Ingår i temat
Olika barn leka bäst
Läs senare

Vem har sagt att det ska vara lätt?

Att främja etnisk mångfald samtidigt som man förmedlar ett nationellt kulturarv är svårt, för att inte säga nästan omöjligt. Ändå är det förskolans uppdrag.

11 Okt 2014

Brukar ni hissa svenska flaggan när något av barnen i förskolan fyller år? Ser ni det i så fall som en nationalistisk och därmed exkluderande handling? Inte? Nä, det är det inte så många som gör. Men om man ser flaggan som en etnisk markör och därmed som en symbol för majoritetsbefolkningen i stället för som en symbol för nationalstaten Sverige kan flagghissningen uppfattas så.– Att hissa svenska flaggan behöver inte vara fel om man gör det för att uppmärksamma vad vi alla har gemensamt – att vi bor i landet Sverige – i stället för att uppmärksamma svenskhet. Men det kräver en öppen dialog med föräldrar och barn om vad vi på den här förskolan menar när vi hissar den svenska flaggan, säger Tünde Puskás, forskare vid Linköpings universitet och en av huvudredaktörerna till boken Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag.

Skolinspektionens granskningar visar att det är lätt att ta till enkla symboliska lösningar när man som arbetslag brottas med att göra verklighet av förskolans mångkulturella uppdrag. Men att fylla en vägg med flaggor som symboliserar olika nationaliteter eller sätta upp en karta med barnens ursprungsländer markerade är sällan särskilt bra tycker Tünde Puskás. Den typen av handlingar vill på ett positivt sätt visa mångfalden i barngruppen men riskerar att i stället uppmärksamma olikhet. De blir därför ofta mer exkluderande än inkluderande trots att tanken är den motsatta.

– Det är bättre att låta bli enkla lösningar och symboler och i stället spinna vidare på sådant som barnen eller föräldrarna själva tar upp, säger Tünde Puskás.

Hon tycker att Sverige behöver en policydiskussion på nationell nivå som definierar vad förskolans uppdrag egentligen är. För i dag har stora politiska frågor lämnats över till de anställda i förskolan.

– Förskolan är en nationell institution. Det är det första vi måste slå fast. Vi kan inte låtsas att vi inte lever i en nationalstat när vi har en nationell läroplan och ett huvudspråk som är svenska. Och vi kan inte lämna över till en enskild förskola eller en enskild förskollärare att lösa gåtan kring hur vi bygger ett mångkulturellt samhälle, konstaterar Tünde Puskás.

För inte alltför länge sedan pratade man i Sverige mycket om olika nationaliteter. Sedan om skilda kulturer. Därefter om etniskt ursprung. Nu när man pratar om mångkultur och mångfald i förskolan är det ofta flerspråkighet och språkstöd som står i fokus. Kanske för att språk känns mindre laddat och mindre diffust än nationalitet, kultur och etnicitet.

Men tyvärr är inte heller språkbegreppet okomplicerat. I läroplanen står att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Men några konkreta förslag på hur det ska gå till ges inte.

Därmed börjar förskollärarnas dilemma. För förskolan är fortfarande i regel en enspråkig svensk institution. Ändå ska man medverka till att utveckla barns flerspråkighet. Men förskolan har också ett skolförberedande uppdrag och i skolan är det svenska som gäller. Det gör att svenskan får hög status och prioritet inte bara bland förskollärarna utan även bland förskolebarnen och deras föräldrar. Att kunna tala ”bra svenska” ses som en nyckel till barnens framtida skol- och samhällsframgång liksom till deras sociala integrering.

I dag anser många att ett barn som har ett välutvecklat modersmål lättare också får en välutvecklad svenska och att det därför är viktigt att ge stöd till andra modersmål. Men det är inte så enkelt att ett barn som får stöd att utveckla sitt modersmål per automatik därmed också blir bättre på svenska.

– Det är en utbredd uppfattning bland förskollärare och andra pedagoger. Men så fungerar det inte. Stöd till modersmålet förbättrar modersmålet, inte svenskan. Man måste därför stödja svenskan också, inte bara modersmålet. Svenska som andraspråk är lika viktigt i förskolan som i skolan och borde finnas med i utbildningen till förskollärare. Så är det inte i dag, säger Tünde Puskás.

Att som enspråkig förskollärare lära sig några ord på ett språk som något av barnen på förskolan talar för att på så sätt försöka göra den enspråkiga verksamheten mer flerspråkig är bara rätt om det sker i rätt syfte, tycker hon.

– Om syftet är att kommunicera med barnet fungerar det inte. Barnet vet ju att förskolläraren egentligen bara talar svenska. Men om syftet är att bekräfta barnet genom att lära sig av det och på så sätt låta barnet vara den kompetenta talaren då är det ett roligt sätt att arbeta på.

Det är väldigt olika hur mycket modersmålsträning ett barn i förskolan erbjuds. Till en del förskolor kommer modersmålstränare regelbundet. På andra finns personal som har samma modersmål som en del av barnen och kan ge de barnen språkligt stöd, men på samma förskola kan det finnas andra barn med ett annat modersmål som inte får något stöd. Någon likvärdighet finns inte.

– Bäst vore om det enskilda barnets behov fick råda. En del barn talar inte svenska någon annanstans än i förskolan och behöver språkbadas i svenska, andra behöver mer träning i modersmålet, säger Tünde Puskás och efterlyser en avdamning av Barnstugeutredningen från 1972.

– Den innehåller många bra förslag på hur tvåspråkighet ska stödjas och utvecklas och man blir förvånad över hur många av dem som vi bara har kastat bort. Till grund för många av de tankar och åtgärder som föreslås i den drygt fyrtio år gamla utredningen ligger betydelsen av att barnen med annat modersmål än svenska lär sig det kommande skolspråket, det vill säga svenskan, för att få jämlika villkor och möjligheter i sin utbildning. Att det faktiskt är det som är målet med modersmålsstödet i förskolan har lite grann glömts bort i dag tycker Tünde Puskás.

– Syftet med modersmålsträning i förskolan är inte som många i dag tror att vara kulturstödjande utan att barnen ska utveckla tvåspråkighet, konstaterar hon.

Hon är tveksam till hur modersmålsstödet organiseras i många förskolor genom så kallad integrerad modersmålsträning, det vill säga att modersmålstränarna deltar i förskolans ordinarie verksamhet under den tid de är i förskolan. Orsaken är att det svenska språket då ofta tar över och att barnen inte får den träning i modersmålet som var tänkt.

– I så fall måste man skapa en domän för modersmålet så att modersmålstränaren enbart talar det språket oavsett vilket modersmål barnen som är i närheten har. Annars är det bättre att modersmålstränaren går i väg och gör någon egen aktivitet med de barn som träningen är tänkt för. Börjar modersmålstränaren tala svenska förlorar modersmålsträningen sitt syfte, säger Tünde Puskás.

Ett annat nationellt likvärdighetsproblem som hon ser är att man på förskolor som har barn med annat modersmål än svenska arbetar och brottas mycket med hur man ska hantera det mångkulturella uppdraget. Men på förskolor utan barn med annat modersmål än svenska jobbar man inte alls med det.

– Det går att uppmärksamma mångfald även om det inte finns något barn som talar något annat språk. Till exempel kan man fråga barn som varit på semester var de varit och på så sätt börja prata om olika länder, kulturer och språk.

Ett annat sätt att få in mer mångkultur och mångfald på förskolor utan barn med annat modersmål än svenska är att medvetet arbeta för att rekrytera personal med utländsk bakgrund till dessa förskolor.

– Ofta försöker man rekrytera personal med annat modersmål än svenska till förskolor där barnen också har annat modersmål men det är på de förskolor där alla barnen har svenska som modersmål som förskollärare med brytning och andra erfarenheter verkligen behövs, påpekar Tünde Puskás.

LÄS MER

Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag av Polly Björk-Willén, Sabine Gruber, Tünde Puskás (red), Liber förlag

Skolverkets stödmaterial Flera språk i förskolan – teori och praktik. Hittas på skolverket.se

Tidningen Förskolans artikel Modersmål är ett måste varje dag. Hittas på lararnasnyheter.se

skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/flersprakighet finns fler tips på hur man kan arbeta med språkutveckling i modersmål.

Alla artiklar i temat Olika barn leka bäst (6)

Rösta

Vad är det bästa som hänt på jobbet under 2017?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin