blir verklighet.


Grafik: Paloma Perez Lucero och Ingela Landström /Svenska GrafikbyrånNya karriärmöjligheter

– Att starta egna verksamheter och resa till andra länder för att hjälpa till att starta upp förskolor enligt svensk modell hoppas jag kommer att vara helt naturliga karriärvägar 2025, säger Robert Thorburn.

Som talesperson för branschorganisationen Sveriges fristående förskolor reser han redan nu runt och marknadsför svensk förskola utomlands. Förutom i Tyskland, där det knappt finns någon förskola alls att tala om i dag, är intresset för den svenska förskolan mycket stort i Japan och hela Europa. Det är något vi ska bli bättre på att ta till vara, tycker han.
Robert Thorburn tror också att de fristående förskolorna kommer att bli fler eftersom intresset för entreprenörskap och företagande har ändrats mycket på de senaste 5–10 åren.– Många unga, nyutbildade vill både arbeta med barn och ägna sig åt entreprenörskap.


Förskolan får alltmer uppmärksamhet som en plats där både demokratin och barns utbildning grundläggs och som en marknadsbransch. Vilka skillnaderna blir mellan fristående och kommunala förskolor 2025 vet förstås ingen i dag. Gör företagen vinstuttag, eller införs krav på återinvestering? Omfattas barnen i förskolan av arbetsmiljölagen och FN:s barnkonvention. Det är bara några av alla politiska frågor som är på agendan i dag, där utgången är oklar. Vid det laget har alla fristående förskolor arbetat utifrån läroplan och skollag i 15 år. Hittar de religiösa förskolorna en bra balans för vad som är konfessionell undervisning i den holistiska förskolan? Står sig äldre pedagogiker som waldorf och montessori bland de moderna kraven? Kanske kommer det en motrörelse av föräldrar som efterfrågar den nedkopplade förskolan med hemlik miljö, ordning och fasta rutiner där barn gör praktiska sysslor, bakar och pysslar.

När Tidningen Förskolan är ute och frågar förskollärarna själva vad de önskar sig i framtiden svarar många: mindre barngrupper – för att klara det pedagogiska uppdraget och få en arbetsmiljö med mindre buller och stress. Enligt Skolverkets råd för kvalitet är ett riktmärke 15 barn per grupp för 3–5 åringar. 1–3-åringar och barn i behov av särskilt stöd har behov av mindre grupper, men många barn går i större grupper. Medvetet flexibla barngrupper och stora förskolor är också ett nytt fenomen. Begreppet avdelning är på väg ut, istället talar man mer och mer om lärgrupper.

– Pendeln svänger hit och dit. Man slår till exempel ihop stora grupper barn i dag liksom vi gjorde på 

70-talet innan vi upptäckte att det inte var så bra, säger Ingrid Pramling Samuelsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

En fråga är hur kvaliteten upprätthålls i framtiden. Ingrid Pramling Samuelsson kan tänka sig ett mer negativt scenario:

– Att svensk förskola inte längre är världsledande för att man monterar ner förskolan, jagar pengar. Och att man börjar mäta allting och testa barn igen. Det är inte något jag vill men det skulle kunna bli så.

Ingrid Pramling Samuelsson hänvisar till USA där det växt fram en ny yrkeskår, ”tutors”, som föräldrar anställer för att träna sina barn inför tester.

Regeringens expertgrupp för studier i offentlig ekonomi kom i våras med ett förslag om nationella tester av språkförståelse hos 6-åringar, vilket fick kritik av Ingrid Pramling Samuelsson som menar att förskollärarna redan vet vad barnen förstår – – frågan är vad man gör med det.

Hennes professorskollega Gunilla Dahlberg på Stockholms universitet är inne på samma linje.

– Börjar vi få försämrad kvalitet? Vi talar om mångfald, delaktighet och inflytande. Men man talar också om standardisering, kontroll och tester.

Ökad yttre styrning kan bli kontraproduktiv, tror hon. Hon är också rädd att ett mer ojämlikt samhälle med segregerade bostadsområden leder till olika kvalitet i förskolorna och reproducerar fattigdom och kriminalitet i vissa områden.

– Har vi segregerade miljöer då ger vi barn olika rättigheter.

Lärarförbundet hoppas förstås att alla politiska förändringar senaste åren med ny legitimation, utbildning, skollag och läroplan på sikt ska öka statusen och lönen för medlemmarna. Liksom förskollärarbristen. Det behövs 29 000 nya förskollärare bara till år 2020. Och särskilt stor är efterfrågan i storstäderna. Hanna Ahnqvist är förskollärare och arbetar fackligt på heltid i Stockholm. Hon tecknar en bild av sin drömförskola:

 

I förskolan möts alla barn av en legitimerad förskollärare som har tid att se och utmana varje individ. Barngrupperna är lagom stora och det finns tillräckligt många förskollärare anställda för att klara det pedagogiska uppdraget med bravur. Lokala kollektivavtal för pedagogisk utvecklingstid finns för förskollärare och lönerna har ökat rejält. Nu är de i nivå med civilingenjörernas.

Förskollärarna är en ny högstatusgrupp i samhället och köerna är långa till den fyraåriga utbildningen. Ingen gör skillnad på lärare i skolan och lärare i förskolan längre. På alla förskolor finns fler förskollärare än barnskötare och de gamla konflikterna om vem som ska göra vad är ett minne blott sedan rollerna blev riktigt tydliga. Det är mycket tack vare förskolecheferna som i enlighet med de nya reglerna är utbildade förskollärare. Det pedagogiska ledarskapet står i fokus nu när varje rektor fått färre förskolor att ansvara för. Det har också lett till att fler förskollärare tagit ett kliv fram och blivit förskolechefer. Andra har valt att göra forskarkarriär, bli förstelärare, lektor och utvecklare i kommunen, eller arbetar med ledarskap i andra organisationer. Att stoltsera med förskollärarleg är något åtråvärt, det väger lika tungt som läkarnas legitimation. Det ställer också krav. Lärarnas ansvarsnämnd har funnits i tolv år och dragit in några leg för förskollärare som anmälts och bedömts som grovt oskickliga, eller olämpliga för det ansvarsfulla yrket som så många söker sig till.


YrkesrollenGrafik: Paloma Perez Lucero och Ingela Landström /Svenska GrafikbyrånNamn: Futura Forskollararsson

Född: År 1995

Utbildning: Fyraårig förskollärarutbildning med examen på avancerad nivå, inriktning mot digitalt lärande och flerspråkighet.

Arbetsplats: Förskolan Satellit i Mellanstad.

Tjänar: ”Jag är nöjd…”

Det bästa med jobbet: Att jag får tid att möta varje barn, mina underbara kollegor och vår fina miljö. Jag har roligt och utvecklas varje dag!

Karriär: Jag fick mitt leg för ett halvår sedan – vi firade stort hela familjen. Nu jobbar jag i en 3–5-årsgrupp på en förskola med inriktning mot internationella relationer och IT. I framtiden kan jag tänka mig att jobba utomlands med Förskollärare utan gränser, eller forska. En dröm är att min sajt ”Teach for fun” ska växa till 200000 följare. Man måste våga tänka stort!


Kanske får förskolläraren i framtiden större plats i samhället som en sorts barnproffs. Redan nu är de en sorts experter som ”kan barn”. Det finns förskollärare som arbetat med stödsamtal och föreläsningar för föräldrar. Kanske sitter förskollärarna i morgonsofforna i tv och svarar på frågor om barns utveckling och barnperspektiv.

– Det finns många proffs som tycker generellt om barns utveckling. Vi förskollärare måste börja ta mer plats och koppla det här till en del i professionen, säger Hanna Ahnqvist.

Ingrid Pramling Samuelsson hoppas precis som Hanna Ahnqvist att förskolläraryrket är ännu mer professionellt år 2025 och att man nått det som Skolinspektionen kallar högsta kvalitet. En professionalisering innebär enligt professorn att förskollärarna får mer kunskap om allt innehåll i läroplanen, som teknik och naturvetenskap, och att lärandeuppdraget blir ännu tydligare.

Det blir alltmer vanligt att förskollärarna är specialiserade på olika områden, lite av experter, som kan vägleda andra. Efter Reggios Emilia-inspirationen med ateljerista och pedagogista kommer nu allt från digitalista till matteambassadörer, teknikinspiratörer och genuspedagoger.

– Ja, alla kan inte vara bra på allt, säger Ingrid Pramling Samuelsson och jämför med om en lärare i skolan skulle ha ämneskunskaper i alla ämnen.

Det är också vanligt att hela förskolor, även kommunala, profilerar sig på ett visst lärområde, som IKT, eller har en särskild pedagogisk profil för att stå sig i konkurrensen på förskolemarknaden. Blir det så hos alla framöver?

– All forskning visar att barn behöver bredd, säger Ingrid Pramling Samuelsson, som ser en risk i att specialisera sig som förskola – att man förlorar något.

– Du måste ha alla delarna med dig. Annars arbetar man inte efter läroplanen.

Ingrid Pramling Samuelsson hoppas att förskollärarna 2025 blivit mer kritiska till olika pedagogiska trender och metoder och inte ”köper allt som kommer in” – från Reggio Emilia-vågen till Tras-test – utan vilar mer i sin egen kunskap.

– Vi är väldigt förblindade av siffror och statistik, av nummer, säger Gunilla Dahlberg som i sin tur tror mer på att förskolan ska arbeta utifrån barnens intressen, med teman och pedagogisk dokumentation.

Innehållet i framtidens förskola beror på många – politikerna, forskarna, föräldrarna och förstås förskollärarna själva. Dessutom ska ju barnen vara med och bestämma.Vilken pedagogik blir den dominerande? Räknar tvååringarna algebra och har katederundervisning med en robot, eller diskuterar barnen etik och skapar i lera hela dagarna? En tendens i tiden tycks vara att barnen mer och mer hjälps åt med pedagogerna att ta reda på hur saker och ting förhåller sig. I förskolan undersöker man, skapar, konstruerar och visar upp processen för andra.
Men vilka pedagogiska teorier får forskningspengar och status i framtiden? Är det Göteborgs universitets utvecklingspedagogik, Stockholms universitets postmoderna filosofi eller kanske surfpaddagogiken som tar över? På samma sätt fortsätter dragkampen om tolkningsföreträdet mellan olika vetenskapsområden. Pedagogernas syn på det kompetenta barnet som utvecklas i samspel enligt sociokulturell teori står mot utvecklingspsykologernas stadieteori. Dess-utom påverkar hjärn- och genforskningen synen på barns utveckling. Hjärnforskaren Rolf Ekman vill till exempel se ett interaktivt center för en helt ny typ av lärarutbildning där olika vetenskaper samarbetar. Annan ny forskning om hur viktig motorisk utveckling och fysisk aktivitet är för inlärning kan möjligen leda till att barns rörelse betonas ännu mer i förskolan i framtiden. Ingegerd Ericsson, som forskar i idrottspedagogik vid Malmö högskola:

– Det är i dag vetenskapligt klarlagt att bättre grovmotorik ger bättre detaljminne och finmotorik och att det finns ett signifikant samband mellan rörelse och inlärning av matematik och språk.

Hur ser vi på barnen, vilken är barnsynen och hur arbetar förskolan med demokrati?

– Förskolan är demokratins vagga, säger Gunilla Dahlberg som hoppas att förskolan inte ska bli mer skolifierad och bara fokusera på faktakunskaper. Hon ser en risk i att lusten att lära försvinner om barnen ”tämjs” för tidigt av vuxenstyrda aktiviteter som ska lära ut faktainnehåll. Lyssnandet och att som pedagog fungera som utmanare av barnens tankar och teorier är det viktigaste.

– Vi måste återerövra bildningstanken, men också omgestalta den i relation till en ny tid.

Hotas lekens ställning i förskolan av de ökade kraven på lärande inför skolan? Förskolläraren och fackrepresentanten Hanna Ahnqvist tror inte det, och inte heller att förskolan blir mer skollik i framtiden, utan att man utvecklar sitt arbetssätt.Men kanske håller skoltiden på att förlängas. Blir förskoleklassen kvar? Redan i dag finns en politisk majoritet för en obligatorisk förskoleklass. Det väcker frågan om förskollärare kommer fortsätta arbeta i skolans första år, eller om förskolans pedagogik helt raderas från skolan och övergången blir skarpare för barnen.
Trots alla förändringar senaste åren tror Ingrid Pramling Samuelsson inte att framtiden är så särdeles olik den förskola vi ser i dag.

– Med tanke på att förskolan funnits i 150 år och inte förändrats så mycket så blir det nog inte så dramatiskt annorlunda, säger hon.

Förskolan är en traditionsbunden och kvinnodominerad institution. Men det finns vissa skillnader i dag mot för hundra år sedan som kanske syns ännu mer 2025. Andelen män som jobbar i förskolan har kanske ökat? Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram förslag på hur man ska locka fler män till förskolan. Kunskapen om hur man arbetar med genus och jämställdhet ökar troligen också. Det hoppas i alla fall förskoleminister Nyamko Sabuni.

Förskolan är antagligen ännu bättre på att bemöta olika sorters familjer på ett bra sätt då. Ett exempel på det är förskolor som redan nu är hbt-certifierade av RFSL. Och i takt med att samhället blir allt mer internationellt blir förskolan också allt bättre på att arbeta mångkulturellt och förbereda barnen för världen – inte bara för Sverige.

– Om man firar jul, påsk och lucia bör man även uppmärksamma andra högtider, säger Magdalena Karlsson på Skolverket apropå den nya skollagen och läroplanen.– Många barn av i dag växer inte upp för att tillhöra en enda kultur, utan har många kulturer inom och 

runt sig. Förskolans uppdrag är att både föra barnens egna kulturarv vidare och ge dem verktyg att sätta sig in i, förstå och lära sig om andra människors sätt att leva, säger Agneta Ericsson, på Skolinspektionen.
Behovet av förskolor med en särskild språkinriktning ökar också. Förskollärare med kunskap i de nationella minoritetsspråken och även i andra språk lär vara fortsatt eftertraktade.

Håller förskolans läroplan fortfarande år 2025? Ingrid Pramling Samuelsson tror att läroplanen är reviderad igen vid det laget. Hon önskar sig också mer stödmaterial framöver till förskollärarna för allt innehåll i läroplanen, även estetik och kulturfrågor.

– Nu är risken att man snävar in på tydliga skolämnen. Man borde utveckla alla delar med kompletterande material.

Vinner estetiken mark i förskolan i takt med att forskningen ökar om hur kultur, kreativitet och skapande påverkar lärprocessen? Stockholms universitet satsar på en ny studio för estetiska lärprocesser för lärarstudenter och svenska hjärnforskare intresserar sig i dag för flow, musik och kreativitet.

I förskolan talar man också ofta om miljöns betydelse för barns utveckling – den kallas ibland för den tredje pedagogen. Gunilla Dahlberg tror att lärmiljöerna i framtiden blir ännu mer kreativa och erbjuder ett ostrukturerat naturligt material snarare än färdiga leksaker.

– Material som kan svara mot de fenomen som barn utforskar.

Ingrid Pramling Samuelsson och förskolläraren Hanna Ahnqvist tror att den hemlika miljön i förskolan har fasats ut helt och att man istället arbetar mer i ”verkstäder” som kan förändras beroende på aktivitet.

 

Den spektakulära byggnaden, belyst med ett varmt rött sken, syns på långt håll när man närmar sig den norrländska småstaden. Förskolan som öppnades för ett år sedan, år 2024, är helt miljöanpassad med odlingar på taket och olika typer av rum för olika slags aktiviteter. Stora rum att springa runt i, oömma rum att måla och snickra i, rum med högt i tak som man kan klättra uppåt i och små vrår där man kan dra sig tillbaka för lugn och ro. När förskolan slår igen för dagen används lokalerna som kulturhus, för bio, konserter och poesikvällar. Köket kan användas både av förskolan och till serveringen under kvällstid. Att de inflyttade numer är fler än de som flyttar ut är ett efterlängtat trendbrott som Anna Andersson, ordförande i kommunstyrelsen, tror till stor del är förskolans förtjänst. Hon berättar att satsningen på förskolan i kommunen har fått många att flytta tillbaka.


Grafik: Paloma Perez Lucero och Ingela Landström /Svenska GrafikbyrånArkitektur

Miljön har fått större betydelse och det blir vanligare med arkitektritade förskolor som utgår från barns sätt att agera, med många olika typer av rum. Lokalerna kan lätt byggas om och anpassas efter barnkullarnas storlek. I storstäderna leder trycket på platser till fantasifulla, flexibla lösningar. Av ekonomiska skäl utnyttjas byggnaderna mer effektivt, till förskola på dagtid och föreningslokaler eller kulturhus på kvällstid. Dyra kök fungerar både som förskolekök och för annan servering och catering.


Ett drömscenario, möjligen? Svaret beror på vem man frågar och förstås också på vilka politiska beslut som fattas framöver.
Som vi tidigare har skrivit om i Förskolan finns det redan ett – begränsat – antal arkitektritade förskolor och tjänster i form av hämtmat och barnpassning i förskolans regi. Och faktiskt också ett förslag på en förskola med odlingar på taket i Ronneby.

Den danska arkitekten Dorte Mandrup, som har specialiserat sig på att rita annorlunda förskolor och skolor tycker att det är en mänsklig rättighet för barn att få vistas i bra lokaler. Och det handlar inte bara om att de ska vara vackra.

– Får jag önska hoppas jag att både förskolor och skolor i framtiden kommer att bli mer anpassade efter hur barn beter sig, säger hon.Robert Thorburn, på Sveriges fristående förskolor, är inne på samma linje:
– På senare tid har det pratats mer om miljöns betydelse och hur man bygger bra lärmiljöer, framför allt i skolan. Det tror jag kommer att avspegla sig även i förskolan. Ju mer man vet om förskolans roll och betydelse för lärandet desto mer kommer man att titta på lokaler och arkitektur.

Samtidigt ökar trycket på förskoleplatser i storstäderna, en trend som verkar hålla i sig eftersom prognoser pekar på att 70 procent av folkökningen sker i de tre storstadslänen.

Redan nu försöker man lösa det på olika sätt, genom att bygga temporära förskolor som lätt kan monteras ner, flyttas och byggas om, förskolor i bussar, cyklande förskolor och planerade förskolebyggen på tak. Det byggs allt fler ”jätteförskolor”.– Dels för att organisationen blir mindre sårbar vid sjukfrånvaro till exempel, dels för att det är lättare att rekrytera utbildade förskollärare till större enheter där de inte är ensamma i sin roll, säger Maria Stockhaus (M) på SKL.
Blir nästa steg pop-up-förskolor som hyr in sig i butiker, på sjukhus, vid tågstationer och flygplatser. Eller förskolor under marknivå, som kan ”lyftas upp” ovan jord när behov uppstår?

– Större förskoleenheter och temporära förskolor är säkert här för att stanna eftersom det är viktigt att tänka demografiskt smart av ekonomiska skäl, säger Maria Stockhaus.Hur man ska lösa finansieringen av förskolans verksamhet är en stor och svår politisk framtidsfråga som hänger ihop med hela välfärdssamhället. Maria Stockhaus tror att dagens avgiftssystem oundvikligen kommer att tas upp till diskussion eftersom det finns en stor oro för om pengarna ska räcka till. Men om förskolan blir mer kommersialiserad vågar hon inte svara på. Robert Thorburn tror att vi kan få se mer av kringtjänster och mer effektivt utnyttjande av dyra förskolekök.
Kan hända prickade de helt rätt, de tre erfarna förskollärarna som vi intervjuade år 2010, som svarade så här när vi bad dem blicka framåt i tiden:

– Jag tror att förskolan är på väg upp nu när legitimationskravet kommer. Att lärandet blir mer tydligt.” ”Kommer förskolan att bli mer som förskolorna i Spanien och Frankrike? Blir den mer skollik med en barnomsorg som ligger utanför?” ”I dag jobbar folk så olika tider och behöver omsorg på olika tider.” ”Kanske kommer privata aktörer att ta över det när kommunerna inte har råd. Finns det pengar att tjäna kan man satsa på att erbjuda service: Vi tar tvätten också. Och glöm inte att ta med dig matkassen när du går.”

Fotnot: Fakta och citat i texten är hämtade dels från nya intervjuer, dels från artiklar i tidningen Förskolan 2010–2012. Personerna i de fiktiva scenerna är påhittade.

Polls

Hur jobbar ni med musik?

Loading ... Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin