Ingår i temat
Räkna med bråk
Läs senare

Alla känslorna på samma gång

På avdelningen Norrgården på Eknäs förskola i Nacka lär sig barnen förstå och prata känslor med hjälp av ”Själens fågel”. Med ett gemensamt känslospråk har barnen fått en genväg till att hantera och reda ut sina konflikter.

16 mar 2014
Alla känslorna på samma gång
Foto: Anders G Warne

På Norrgården är barnen mellan fem och sex år och det är dags för samling. Magsjukan har härjat de senaste veckorna och de har pratat mycket om vad som händer i kroppen. Hur den ibland kan kännas som en vulkan som bara måste få ur sig sitt innehåll. När alla satt sig i en ring säger pedagogen Bibbi Nyström:
– Nu mina damer och herrar ska vi öppna sagoskåpet. Håll för näsan, säger hon.

Ur sagoskåpet tar hon fram en plastbalja. Där ligger Bajsboken ihop med en bajskorv och en spya av plast som hon skickar runt till dem som vågar ta i dem.

– Vad är det för låda jag plockat fram nu? frågar hon.

– Bajslådan, föreslår en.

– Kisslådan, ropar en annan.

– Ja, eller kanske äckellådan, säger Bibbi Nyström.

Sedan börjar barnen berätta om hur det var då de var sjuka.

Lådorna de pratar om är de lådor som Själens fågel, enligt sagan, är uppbyggd av. I boken berättas hur fågeln kommer in i oss redan när vi föds. Den känner allt vi känner och lämnar oss aldrig. Fågeln lyssnar väldigt noga på hur folk ropar på oss. Ropar någon argt blir den ledsen och drar ut ledsenlådan. Ropar någon glatt blir den glad och drar med foten ut gladlådan. Alla har en Själens fågel men den gör inte alltid som vi vill. Även om vi försöker öppna gladlådan så är det fågeln som bestämmer.

– Själens fågel är ett fantastiskt symbolspråk för att prata känslor med barn. Med den kan vi reda ut det som annars kan kännas allt för stort och svårfångat, säger Bibbi Nyström.

Foto: Anders G Warne

Boken om Själens fågel kom ut för drygt 20 år sedan. Den gavs ut av Utbildningsradion i samband med en programserie om mångfald som även berörde barn och sorg. Ungefär samtidigt drabbades ett av barnen i Bibbi Nyströms barngrupp av en familjetragedi och de behövde hitta ett sätt att prata med barnen om sorg. Av en vän fick hon tips om programmen och om boken Själens fågel. Sedan dess har fågeln följt henne.

– När vi använt Själens fågel ett tag tänkte vi att varför ska vi bara prata sorg? Vilket elände. Själens fågel har ju alla lådor. Hur många olika gladlådor kan man till exempel ha? Hur många nyfikenlådor? säger hon.

När de får en ny barngrupp börjar de med att läsa boken på vilan. Sedan pratar de om våra grundkänslor: ilska, sorg, glädje och rädsla och varför vi fått dem. De sjunger en sång om Själens fågel och börjar prata om vilka lådor som varit ute under dagen. Malva, som går på Norrgården, berättar att de brukar prata om Själens fågel nästan varje samling och den syns lite varstans på avdelningen. I ett bo ligger den och ruvar på 17 vackra blå glasdiamanter, en för varje känslolåda barnen bestämt finns på Norrgården. De har till exempel en gladlåda, en arglåda, en galenlåda och en vara en bra kompislåda. På väggen sitter själva lådorna som barnen gjort av mjölkkartonger. Malva har gjort en ritlåda. Hon berättar att Själens fågel är inne i våra kroppar, där man inte ser.

– Men jag ser den varje dag, säger Emilia, som gjort en gladlåda.

– Hur många lådor finns det i kroppen? undrar kompisen Ellen.

– Säkert hundra tusen. Hela du är gjord av lådor. Tänk om man drog ut alla dom, svarar Emilia.

Även om hon gjort en gladlåda är det oftast ramlalådan som hon får ut. Fågeln gör som sagt inte alltid som man vill.

– Jag vill aldrig ta ut bajslådan, säger Filip.

– Jag vill inte ha ut arglådan, för då börjar man slåss. Fast man får slå här på dagis för vi har en boxboll, berättar Ellen.

Och så är det. Både i stora entrén och inne på avdelningen finns en arghörna och på avdelningen är den utrustad med en boxsäck och ett par handskar, för den som behöver få utlopp för lite ilska. På ett barnråd kom det fram att barnen ville ha en arghörna ute också, så nu finns det en mellan några träd där man kan gå och ställa sig för att vara i fred. En avskild plats finns också reserverad för den som är ledsen. Knappt synlig i ett hörn i hallen, mellan barnens hyllor, finns en mjuk hjärtformad kudde att krypa upp på.

– Vi är begåvade med alla känslor för att kunna ha roligt, läka, fly och annat. Här krockar den jagcentrerade fem-, sexåringen lätt med andra, men lådorna blir något de kan använda för att göra sig förstådda. Och eftersom de har ett gemensamt språk klarar de av att även lyssna på varandra och det blir inte lika många konflikter, säger Bibbi Nyström.

Foto: Anders G Warne

Ofta hör hon och kollegorna barnen prata i lådor med varandra. De kan till exempel säga att: ”Nu tog jag min arglåda till dig!” eller ”Låt mig vara, jag har min ledsenlåda ute.”

Även för pedagogerna blir Själens fågel ett redskap att lösa situationer som lätt kan leda till konflikt, som då två barn hittat på en lek och en tredje kommer och vill vara med.

– Det kan vara tråkigt att säga att alla får vara med, men som pedagog ska jag se till att alla får leka. Då kan man hitta på en ny roll och prata om ”vara en bra kompislådan”. Och det fattar ju alla, säger Bibbi Nyström.

Själv har Bibbi Nyström jobbat så länge med Själens fågel i sina barngrupper att hon har svårt att komma ihåg hur det var innan och se vad den gör för skillnad. Däremot brukar ny personal och lärarkandidater ofta reagera på att det är så lugnt och så få konflikter på Norrgården. Från skolan brukar de få höra att barnen från Eknäs utmärker sig genom att ha förmågan att sätta ord på vad de känner och vad de vill. Och att de alltid pratar ut om en konflikt.

– I skolan ställs andra krav på barnen. De förväntas fungera på ett annat sätt och de som då är arga och sparkar och slår fast de är ledsna kan säga det. De lär sig benämna känslorna och det är vasst, menar Bibbi Nyström.

När kollegan Jessica Martinez-Pahl kom till Norrgården hade hon jobbat på flera andra förskolor. Hon menar att i mötet med barn som har svårt med känslor blir Själens fågel ett värdefullt sätt att nå fram.

– De vet kanske inte själva om de är arga eller ledsna och är svårtolkade. Då riskerar du att missa känslorna. Själens fågel är ett verktyg som varken blir för abstrakt eller praktiskt. Du kan prata lite utanför men ändå innanför, säger hon.

Med tiden har pedagogerna på Norrgården utvecklat arbetet med Själens fågel och nu använder de fågeln i alla delar av verksamheten. Den återkommer i allt från arbetet med utvecklingsmål och förskolans teman till barnens vardagliga frågor. När barnen är med och sätter sina mål uttrycker de i lådor vad de vill lära sig. På samma vis pratar de om hörsellådan då de arbetar med ljud. Då går de ut och lyssnar och låtsas fånga ljud med håvar. Inne på avdelningen får de sedan lägga lappar med ljud de tycker om i en låda och ljud de inte tycker om i en annan. Poängen är att det är tillåtet att tycka och känna olika. Det ljud en tycker om ogillar en annan. Därför ligger det en lapp med flygplansljud i både gilla- och ogillalådan.

Bibbi Nyström menar att Själens fågel också är ett fint sätt att jobba med demokrati och skapa förståelse för att alla tänker och fungerar på olika sätt.

– Vi är alla olika och vi känner en massa saker men det är okej. Vi får känna och vara olika, säger Bibbi Nyström.

Själv är hon särskilt förtjust i slutet på sagan där det står att det är viktigt att lyssna på sin fågel. För ibland ropar fågeln utan att vi hör. Det är synd, för den vill tala om saker om oss själva. Det finns de som hör fågeln ofta och de som hör den sällan. Och det finns de som bara hör den en enda gång i livet. Därför gäller det att, kanske sent på natten när det är tyst runt oss, lyssna på Själens fågel djupt, djupt inom oss.

– Det där tar de till sig. Då kan de säga att jag hörde den igår för jag var kissnödig. Eller jag hade ute ”Längta efter mammalådan”.

Alla artiklar i temat Räkna med bråk (6)

Fråga

Hur stor är din barngrupp?

Loading ...

ur Lärarförbundets Magasin