Ingår i temat
Vila på vetenskapen
Läs senare

Vilken grund vilar din förskola på?

Det är lättare att säga tulipanaros än att göra
en. Liknande gäller vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Lätt att säga men svårt att veta vad som egentligen menas.

09 Okt 2015

Den svenska förskolan ska vila stadigt på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det slog den nuvarande skollagen fast när den började gälla 1 juli 2011. Och det är viktigt – väldigt viktigt – tycker Tomas Kroksmark, professor vid Högskolan i Jönköping.
– Om den lagen hade börjat gälla 1911 i stället hade den samlade lärarkåren inte behövt bli tagna med byxorna nere när det kom en politiker som Jan Björklund och hade synpunkter. Då hade man kunnat slå honom på fingrarna och säga att ”vi vet vad vi gör, vi har forskning som stödjer det”. En yrkesgrupp som inte arbetar forskningsbaserat blir enkelt överkörd, konstaterar han.

En annan som också gillar den femte paragrafen i skollagens första kapitel är Sven Persson, professor vid Malmö högskola.

– Det gör jag. Den ger ett incitament för förskola och högskola att börja prata med varandra. Och det är en nödvändig förutsättning för kvalitetsutveckling, säger han.

Så vad är då problemet? Jo, att det är lätt att säga vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet men desto svårare att veta vad det egentligen betyder. Flest delade meningar råder nog kring begreppet beprövad erfar­enhet. Enligt Skolverkets definition betyder det att lärare stödjer sig på erfarenheter som är systematiskt prövade, dokumenterade och skapade av många under en längre tidsperiod. En beprövad erfarenhet är aldrig snäv, personlig, muntlig eller kortsiktig. Det räcker därmed inte, enligt verket, att ett arbetslag eller en förskola tycker att en metod fungerar för att den ska ses som beprövad erfar­enhet, den måste vara spridd och delad av ett större flertal.

Illustration: Pia Koskela (Bilden är beskuren)

Exakt vad ”ett större flertal” innebär är omöjligt att säga i nuläget enligt Eva Minten, ansvarig för forskningsspridning på Skolverket. Myndigheten har inte fått något uppdrag att kontrollera eller föra någon statistik över den eventuella beprövade erfarenhet som redan finns i förskolan eller skolan. Men för att ändå hjälpa professionen har verket valt att arbeta för att ta fram några konkreta exempel på vad beprövad erfarenhet kan vara. Det arbetet pågår just nu. Bland annat genom att fyra kommuner i Skåne och Blekinge, på eget initiativ men med stöd av Skolverket, håller på att sammanställa sina förskolors erfarenheter av inskolning för att se om man utifrån dem kan få till ett exempel på beprövad erfarenhet.

Därigenom kan man också få en hint om hur spridd en erfarenhet måste vara för att enligt Skolverkets definition anses beprövad. Det vill säga, inte bara till flera förskolor i en kommun utan till flera kommuners alla förskolor.

– Eftersom beprövade erfarenheter ska kunna jämställas med vetenskaplig grund krävs en ordentlig kvalitetssäkring. Men det är inte Skolverket som ska stå för den eller för att bygga upp systemet. Det görs bäst av professionen med både Skolverkets och akademins stöd. Det Skolverket har gjort är att vi har tittat på hur man ser på begreppet inom andra politikområden och på så sätt kommit fram till att det krävs ett större flertal för att en erfarenhet ska vara tillräckligt beprövad, konstaterar Eva Minten.

Fast där får hon och Skolverket mothugg från professor Tomas Kroksmark. Enligt honom är det i grunden en fråga om vetenskapsuppfattning. Om man antar att säker kunskap kräver stora mängder data har Eva Minten och Skolverket rätt men så är det enligt Tomas Kroksmark inte inom vetenskaperna. Även undersökningar med få personer har accepterade vetenskapliga värden. Erfar­enhet kan därmed ses som beprövad även om den inte är spridd till mer än en förskola enligt hans uppfattning.

– Det är ju inte ren forskning det handlar om här. Förskolorna ska inte exakt behöva kopiera universitetens arbetssätt. Det vikt­iga är att man har varit systematisk och dokumenterat allt. Man måste veta vad man har gjort och kunna visa att man har gjort samma sak vid upprepade tillfällen så att man inte står där ovetande om någon kommer och kritiskt granskar det man gjort, tycker han och fortsätter:

– Det är oroande att Skolverket som myndighet på egen hand försöker definiera vetenskapliga begrepp. Sådan klåfingrighet är sällan bra. Det är vetenskapssamhället som ska granska och definiera begrepp som beprövad erfarenhet.

Illustration: Pia Koskela (Bilden är beskuren)För att förtydliga ger han ett exempel på hur han anser att en förskola skulle kunna komma fram till beprövad erfarenhet. Om ett arbetslag vill testa om en viss pedagogik fungerar bättre än en annan kan laget dela in barnen i två grupper och låta den ena gruppen arbeta utifrån den nya pedagogiken under en tidsbestämd period medan den andra gruppen arbetar på som tidigare. Försöket avslutas med någon form av test och oberoende av vad resultatet visar har arbetslaget nått kraven för beprövad erfar­enhet. Förskollärarna har dokumenterat säker kunskap om en specifik metod.

Men egentligen behövs inte ens en kontrollgrupp för att något ska kunna ses som beprövad erfarenhet, enligt Tomas Kroksmark. Han hävdar att det skulle gå lika bra att låta en grupp barn göra ett test för att se hur många av dem som redan kan en viss sak och sedan arbeta med en väldefinierad pedagogik, systematiskt och dokumenterat, under exempelvis två månader och därefter göra ett nytt test för att få reda på om arbetssättet har varit framgångsrikt eller inte. Även det resultatet blir då enligt Tomas Kroksmark vad som kallas beprövad erfarenhet.

Fast det håller inte Eva Minten med om.

– Nej, där tycker vi helt olika. Det är inte alls så vi på Skolverket har uppfattat begreppet. På grund av begreppets tyngd i skollagen krävs mycket arbete av alla – professionen, huvudmännen, myndigheter och akademin – för att komma vidare. Detta är en process som bara har börjat. Vi har samma syfte, men olika roller, och därför måste alla samverka, säger hon.

Att det finns olika uppfattningar kan ses som ett tecken på hur nytt begreppet beprövad erfarenhet är inom skolans värld och hur ovanligt det är ur ett internationellt skolperspektiv. Enligt Eva Minten är det få andra länder som har beprövad erfarenhet inskrivet i sina respektive skollagar vilket gör att man från Sveriges sida nu måste bygga upp begreppet från grunden utan att kunna få hjälp av att snegla på andra länd­ers definitioner.

Begreppet vetenskaplig grund kan vid första anblicken kännas enklare att förstå men även här finns flera frågetecken. Christian Eidevald, universitetslektor vid Stockholms universitet, har till exempel påpekat att vilken vetenskaplig grund en enskild förskollärares kunskaper vilar på till stor del beror på när hen gick sin utbildning. Frågan är också om all forskning är lika mycket värd eller om viss forskning ska väljas bort för att den har blivit omodern och inte längre stämmer med vår tids värderingar.

Dessutom tillkommer problemet med att mycket forskning är motsägelsefull. Olika forskningsstudier kommer fram till olika resultat. Något som enligt Sven Persson beror på att all forskning är kontextuell. Det vill säga, den görs i ett sammanhang och utifrån en viss teoretisk utgångspunkt vilket påverkar resultaten. Det är okej ur en vetenskaplig synvinkel eftersom forskaren talar om hur hen har gjort men det gör det svårt för den som vill bygga sin undervisning på någon form av enhetlig vetenskaplig grund.

Men så är det inte heller enhetlighet som ska eftersträvas enligt Skolverket. Att arbeta på vetenskaplig grund innebär enligt verk­ets definition att systematiskt utforska, ifrågasätta och problematisera. Att använda nya forskningsrön och kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Och låta de metoder som man använder sig av grunda sig på bästa tillförlitliga kunskap. Tanken är att man ständ­igt ska kritiskt granska det man gör och fundera över vilka alternativa teorier och metoder som finns. Är de lika bra, bättre eller sämre?

Illustration: Pia Koskela (Bilden är beskuren)

Ibland är det dock inte helt lätt att veta hur vissa forskningsresultat ska tolkas. Abstraktionsnivån är ofta hög och det är inte alltid några svar ges. Inte sällan nöjer sig forskare med att studera hur något är men talar inte om hur det borde vara. Dessutom kan det vara svårt att veta hur relevant ett visst resultat är för den egna verksamheten eftersom förutsättningarna för den verksamhet som har studerats skiljer sig från den egna. Så är till exempel ofta fallet när det gäller utländsk forskning om förskolan.

För att få hjälp att tolka och värdera vilken forskning och vilka forskningsresultat som är relevanta för den egna verksamheten bör förskolor knyta forskare till sig och inleda samarbeten med högskolor och universitet anser Sven Persson.

– Det bör även forskarna ha intresse av eftersom det leder till kunskapsutveckling även för dem, påpekar han.

Tomas Kroksmark efterlyser i det sammanhanget ett införande av så kallade karriär­tjänster inom förskolan.

– Förstelärare och lektorer skulle kunna leda arbetet med att få till en förskola på vetenskaplig grund. Det är mycket anmärkningsvärt att förskolan inte omfattas av den satsningen, tycker han.

Han lyfter också fram risken att i ivern att kritisk granska sin verksamhet fastna i metoder, som till exempel observation och skuggning, och glömma bort grundidén. Det vill säga den forskningsteori som man valt att vila sin verksamhet på.

– Om en förälder som är missnöjd med sitt barns utveckling i förskolan frågar vilken vetenskaplig grund som personalens arbete vilar på måste han eller hon kunna få ett svar. Ett sådant svar skulle till exempel kunna vara att vi har gjort medvetna val, vi utgår från den och den forskningen, men vi ser att den grund vi står på inte riktigt räcker till i det här fallet, och vi granskar därför alternativen för att se om det finns något som kan fungera bättre, säger Tomas Kroks­mark och konstaterar:

– Det är vad som nu krävs efter 1 juli 2011.

Alla artiklar i temat Vila på vetenskapen (6)

Rösta

Jobbar du fast du är sjuk?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin